Uppslukad av glädjen i Kristus

I Nya testamentet får vi höra om den blinde Bartimeus som ropade till Jesus och önskade ett underverk. ”Jesus sade: ’Gå, din tro har frälst dig.’ Och genast fick han sin syn.”¹

Vid ett annat tillfälle längtade en man i Betsaida efter att bli botad. Det här underverket kom däremot inte omedelbart. I stället välsignade Jesus honom två gånger innan han blev ”återställd”.²

I ett tredje exempel bad aposteln Paulus till Herren tre gånger i sitt lidande,³ men såvitt vi vet beviljades inte hans innerliga bön.

Tre olika personer. Tre unika upplevelser.

Därav en fråga: Varför får vissa sina efterlängtade underverk snabbt, medan andra tålmodigt uthärdar och väntar på Herren?⁴ Vi kanske inte vet varför, men tacksamt nog känner vi honom som älskar oss⁵ och som gör allt för vår välfärd och lycka.⁶

Gud, som ser slutet från begynnelsen,⁷ försäkrar: ”Dina motgångar och dina lidanden ska endast vara ett ögonblick”⁸ och de ska helgas ”till ditt bästa”.⁹

För att hjälpa oss att finna ytterligare mening i våra prövningar lärde äldste Orson F. Whitney: ”Ingen smärta vi genomlider, ingen prövning vi utstår är bortkastad. De bidrar till vår fostran … Allt vi … [tålmodigt] uthärdar … bygger upp vår karaktär, renar vårt hjärta, utvidgar vår själ och gör oss mer ömsinta och kärleksfulla … Det är genom sorg och lidande, hårt arbete och prövningar som vi får den utveckling som vi kommit hit för att få och som gör oss mer som [våra himmelska föräldrar].”¹⁰

Aposteln Paulus förstod att ”Kristi kraft [skulle] vila över [honom]” i hans lidanden och sa ödmjukt: ”För när jag är svag, då är jag stark.”¹¹

Livets svårigheter prövar oss.¹² Till och med Frälsaren ”fick lära sig lydnad” och fullkomnades ”genom lidande”.¹³

Och en dag kommer han att medkännande förkunna: ”Se, jag har förädlat dig, jag har utvalt dig i lidandets ugn.”¹⁴

När vi börjar litar på Guds gudomliga avsikter får våra trötta själar hopp, och beslutsamhet väcks under livets ångestfyllda tider.¹⁵

För många år sedan delgav president Russell M. Nelson följande värdefulla insikt: ”När vi ser på allt utifrån ett evigt perspektiv så lättar det avsevärt vår börda.”¹⁶

Bild

Holly och Trey Porter.

Min fru Jill och jag bevittnade nyligen denna sanning i Holly och Rick Porters trofasta liv, vars 12-årige son Trey gick bort i en tragisk brand. Med svårt brända händer och fötter efter en heroisk kamp för att rädda sin älskade son vittnade Holly senare under församlingens sakramentsmöte om den stora frid och glädje som Herren utgjutit över familjen i deras ångest, med ord som mirakulös, otrolig och förunderlig!

Bild

Helande händer i ett fast grepp.

Denna dyrbara mors outhärdliga sorg ersattes av en enorm frid när hon fick denna tanke: Mina händer är inte händer som frälser. De händerna tillhör Frälsaren! I stället för att se på mina ärr som en påminnelse om vad jag inte kunde göra, minns jag ärren som min Frälsare bär.

Hollys vittnesbörd uppfyller vår profets löfte: ”När du tänker celestialt kan du se prövningar och motstånd i ett nytt ljus.”¹⁷

Äldste D. Todd Christofferson har förkunnat: ”Jag tror att utmaningen att övervinna motgångar och växa genom dem tilltalade oss när Gud presenterade sin återlösningsplan i den förjordiska världen. Vi bör anta den utmaningen nu med vetskap om att vår himmelske Fader stöder oss. Men det är av yttersta vikt att vi vänder oss till honom. Utan Gud kan de mörka upplevelserna av lidande och motgångar leda till en känsla av hopplöshet, förtvivlan och till och med bitterhet.”¹⁸

För att undvika missnöjets mörker och i stället finna större frid, hopp och till och med glädje under livets svåra utmaningar, vill jag ta upp tre gudomliga principer som inbjudningar.

