2019
Jon, Disaepol Ia we Jisas I Lavem
Jenuware 2019


Jon, Disaepol Ia we Jisas I Lavem

Ol raeting blong Niu Testeman we oli tokbaot Jon we Jisas i Lavem, i presentem hem olsem wan tija mo wan eksampol blong wok blong yumi blong stap olsem wan disaepol.

Pikja
John at the Last Supper

Wan smol pat blong peinting ia Las Sapa, i kam long Carl Bloch

Afta long Pita, ating Jon oli save gud hem aot long ol fas Twelef Aposol blong Jisas. Hem mo brata blong Hem, Jemes, i stap wetem Pita long sam long ol moa impoten taem blong seves blong Sevya long wol ia, mo oli tokbaot hem long faevfala defren buk insaed long Niu Testeman.1 Olsem wanem yumi save se hem, hem i stap kolosap long Lod, i stap long Jon 13:23: “Nao wan long olgeta, we Jisas i lavem hem tumas.” Truaot long ol yia, olgeta Kristin we oli stap peint o dro, oli stap soemaot pikja ia, we i gat Jon olsem wan yang man, i stap hang long han blong Sevya. Hemia i wan long ol taetol we i blong hem nomo, Jon we Jisas I Lavem Hem, be witnes mo misin blong hem i soemaot ol defren saed blong wok blong hem olsem wan disaepol, we yumi evriwan i gat tu.

Jon, Boe blong Sebedi

Hibru nem blong Jon, hem i Yohanan, we i minim “God i bin gat gladhat.” Plante long ol ditel we yumi save abaot hem, oli kam long ol fas trifala Gospel, we i talem stori blong seves blong Sevya long wol ia, we evriwan i lukluk long sem saed nomo. Evriwan oli agri se Jon i bin boe blong wan rijman blong Galili we i stap huk, we nem blong hem i Sebedi, we i bin gat wan bot mo i bin save pem ol wokman blong helpem hem mo ol boe blong hem long wok blong olgeta. Jon mo ol brata blong hem, Jemes, oli bin stap olsem patna wetem ol brata ia Pita mo Andru, mo evri fofala ia oli lego fis bisnis blong olgeta taem we Jisas i bin singaotem olgeta blong folem Hem blong stap ol fultaem disaepol.2

Pikja
Jesus calling fishermen

Kraes we i stap singaotem Ol Aposol, Jemes mo Jon, Edward Armitage (1817–96) / Sheffield Galleries and Museums Trust, UK / © Museums Sheffield / The Bridgeman Art Library International

Ol Gospel ia oli no tokbaot Sebedi bakegen; mama blong Jemes mo Jon, i kam folem Jisas, i toktok long Jisas long bihaf blong ol boe blong hem, mo i bin stap long taem we oli krusifaem Kraes.3 Oltaem, oli singaotem hem Salome, be maet mama blong Jemes mo Jon, i wan sista blong Meri, Mama blong Jisas, we i mekem se oli ol stret kasen brata blong Jisas mo famli blong Jon Baptaes.4

I no longtaem afta long koling blong hem, Jon i bin witnesem plante long ol fas merikel mo tijing blong Lod.5 Taem hem i bin luk ol merikel mo i bin stap lisin long ol toktok olsem Toktok Antap long Hil, i no gat tu tingting ia se olgeta samting ia oli bin mekem Jon i rere from taem ia we Jisas i bin singaotem hem blong kam wan long ol Twelef Aposol.6 Wan long ol spesel witnes ia, Pita, Jemes mo Jon, oli stap olsem wan smol sekol insaed long sekol blong ol disaepol we oli bin stap long ol impoten taem blong seves blong Jisas long wol ia:

  • Hem i stap taem Lod i resemap gel blong Jaeras, i luk stret we paoa blong Lod i winim ded.7

  • Antap long Hil we Jisas I Kam Narafala, oli bin luk Jisas i soemaot glori blong Hem mo oli bin harem voes blong Papa we i testifae we Jisas i Pikinini blong Hem we Hem i glad tumas long Hem.8

  • Antap long Hil blong Olif Tri long taem blong las profesi blong Lod abaot ol las dei.9

  • Long Garen blong Getsemane, oli bin stap kolosap taem we Sevya i bin statem bigfala Atonmen wok blong Hem.10

