Allt för vårt bästa
I tid och evighet är ändamålet med skapelsen och Guds natur att föra allt samman till vårt bästa.
I dag är det den 6 april, årsdagen för när Jesus Kristus återställde sin nutida kyrka – och en del av påsken då vi glatt vittnar om Jesu Kristi fullkomliga liv, försoningsoffer och härliga uppståndelse.
En kinesisk berättelse börjar med att en mans son hittar en vacker häst.
”Vilken tur”, säger grannarna.
”Vi får se”, säger mannen.
Sedan faller sonen av hästen och blir permanent skadad.
”Vilken otur”, säger grannarna.
”Vi får se”, säger mannen.
En inkallande armé kommer men tar inte den skadade sonen.
”Vilken tur”, säger grannarna.
”Vi får se”, säger mannen.
Den här nyckfulla världen känns ofta stormig och osäker; ibland för den med sig tur och – alltför ofta – otur. Men i denna värld av lidanden1 vet vi att ”allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud”.2 Ja, när vi vandrar rättrådigt och kommer ihåg våra förbund samverkar allt till vårt bästa.3
Allt för vårt bästa.
Ett anmärkningsvärt löfte! Trösterik försäkran från Gud själv! På ett mirakulöst sätt är ändamålet med skapelsen och Guds natur att känna begynnelsen och änden,4 att åstadkomma allt som är för vårt bästa och att hjälpa oss bli rättfärdiggjorda och heliga genom Jesu Kristi nåd och försoning.
Jesu Kristi försoning kan befria och återlösa oss från synd. Men Jesus Kristus förstår också på djupet varje smärta, bedrövelse, sjukdom,5 sorg, separation. I tid och evighet kan hans seger över döden och helvetet ställa allt till rätta.6 Han helar de nedbrutna och ringaktade, försonar de arga och splittrade, tröstar de ensamma och isolerade, uppmuntrar de osäkra och ofullkomliga och åstadkommer underverk som endast är möjliga för Gud.
Vi sjunger halleluja och ropar hosianna! Med evig kraft och oändlig godhet kan allt, i Guds lycksalighetsplan, samverka för vårt bästa. Vi kan möta livet med tillförsikt, inte rädsla.
På egen hand kanske vi inte vet vårt eget bästa. När ”jag väljer mig” väljer jag också mina egna begränsningar, svagheter och brister. För att kunna göra mest gott måste vi vara goda.7 Eftersom ingen utom Gud är god8 söker vi fullkomlighet i Jesus Kristus.9 Vårt sannaste, bästa jag blir vi först när vi lägger av den naturliga mannen eller kvinnan och blir ett barn inför Gud.
Med vår tillit till och tro på Gud kan prövningar och lidanden helgas till vårt bästa. Josef, som såldes som slav i Egypten, räddade senare sin familj och sitt folk. Profeten Joseph Smiths vistelse i fängelset i Liberty lärde honom att ”allt detta ska ge dig erfarenhet och tjäna dig till godo”.10 Om vi lever med tro kan prövningar och uppoffringar som vi aldrig skulle välja välsigna oss och andra på sätt som vi aldrig kunnat föreställa oss.11
Vi stärks i tron på och tilliten till Herren om att allt kan samverka till vårt bästa när vi får ett evigt perspektiv;12 förstår att våra prövningar bara varar ”ett ögonblick”;13 inser att lidande kan helgas till vårt bästa;14 erkänner att olyckor, för tidig död och tärande sjukdom är en del av jordelivet, och litar på att vår kärleksfulle himmelske Fader inte ger prövningar för att straffa eller döma. Han ger inte en sten till någon som ber om bröd, inte heller en orm till någon som ber om en fisk.15
När prövningar kommer vill vi ofta mest av allt att någon lyssnar och är med oss.16 I stunden kanske klichésvaren inte är till någon hjälp, även om avsikten är att trösta. Ibland längtar vi efter någon som sörjer, våndas och gråter med oss; som låter oss uttrycka smärta, frustration, ibland till och med ilska och tillsammans med oss erkänner att det finns sådant som vi inte vet.
När vi litar på Gud och hans kärlek till oss kan även våra största sorger i slutändan samverka till vårt bästa.
Jag minns dagen då jag fick höra om en allvarlig bilolycka som inbegrep personer jag älskar. Vid sådana tillfällen kan vi bara i ångest och tro instämma med Job: ”Herren gav och Herren tog. Lovat är Herrens namn.”17
Runt om i den världsomfattande kyrkan bereder omkring 3 500 stavar och distrikt och omkring 30 000 församlingar och grenar en tillflykt och trygghet.18 Men i våra stavar och församlingar ställs många trofasta familjer och individer inför svåra utmaningar, trots att de vet (utan att veta hur) att saker och ting samverkar till vårt bästa.
I Huddersfield i England fick broder Samuel Bridgstock diagnosen cancer i stadium fyra kort innan han kallades som ny stavspresident. Med tanke på sin dystra diagnos frågade han sin fru Anna varför han ens skulle gå för att bli intervjuad.
”Därför att”, sa syster Bridgstock, ”du ska kallas till stavspresident.”
