Sjuttiofem år av att leva förutseende

Fastän kyrkans välfärdsplan inte hade utarbetats ännu insåg de första heliga hur viktigt det var att vara oberoende, ta hand om fattiga och behövande och tjäna andra. Profeten Joseph Smith sade: ”En man som är uppfylld av Guds kärlek nöjer sig inte med att vara till välsignelse enbart för sin familj utan vandrar omkring i hela världen i sin iver att vara till välsignelse för hela människosläktet.”¹

Det dröjde inte länge efter att kyrkan etablerats förrän små biskopars förrådshus och tiondekontor upprättades för att hjälpa behövande. Joseph Smith införde insamlandet av fasteoffer i Kirtland, Ohio under 1830-talet.² Tiondeprincipen framlades också under den perioden (se L&F 119). Tionde och fasteoffer betalades i form av arbete, odlingsprodukter och andra varor. Biskopar och grenspresidenter ansvarade för distributionen av dessa resurser liksom de gör idag.³

Många av de första heliga kämpade för att kunna försörja sig. För att bekämpa lättja förenades kyrkans ledare och medlemmar för att hitta sätt att skapa bra arbetstillfällen. Några anställdes för att uppföra kyrkans byggnader och färdigställa arbetsprojekt i samhället. Andra bedrev jordbruk och sålde sina produkter för att försörja sig själva och sin familj. Medan de heliga arbetade tillsammans välsignades de med tillräckliga medel för att ta hand om sina behov.

Fastän vår tids utmaningar är annorlunda fortsätter kyrkans medlemmar att försörja sig själva och ta hand om fattiga och behövande genom att följa Frälsarens lärdomar och föregående generationers exempel.