Semmak olsem we Jisas Kraes i givim Saemon narafala nem ia, Kefas o Pita, we i minim “strong ston,” Hem i bin givim long Jemes mo Jon, taetol ia, Boanerges o “ol pikinini blong tanda.”11 From se oli bin askem Jisas se bae oli singaotem faea i kamdaon long wan vilej blong Ol Man Sameria we oli bin sakemaot Hem (luk long Luke 9:51–56), smol nem ia i save minim se tufala i save kros kwik, o fasin blong tufala i strong. Be, maet i hapen olsem se tufala i karem nem ia from strong witnes we bae tufala i kam, semmak olsem we nem blong Pita i soemaot fasin blong hem long stat, be tu, strong tingting mo paoa blong hem afta we Jisas i laef bakegen long ded.12

Long taem we Jon i kamaot long buk blong Ol Wok, oli soemaot se hem i wan strong mo fetful kompanion blong Pita. Jon i bin stap wetem Pita taem hem i bin hilim wan man we i no save wokbaot insaed long tempol, mo tugeta, tufala i bin prij klia long fored blong ol Jiu lida blong Jerusalem. Tugeta, tufala Aposol i bin travel i go long Sameria blong givim presen we i Tabu Spirit long Ol Man Sameria we Filip i bin tijim mo baptaesem.13

Yet, long ol raeting we oli tokbaot Jon nao yumi save luk gud se hem i wan strong witnes se masta mo fren blong hem, Jisas Kraes i hae tumas. Ol buk ia blong Niu Testeman oli presentem Jon olsem wan tija mo wan eksampol blong wok blong yumi blong stap olsem wan disaepol.

Wan Disaepol we Jisas I Lavem

I gud blong luk se Jon, oli neva yusum stret nem blong hem long ol buk blong Gospel ia. Gospel blong Jon i tokbaot tufala boe blong Sebedi wan taem nomo, long las japta, long taem we i gat tufala disaepol aot long seven we oli mitim Lod long Solwota blong Galili. Iven long ples ia, oli no talem nem blong tufala. Be, tradisen, wetem ol sapot refrens long skripja long Restoresen,14 i talem se Jon nao i “disaepol ia we Jisas i lavem” we i bin stap long Las Sapa, long taem oli hangem Hem long kros, long emti tumb, mo long laswan, wetem Jisas long Solwota blong Galili.15

Maet hem tu i “nara disaepol” ia we, wetem Andru, i bin folem Jon Baptaes mo i bin harem hem i testifae se Jisas i Smol Sipsip blong God (luk long Jon 1:35–40), mo i luk se hem i bin disaepol ia we i bin go wetem Pita afta we oli arestem Jisas, mo hem i bin helpem Pita blong go long kot blong ol hae pris (luk long Jon 18:15–16).

Long Gospel blong Jon, disaepol we Jisas i lavem i kamaot olsem wan we i kolosap, mo i spesel fren blong Lod. Wetem Mata, Lasaros, mo Meri, insaed long Gospel ia, oli tokbaot long ditel se hem i wan we Jisas i lavem hem (luk long Jon 11:3, 5). Ples blong hem long tebol long taem blong Las Sapa, i soemaot ona long hem, be tu, se hem i stap kolosap long Sevya.

I go moa long frensip blong hem wetem Sevya, ol nara ples long skripja oli soemaot hem olsem wan strong witnes long ol impoten taem blong misin blong Jisas: hem i bin stanap long stamba blong kros blong witnesem ded blong Lod olsem wan sakrifaes from sin, i ron i go long tumb afta long Laef bakegen long Ded blong konfemem se tumb i emti i stap, mo i bin luk Sevya we i laef bakegen long ded.

Tu taem, Gospel blong Jon, oli tokbaot se buk ia i stanap long ae witnes blong disaepol we Jisas i lavem, mo i talemaot bigwan se witnes blong hem i truwan,16 we i wan samting we i mekem se Josef Smit i jenisim taetol blong Gospel ia olsem “Testemoni blong Jon.”17

Nomata we olgeta man we oli skul oli stap toktok raon yet long aedentiti blong disaepol ia we Jisas i lavem, sapos hem i Aposol Jon, nao hem nao i talem ol samting insaed long Gospel ia, o hem nao i raetem.18 ?From wanem nao hem i stap we oli no talem nem blong hem, mo oli neva talem stret se hem i Aposol Jon? Maet, wan pat blong ansa ia i we from se hem i wantem blong ol eksperiens blong hem oli stap ol eksampol blong ol man we oli biliv mo ol disaepol, i nomata wanem yia oli gat. Taem hem i stap we i no talem nem blong hem, hem i letem yumi pikjarem yumi long ol eksperiens ia, mo stap lanem olsem wanem blong lavem Lod mo luk Lod i lavem yumi, mo afta, kasem wan witnes blong yumiwan, mo stap olsem wan witnes, mo hemia nao Lod i singaotem yumi blong serem wetem ol narawan.