President Bridgstock (som är här i dag) fick först ett eller två år kvar att leva men är nu inne på sitt fjärde verksamhetsår. Han har bra och dåliga dagar. Hans stav verkar gemensamt med större tro, tjänande och vänlighet. Det är inte lätt, men hans fru och barn lever med tro, tacksamhet och förståelig sorg som de förtröstar på blir evig glädje genom Jesu Kristi återställande försoning.19
När vi är stilla, öppna och vördnadsfulla kan vi känna skönheten, avsikten med och lugnet i förbundsgemenskapen som Herren erbjuder oss. I heliga stunder kan han låta oss se en glimt av den större eviga verklighet som våra dagliga liv är en del av, där små och enkla medel samverkar till förmån för givare och mottagare.
Rebekah, dottern till min första missionspresident, berättade hur Herren besvarade hennes bön om tröst med en oväntad möjlighet att besvara någon annans bön.
Sent en kväll när Rebekah sörjde sin mors bortgång fick hon en tydlig känsla av att hon skulle åka och köpa bensin till sin bil. När hon kom till bensinstationen träffade hon en äldre kvinna som kämpade för att kunna andas med en stor syrgasbehållare. Senare kunde Rebekah ge kvinnan sin mammas bärbara syrgasbehållare. Systern sa tacksamt: ”Du har gett mig tillbaka min frihet.” Saker och ting samverkar till det bästa när vi tjänar som Jesus Kristus skulle tjäna.
En far som tilldelats sin son i läraråldern som stödkamrat förklarade: ”Stödverksamhet är när vi går från att vara grannar som tar med sig kakor till att vara betrodda vänner, andlig räddningspersonal.” Förbundsgemenskap i Jesus Kristus tröstar, sammanlänkar, helgar.
Även i tragedier kan andlig förberedelse påminna oss om att vår himmelske Fader vet när vi känner oss som mest sårbara och ensamma. Till exempel blev en familj vars barn fördes till sjukhuset senare tröstad av att minnas att den Helige Anden i förväg hade viskat vad de hade att vänta.
Ibland kan den större eviga verklighet som Herren låter oss känna också inbegripa familjen på andra sidan slöjan. En syster fann glädje i sin omvändelse till Jesu Kristi återställda evangelium. Två trauman hade dock påverkat hennes liv på djupet; när hon såg en båtolycka och när hon tragiskt nog förlorade sin mor som begick självmord.
Men systern övervann sin rädsla för vatten så pass att hon kunde döpas genom nedsänkning. Och under det som blev en mycket glad dag bevittnade hon när en ställföreträdare döptes för hennes avlidna mor i templet. ”Tempeldopet helade min mor, och det befriade mig”, sa systern. ”Det var första gången jag kände frid sedan mor dog.”
Vår heliga musik återspeglar Herrens försäkran om att allt kan samverka till vårt bästa.
Min själ, dig gläd! Din Gud skall tryggt dig visa
din framtids stig, så som han gjort förut.
Vart knä skall böjas och var tunga prisa
och varje fråga skall få svar till slut.20
Kom, kom Guds folk, ej kamp och möda räds,
blott med fröjd framåt drag!
Fast lång och svår dig resan syns, dock gläds,
nåd du får, ny var dag …
Och om vi dö, förr’n resans mål vi nå,
ske alltså … Allt är väl!21
Mormons bok är ett bevis som vi kan hålla i vår hand på att Jesus är Kristus och att Gud uppfyller sina profetior. Mormons bok, skriven av inspirerade profeter som såg vår tid, börjar med rå dramatik – en familj som handskas med stora åsiktsskillnader. Men när vi studerar och begrundar 1 Nephi 1 till Moroni 10 dras vi till Jesus Kristus med ett fast vittnesbörd om att det som hände där och då kan välsigna oss här och nu.
När Herren genom sin levande profet för fler Herrens hus närmare på fler platser samverkar templets välsignelser till vårt bästa. Vi kommer genom förbund och förrättning till Gud vår Fader och Jesus Kristus och får ett evigt perspektiv på jordelivet. En efter en, namn efter namn, erbjuder vi älskade släktingar – förfäder – frälsande förrättningar och förbundsvälsignelser enligt Herrens mönster för frälsare på Sions berg.22
När tempel kommer närmare oss på många platser är ett av tempeloffren vi kan frambära att vi oftare söker helighet i Herrens hus. I många år har vi sparat, planerat och uppoffrat för att kunna komma till templet. Om omständigheterna tillåter, kom nu ännu oftare till Herren i hans heliga hus. Låt regelbunden gudsdyrkan och tjänande i templet välsigna, skydda och inspirera dig och din familj – den familj du har eller den familj du ska ha och bli en dag.
Tänk också, när omständigheterna tillåter, på välsignelsen av att äga dina egna tempelkläder.23 En farmor från en enkel familj sa att det som hon helst ville ha bland allt i världen var egna tempelkläder. Hennes sonson sa: ”Farmor viskade: ’Jag ska tjäna i mina egna tempelkläder, och när jag har dött ska jag bli begravd i dem.’” Och när tiden kom blev hon det.
Som president Russell M. Nelson lär: ”Allt vi tror på och varje löfte som Gud har gett sitt förbundsfolk kommer samman i templet.”24
I tid och evighet är ändamålet med skapelsen och Guds natur att föra allt samman till vårt bästa.
Detta är Herrens eviga ändamål. Det är hans eviga perspektiv. Det är hans eviga löfte.
När livet är stökigt och det inte finns något tydligt ändamål, när du vill leva bättre men inte vet hur, kom då till Gud vår Fader och Jesus Kristus. Lita på att de lever, älskar dig och vill att allt ska samverka till ditt bästa. Jag vittnar om att de gör det, oändligen och för evigt, i Jesu Kristi heliga namn, amen.