Ett: Vi får starkare tro genom att sätta Jesus Kristus främst.¹⁹ ”Vänd er till mig i varje tanke”, förkunnar han; ”tvivla inte, frukta inte.”²⁰ President Nelson har sagt:

”Vårt eviga liv beror på vår tro på Kristus och hans försoning.”²¹

”När jag har tampats med den intensiva smärta som min skada orsakat, har jag känt en ännu djupare uppskattning för Jesus Kristus och hans försonings ofattbara gåva. Tänk på det! Frälsaren led ’smärta och bedrövelser och frestelser av alla slag’ för att kunna trösta oss, hela oss och rädda oss i nödens stund.”²²

Han fortsatte: ”Min skada har fått mig att om och om igen betänka ’Israels Heliges storhet’. Under min läkningsprocess har Herren visat sin gudomliga kraft på fridsamma och omisskänneliga sätt.”²³

”I världen får ni lida, men var frimodiga”, uppmuntrar vår Frälsare oss; ”jag har övervunnit världen.”²⁴

Två: Vi får ett klarare hopp när vi föreställer oss vår eviga bestämmelse.²⁵ När hon talade om den inneboende kraften i att behålla ”en vision av vår Faders otroliga utlovade välsignelser för ögonen varje dag”, vittnade syster Linda Reeves: ”Jag vet inte varför vi har alla de prövningar vi har, men personligen känner jag att belöningen är så stor … så glädjefylld och bortom vårt förstånd, att vi på belöningsdagen kan vilja säga till vår barmhärtige, kärleksfulle Fader: ’Var det allt som krävdes?’ … Vad har det för betydelse … vilka lidanden vi har här, om det till slut är just dessa prövningar som berättigar oss till evigt liv … i Guds rike?”²⁶

President Nelson delgav denna insikt: ”Tänk på Herrens svar till Joseph Smith när han vädjade om hjälp i fängelset i Liberty. Herren lärde profeten att den omänskliga behandlingen skulle ge honom erfarenhet och tjäna honom till godo. ’Om du har uthärdat väl’, lovade Herren, ’ska Gud … upphöja dig i höjden.’ Herren lärde Joseph att tänka celestialt och föreställa sig en evig belöning i stället för att fokusera på den innevarande dagens plågsamma svårigheter.”²⁷

Josephs förändrade perspektiv ledde till en fördjupad helgelse, vilket återspeglas i detta brev till en vän: ”Efter att ha suttit inspärrad bakom fängelseväggar i fem månader känns det som om mitt hjärta alltid kommer att vara mjukare härefter än någonsin tidigare … Jag tror inte att jag någonsin hade kunnat känna som jag gör nu om jag inte hade genomlidit de oförrätter jag drabbats av.”²⁸

Tre: Vi får större kraft genom att fokusera på glädje.²⁹ Under evighetens mest avgörande och plågsamma timmar ryggade inte vår Frälsare utan tömde den bittra bägaren.³⁰ Hur gjorde han det? Vi lär oss: ”För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade [Kristus] korset”,³¹ och hans vilja uppslukades av Faderns vilja.³²

Bild

Kristus i Getsemane.

Ordet ”uppslukades” berör mig djupt. Mitt intresse för det förstärktes när jag fick veta att på spanska översätts ”uppslukas” till ”förtärs”; på tyska till ”sväljs upp av”; och på kinesiska till ”upptas i”. Så när livets utmaningar är mest smärtsamma och överväldigande minns jag Herrens löfte att vi inte ska ”uppleva någon form av lidande som inte uppslukas [förtärs, sväljs upp, upptas] av glädjen i Kristus”.³³

Jag ser hos så många av er denna glädje, som ”trotsar … jordiskt förstånd”³⁴ även om era bittra bägare ännu inte har tagits bort. Tack för att ni håller era förbund och står som vittnen om Gud.³⁵ Tack för att ni når ut för att välsigna oss alla, medan ”i [ert] stumma hjärta finns en dold sorg som ögat inte ser”.³⁶ För när ni ger andra Frälsarens lindring finner ni den för egen del, har president Camille N. Johnson sagt.³⁷

Återvänd nu med mig till sakramentsmötet där vi bevittnade underverket att Holly Porters familj fick hjälp av Herren.³⁸ När jag satt på förhöjningen och begrundade vad jag skulle kunna säga för att trösta denna anmärkningsvärda familj och deras vänner, kom denna tanke: ”Använd Frälsarens ord.”³⁹ Så jag avslutar mitt tal i dag så som jag gjorde den sabbaten, med hans ord, ”som helar den sårade själen”.⁴⁰

”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.”⁴¹

”Jag ska även lätta de bördor som lagts på era axlar, så att ni inte ens känner dem på era ryggar, trots att ni är i träldom … så att ni säkert kan veta att jag, Herren Gud, besöker mitt folk i deras bedrövelser.”⁴²

”Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er.”⁴³

Med glädjefylld vördnad vittnar jag om att vår Frälsare lever och att hans löften är säkra.⁴⁴ Särskilt till er som är bekymrade eller som ”lider på något sätt”⁴⁵ vittnar jag om att vår himmelske Fader hör era tårfyllda vädjanden⁴⁶ och alltid svarar med fullkomlig visdom.⁴⁷ ”Må Gud”, som han har gjort för vår familj när vi har haft stora behov, ”låta era bördor lättas”,⁴⁸ och till och med ”uppslukas av glädjen i Kristus”.⁴⁸ I Jesu Kristi heliga namn, amen.