Ol Leta: 1, 2, mo 3 Jon

Semmak olsem Gospel blong Jon, i no gat wan long ol leta ia we oli talem se i kam long Jon, o oli talem nem blong hem. Be, Fas Jon, i tokbaot moa doktrin be i no wan simpol leta nomo, i joen moa long Gospel folem stael mo topik blong hem, mo i tekem topik ia se i impoten blong gat lav mo fasin blong stap obei; hemia sam stamba toktok we Sevya i bin tijim long stori blong abaot Las Sapa.

Fas Jon, we oli raetem i folem Gospel, i stat blong talem se witnes blong hem we i raet, abaot Lod Jisas Kraes, “fastaem, taem wol i no stap yet, be tok ya i stap finis. Tok ya mifala i luk hem stret long ae blong mifala, mo mifala i harem hem i toktok. Mifala i luk mo mifala i tajem [Tok blong Laef ia” (1 Jon 1:1; oli ademap italik). Hem i no talem bakegen ol fas laen blong Gospel blong Jon nomo, be hem we i raet, i talemaot strong witnes blong hemwan, we hem i gat wan bodi i stap, abaot Jisas Kraes, we i Tok ya blong God we i kam man we i gat wan bodi blong mit mo bun.

Ol fas Kristin man, we olgeta nao oli raetem buk i go long olgeta, oli bin seraot from wan grup i bin stap solem ol bilif we oli no stret abaot Jisas, mo oli aot long Jos.19 Long Fas Jon, hem we i raet, hem i wan witnes, be tu, hem i gat atoriti ia we God i singaotem hem blong stretem ol giaman doktrin mo agensem ol samting we i save kam spolem fet, i protektem olgeta long olgeta we oli agensem Kraes, mo ol giaman spirit (luk long 1 Jon 2:18–27; 4:1–6). Misin blong hem i blong leftemap tingting blong olgeta we oli stap fetful; bae hem i mekem hemia taem hem i serem ol trutok we oli gat mining abaot God mo Kraes, mo we i impoten blong gohed long fet mo stret mo gud fasin.

Long 2 Jon mo 3 Jon, hem i tokbaot hem i simpol nomo, se hem i “elda” mo i gohed blong talemaot bigwan hamas lav mo fasin blong obei oli impoten, mo i tokbaot ol denja blong ol giaman tija mo olgeta we oli sakemaot stret atoriti blong Jos.20

Olgeta tri buk ia, oli tijim yumi hamas i impoten blong gohed blong givim ful tingting mo paoa long Kraes ia we God i soemaot.

Reveleta

Aot long ol faef buk we oli tokbaot hem, Revelesen nomo i yusum nem ia, Jon, mo i talem huia i raetem buk ia tri taem, i yusum nem blong hem long ol fas ves (luk long Revelesen 1:1, 4, 9). Afta we hem i talem se hem, hem i wan wokman blong God, hem we i raetem buk ia i no talem eni samting moa abaot posisen o koling blong hem, be plante long ol fas Kristin atoriti oli bin biliv se hem i Jon, boe blong Sebedi.

Buk blong Momon mo Doktrin mo Ol Kavenan oli konfemem se Aposol Jon i bin kasem spesel wok ia we i kam long Jisas, blong kasem mo raetem ol visen we hem, Jon, i stap kasem.21 Revelesen i wan buk we i gat fulap defren kaen samting insaed long hem, mo i gat fulap simbol tu, we stamba tingting biaen long hem i blong givim kamfot mo wan stret tingting long Ol Kristin man we oli fesem agens, o tes long eni taem long laef blong olgeta, mo long sem taem, i soemaot rol blong Jisas Kraes truaot long histri.

Nomata we oli putum tufala defren deit ia we oli talem se Jon i bin raetem buk blong Revelesen—we i wan deit eli long 60 A.K.D long taem blong rul blong empera Nero, mo wan deit afta long 90 A.K.D. Long taem blong rul blong empera Domisia—bae deit ia i mas afta we oli bin kilimded Pita from bilif blong hem, mo i mekem se Jon i kam senia Aposol we i laef i stap.

