Val

Mina kära bröder i Guds heliga prästadöme runtom i världen, jag hälsar er var och en i kärlekens och gemenskapens anda.

I detta liv måste vi göra många val. Några av dem är mycket viktiga. Andra inte. Många av våra val står mellan gott och ont. De val vi gör bestämmer i stor utsträckning vår lycka eller olycka, för vi måste leva med följderna av våra val. Det är omöjligt att alltid göra fullkomliga val. Det går helt enkelt inte. Men det är möjligt att göra goda val som vi kan leva med och växa genom. När Guds barn lever på ett sådant sätt att de är värda gudomlig vägledning kan de bli ”evigt fria och veta vad gott och ont är, fria att handla av sig själva, utan att låta sig påverkas”.¹

Ibland väljer vi fel när vi ger efter för kamrattryck. Kieth Merrill hade en sådan upplevelse som ung man. Han och hans kamrater dök från tvärbranta klippväggar i East Canyon-dammen nordost om Salt Lake City. Det blev oundvikligen till en tonårstävling när en ung man klättrade upp på dammen och dök 15 meter ner i det djupa vattnet. De andra unga männen klättrade också upp dit och gjorde samma hopp. En pojke nöjde sig inte med det, så han sade: ”Okej, det ska jag överträffa!” Han klättrade 18 meter uppför klippan. Kieth tänkte inte låta sig överglänsas och klättrade upp bredvid honom. När den andra pojken hade dykt ner i vattnet och tycktes ha klarat sig, fattade Kieth mod och dök. Tävlingen stod nu mellan dessa två pojkar. Kieths kamrat klättrade därefter 20 meter upp och dök. Han kom upp ur vattnet och skrattade; han masserade axlarna och gnuggade sig i ögonen. Sedan utmanade han Kieth och sade: ”Nå, tänker du göra det?”

”Det är klart att jag tänker göra det!” Och alla på stranden sade: ”Det är klart att han tänker göra det!”

Så Kieth simmade in till stranden och klättrade uppför klippan. Han visste att om han skulle hoppa från samma ställe som kamraten skulle kamraten vilja klättra ännu högre upp, så han klättrade 25 meter upp till toppen av klippan. Ingen kunde klättra högre upp än till toppen. När Kieth tittade ner var han skräckslagen: vattnet var så långt borta. Han hade fattat ett överilat beslut. Det var varken det han ville göra eller vad som kändes rätt. I stället hade han grundat sitt beslut på ett halvt dussin unga mäns utmaningar och påtryckningar – nu minns han inte ens vad de hette.

Han tog sats och sprang så fort han kunde mot kanten. Han såg märket som han noggrant gjort där och hoppade ut i luften. På vägen ner kom han ihåg att hans föräldrar hade lärt honom att vara försiktig när han fattade beslut, för ett felaktigt beslut kunde bli hans död. Nu tänkte han: ”Det är kört, för när jag träffar vattnet gör jag det med en sådan fart att det lika gärna kunde vara betong.” När han träffade vattnet kändes det som betong. Hur tacksam var han inte när hans huvud äntligen stack upp ur vattnet.

Varför hoppade han? Vad ville han bevisa? De unga männen som utmanade honom brydde sig inte, och minns förmodligen inte ens den där dåraktiga handlingen. Men Kieth insåg efteråt att han hade fattat ett beslut som mycket väl kunde ha kostat honom livet. Han hade gett efter för kamraternas tryck som förväntade sig att han gjorde det som han inte ville göra. Han visste bättre. Han sade: ”Jag levde i världen och i det ögonblicket var jag av världen, för jag hade förlorat herraväldet över mig själv. Jag fattade inte beslut som gällde mitt eget liv. Världen fattade besluten åt mig … och jag hade med nöd och näppe klarat mig från att hamna i graven.”²

Det krävs ett alldeles särskilt mod för att stiga bakåt hellre än att hoppa framåt och dåraktigt tillåta någon annan att välja åt oss. Det är lättare att stå fast när vi har en klar föreställning om vår identitet som Guds söner och bärare av det heliga prästadömet, med goda chanser till en meningsfull framtid.

Dessvärre är somliga av våra dåliga val oåterkalleliga, men många är det inte. Ofta kan vi ändra riktning och komma på rätt spår igen. För att komma på rätt spår igen måste vi kanske ta omvändelsens princip till hjälp: för det första erkänna för oss själva att vi har syndat; för det andra avstå från dessa synder; för det tredje aldrig upprepa dem; för det fjärde bekänna³ dem och gottgöra dem när så är möjligt. Att lära sig av erfarenheter är värdefullt, att lära sig av smällarna smärtsamt. Vi gör lättare och snabbare framsteg om vi lär oss av våra föräldrar, av dem som älskar oss, och av våra lärare. Vi kan också lära av andras misstag och lägga märke till följderna av deras felaktiga val.

Somliga val erbjuder goda möjligheter oavsett vilken väg vi väljer – till exempel när vi väljer yrkesinriktning eller skola. Jag känner en begåvad och duglig man som ville bli läkare, men han fick inte möjlighet till det, så han valde att bli jurist. Han har blivit en framgångsrik advokat, men jag är säker på att han hade varit lika framgångsrik som läkare.