Be koling blong hem, i no blong kasem mo raetemdaon nomo ol visen we oli stap long buk ia. Long wan long ol visen blong hem, wan enjel i talem long Jon Reveleta blong tekem wan smol buk, o skrol, mo kakae. Long fas ples i swit insaed long maot blong hem, be afta i tantanem bel blong hem, mo Josef Smit i intepretem se hemia i ripresentem misin blong hem blong pulum tugeta Isrel olsem pat blong wok blong putumbak evri samting (luk long Revelesen 10:9–11; Doktrin mo Ol Kavenan 77:14). Misin ia i bin posibol from se seves blong Jon i bin gohed afta we hem i jenis i kam narafala. I nomata we ol man we oli mekem toktok, olgeta bifo mo tedei, mo oli no agri long mining blong toktok blong Jisas long Pita abaot wanem bae i hapen long Jon hemia long en blong Gospel (luk long Jon 21:20–23), Josef Smit i bin kasem wan revelesen we i konfemem se misin blong Jon bae i gohed olsem wan man we i jenis i kam narafala i kam niu, kasem taem we Sevya bae i kambak (luk long Doktrin mo Ol Kavenan 7:1–6). Long nara toktok, hem i talem profesi abaot en blong ol taem, be tu, misin blong hem i tekem wok blong mekem ol profesi ia oli kamtru, mo tu, stap witnesem ol samting ia oli kamtru, we God i bin talemaot long hem.

Nomata we misin blong yumi i no bigwan olsem, eksampol blong Jon i tijim yumi se lav we yumi gat long Jisas Kraes i stap lidim yumi blong akseptem ol wok mo jalenj we Lod i givim long yumi long laef, i nomata se oli swit mo konkon long sam taem.

Pikja
John and Peter at the tomb

Wan strong witnes long ol impoten taem blong misin blong Jisas: hem i bin stanap long stamba blong kros blong witnesem ded blong Lod olsem wan sakrifaes from sin, i ron i go long tumb afta long Laef bakegen long Ded blong konfemem se tumb i emti i stap, mo i bin luk Sevya we i laef bakegen long ded.

Jon mo Pita long tumb, i kam long Robert Theodore Barrett

Blong Yumi Stap Kam Ol Disaepol we Jisas I Lavem

Jon i bin wan memba we i lidim ol fasfala Twelef Aposol, wan we i bin gat wan gudfala rilesensip wetem Sevya mo i bin gat ol impoten rol olsem witnes blong Sevya, olsem wan lida blong Jos, mo olsem wan reveleta. Be yet, wei we hem i jusum blong tokbaot hemwan olsem disaepol we Jisas I Lavem insaed long Gospel we i tekem nem blong hem, i letem hem blong stap olsem wan eksampol long yumi evriwan long wok blong yumi olsem disaepol. Aot long hem, yumi lanem se olsem ol man mo woman we yumi folem Jisas Kraes, yumi save hang long han blong lav blong Hem, mo lav ia, yumi stap luksave fulwan tru long ol odinens we Hem i stanemap long Las Sapa. Yumi tu, olsem wan simbol, yumi stanap long stamba blong kros ia, yumi stap testifae se Jisas i bin ded from yumi, mo i bin stap go wetem hop ia blong lanem yumiwan se Lod i stap laef. Olsem Jon, olsem ol disaepol we Jisas I Lavem, koling blong yumi i blong serem witnes ia wetem ol narawan, mo stap testifae abaot trutok mo mekem wanem koling i kam long yumi kasem taem we Lod i kambak bakegen.

Ol Not

  1. I gud tumas blong luk se, buk blong Revelesen nomo i talemaot stret we man we i raetem buk ia, i Jon (luk long Revelesen 1:1,4). I no gat wan long Ol Gospel, iven hemia blong Jon, we i talemaot huia i raetem buk ia. Long eli taem blong Kristin bilif, oli talem se disaepol we Jisas I Lavem insaed long Gospel blong Jon, i Aposol ia we i tekem semfala nem ia. Blong toktok raon long pruf blong hemia, olgeta we oli stap stadi long hemia, mo ol niu tingting we i kam wetem Restoresen long saed blong huia man ia, luk long not 17. Buk blong Fas Jon, i semmak, i no talem huia i raetem, be fasin blong raet mo ol topik insaed i joenem buk ia wetem Gospel blong Jon. Ol buk blong Seken Jon mo Nambatri Jon, oli talem se i “elda” ia, be olgeta Kristin pipol bifo, oli talem se hem i hem we i bin raetem Jon mo Fas Jon.