Somliga av våra viktiga val är tidsbundna. Om vi dröjer med beslutet är tillfället borta för alltid. Ibland hindrar våra tvivel oss från att göra ett val som innebär förändring. På så vis kan vi försumma ett tillfälle. Någon sade: ”När du måste fatta ett beslut och inte gör det, är det i sig ett beslut.”⁴

Somliga finner det svårt att fatta beslut. En psykiater sade en gång till sin patient: ”Har du någonsin svårt för att bestämma dig?” Patienten svarade: ”Nja … ja och nej.” Det är min förhoppning och bön att vi alla ska kunna vara lika beslutsamma som Josua var när han sade: ”Välj i dag vem ni vill tjäna … Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren.”⁵

Somliga val får större följder än andra. Det finns inget större frivilligt val i livet än valet av den vi ska gifta oss med. Det beslutet kan skänka oss evig lycka och glädje. Om två människor ska kunna finna förverkligande i äktenskapet, måste båda parter satsa helt och fullt på äktenskapet.

Några viktiga val som rör förverkligande och lycka bör göras endast en gång. När de en gång gjorts behöver de aldrig mer göras. Vi behöver till exempel bara en gång fatta ett fast och klart beslut att aldrig röka, dricka alkohol eller nyttja sinnesförändrande droger.

År 1976 ingick äldste Robert C Oaks, som då var överste i amerikanska flygvapnet, i en delegation som behandlade intermezzon till havs. De var gäster vid en bankett som anordnats av Leningrads marindistrikt. Omkring 50 höga amerikanska och sovjetiska befäl var närvarande när värden utbringade skålar före banketten. De reste sig upp för att dricka den första skålen och höjde glasen, de flesta fyllda med rysk vodka. Broder Oaks hade skär lemonad i sitt glas. Det märkte amiralen som utbringade skålen. Han sänkte glaset och krävde att broder Oaks skulle fylla sitt glas med vodka. Han sade att han inte tänkte fortsätta förrän denne hade gjort det. Broder Oaks avböjde och sade att han var nöjd med det han hade i glaset.

Spänningen tilltog. Till och med den egna delegationen – där de flesta stod över honom i rang – började känna sig illa till mods över dödläget. Broder Oaks sovjetiske bordsgranne väste i hans öra: ”Häll vodka i glaset!” Broder Oaks höll den kortaste bön han någonsin hållit: ”Hjälp mig, Gud!”

Någon sekund senare vände sig den sovjetiske tolken – en kapten i armén med vilken han tidigare hade diskuterat religion – till amiralen och viskade: ”Det beror på hans religion”. Amiralen nickade och spänningen lättade omedelbart och man fortsatte med programmet.⁶

Äldste Oaks hade många år tidigare beslutat sig för att aldrig dricka alkohol, så i prövningens stund behövde han inte fatta det beslutet på nytt. Äldste Oaks var övertygad om att det hade varit till större skada för honom att ha kompromissat med en trossats än att ha druckit vodkan. För övrigt blev efterlevnaden av religiösa principer inte till skada för hans karriär. Så småningom blev han fyrstjärnig general.

Märkligt nog tycks det ofta förnuftigt att göra det orätta, kanske därför att det tycks vara den bekvämaste vägen. Orättfärdigt beteende försvaras ofta med: ”Alla gör det.” Detta onda förvränger sanningen, och dess upphovsman är Satan. Nephi säger: ”På så sätt bedrager djävulen deras själar och leder dem försiktigt ned till helvetet.”⁷

Hur många i vårt samhälle som än är inblandade har ingen rätt att vara oärlig, ljuga, bedra, vara grov i munnen, missbruka Guds namn, inlåta sig i omoraliska sexuella relationer eller vanhelga Herrens dag.

Andra människors handlingar avgör inte vad som är rätt eller fel. En person som har modet att göra rätt val kan påverka många andra att också välja klokt. Jag önskar skriva under på det som sägs i broschyren Vägledning för de unga:

”Du bär ansvaret för de val du gör. Du bör inte skylla på dina omständigheter, din familj eller dina vänner om du väljer att överträda Guds bud. Du är ett Guds barn med stor kraft. Du har förmågan att välja rättfärdighet och lycka, vilka omständigheter du än befinner dig i.”⁸

Hur gör vi riktiga val? Att välja innebär att fatta ett medvetet beslut. För att kunna fatta ett intelligent beslut måste vi bedöma alla tillgängliga fakta på båda sidor av problemet. Men det räcker inte. För att kunna fatta rätt beslut måste vi be och få inspiration. Det 9:e kapitlet i Läran och förbunden ger oss huvudnyckeln. Herren sade till Oliver Cowdery:

”Se, du förstod det icke rätt. Du trodde, att jag skulle giva det till dig utan någon ansträngning från din sida, blott du bad.

Se, jag säger dig, att du måste utforska det i ditt eget sinne, därefter skall du fråga mig, om det är rätt. Om det är rätt, skall jag låta ditt hjärta bliva brinnande i dig; därför skall du förnimma att det är rätt.

Men om det icke är rätt, skall du icke hava någon sådan känsla, utan dina tankar skola vara så oklara, att du snart skall glömma det som icke var rätt.”⁹

När vi ser in i framtiden krävs det att vi blir starkare och mer ansvariga för våra val i en värld där man ”[kallar] ont gott och gott ont.”¹⁰ Vi väljer inte klokt om vi använder vår valfrihet i strid med Guds vilja eller prästadömets råd. Morgondagens välsignelser och möjligheter beror på de val vi gör i dag.

Bröder, det är min tro och mitt vittnesbörd att vi gemensamt har skyldigheten att vara ett rättfärdigt föredöme för hela världen. Under president Gordon B Hinckleys framstående ledarskap måste vi visa vägen genom de inspirerade val vi gör. Förmågan att välja är er. Må vi alla klokt använda vår gudagivna valfrihet när vi gör dessa eviga val. I Jesu Kristi namn, amen.