  2. Luk long Mak 1:19–20; luk tu long Matiu 4:21–22; Luk 5:10–11. Plante long olgeta we oli stadi long hemia, oli agri se oli bin raetem buk blong Mak faswan, samtaem long medel blong yia 60 A.K.D., mo Matiu mo Luk we oli bin raetem samtaem long ol yia 70 A.K.D., o eli long yia 80 A.K.D. Olsem wan risal, ol refrens we oli kam long Mak, i letem yumi luk olsem wanem oli bin stretem Matiu mo Luk, o oli jenisim aot long ol fas histri.

  3. Mak 10:35–37 i rekodem se Jemes mo Jon, tufala i bin askem blong sidaon long raet mo lef saed blong Jisas insaed long kingdom blong Hem, Matiu 20:20–21 i ademap se rikwes ia i bin kam long mama blong tufala. Hemia from hem i bin stap long taem se oli krusifaem hem, mo afta taem hem i bin stap long emti tumb, luk long Mak 15:40; 16:1–8; luk tu long Matiu 27:55–56; Luk 23:49, 55; 24:1–10; mo Jon 19:25.

  4. Blong toktok raon moa long ol koneksen ia blong Salome, mo tu, blong gat moa bakgraon long saed blong famli ia, mo bisnis blong fis blong Sebedi, luk long R. Alan Culpepper, John, the Son of Zebedee: The Life of a Legend (2000), 7–23.

  5. Luk long Mak 1:21–31, 40–45; 2:1–12; 3:1–6; luk tu long Matiu 8:1–4; 9:1–8; 12:9–14; Luk 4:33–39; 5:12–15, 17–26; 6:6–11.

  6. Blong luk Toktok Antap long Hil, luk long Matiu 5–7. Long saed blong koling blong Jon mo ol nara fas Aposol, luk long Mak 3:13–19; luk tu long Matiu 10:2–4; Luk 6:13–16.

  7. Luk long Mak 5:37; luk tu long Matiu 9:23–26; Luk 8:51, be Matiu i no talem nem blong Pita, Jemes mo Jon.

  8. Luk long Mak 9:2–10; luk tu long Matiu 17:1–8; Luk 9:28–36.

  9. Luk long Mak 13:3–37.

  10. Luk long Mak 14:32–34; luk tu long Matiu 26:36–38.

  11. Luk long Mark 3:17. Boanerges i luk se hem i wan raf translesen we oli karemaot long lanwis Aremia bene regesh o r’m, we i minim “ol boe blong muvmuv raon, o tanda.”

  12. Luk long Culpepper, John, the Son of Zebedee, 38–40, 50.

  13. Luk long Ol Wok 3:1–11; 4:1–21; 8:14–17.

  14. Luk long Doktrin mo Ol Kavenan 7; 77; 88:141.

  15. Luk long Jon 13:23; 19:26, 34–35; 20:2–10; 21:1–14, 20–25; luk tu long Culpepper, John, the Son of Zebedee, 57–69.

  16. Luk long Jon 19:35; 21:24–25; luk tu long Jon 20:30–31.

  17. Luk long Joseph Smith’s New Translation of the Bible: Original Manuscripts, we Scott H. Faulring, Kent P. Jackson, and Robert J. Matthews (2004) oli bin editim, 234.

  18. Blong luk ol toktok raon long aedentiti blong disaepol we Jisas I Lavem, luk long Culpepper, John, the Son of Zebedee, 72–85, and Raymond E. Brown, An Introduction to the Gospel of John, we Francis J. Moloney (2003) i bin editim, 189–99. Blong Aposol Jon we i stap olsem man we i givim infomesen, o hem nao i raetem Gospel blong Jon, luk long Richard Neitzel Holzapfel, Eric D. Huntsman, and Thomas A. Wayment, Jesus Christ and the World of the New Testament (2006), 126–27, mo stadi blong miwan long “The Gospel of John” insaed long New Testament History, Culture, and Society (2018), ed. Lincoln Blumell.

  19. Luk long Raymond E. Brown, The Epistles of John (The Anchor Bible, vol. 30 [1982]), 49–55, 71.

  20. Luk long Culpepper, John, the Son of Zebedee, 90–95, and Holzapfel, Huntsman, and Wayment, Jesus Christ and the World of the New Testament, 274–77.

  21. Luk long Holzapfel, Huntsman, and Wayment, Jesus Christ and the World of the New Testament, 281–82, mo speseli 1 Nifae 14:18–27; Ita 4:16; mo Doktrin mo Ol Kavenan 7:1–3; 77.