2004
Kristi ord – vår andliga Liahona
Maj 2004


Kristi ord – vår andliga Liahona

Låt oss i tro införliva Kristi ord i vårt sinne och hjärta.

Det är en helig ära och en förmån att tillsammans med kyrkans medlemmar runt hela världen få stödja första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum som profeter, siare och uppenba- rare. Ödmjukt förkunnar vi att de är ”särskilda vittnen om Kristi namn för hela världen”. (L&F 107:23) Vi vittnar om att de ”talar som den Helige Anden leder dem, och vad de talar drivna av den Helige Anden skall vara helig skrift, skall vara Herrens sinne, skall vara Herrens ord, skall vara Herrens röst och Guds kraft till frälsning”. (L&F 68:3-4) Frälsaren sade: ”Vare sig [orden] hava talats med min egen röst eller med mina tjänares, ty det är detsamma.” (L&F 1:38) Vi förkunnar för världen att dessa Herrens tjänare i de sista dagarna ger oss Kristi ord.

Frälsaren sade: ”[Forska] i Skrifterna … det är dessa som vittnar om mig.” (Joh 5:39) Aposteln Paulus skrev till sin betrodde vän, Timoteus: ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet.” (2 Tim 3:16) Vi förkunnar för världen att Mormons bok är helig skrift, utandad av Gud. Även den är nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet.

Innerligt förkunnar vi att Mormons bok är Guds ord, översatt från forntida uppteckningar genom Guds gåva och kraft. Denna forntida uppteckning skrevs och bevarades för att komma fram i uppfyllelse av profetia som helig skrift jämte Bibeln – för att dessa två ska bli ett i Herrens hand. (Se Hes 37:16–20.) I Mormons bok förmanas vi: ”Mätten eder med Kristi ord, ty se, Kristi ord skola tillkännagiva för eder allt vad i skolen göra.” (2 Nephi 32:3) Vi vittnar om att Mormons bok är ytterligare ett vittne om Frälsarens liv och mission. Mormons bok är verkligen ”ännu ett testamente om Jesus Kristus”. Vi förkunnar att Mormons bok innehåller Kristi ord.

Sex hundra år före Kristi födelse blev den forntida profeten Lehi tillsagd av Herren att ta sin familj och lämna Jerusalem och påbörja en fantastisk resa, en resa som slutligen skulle föra dem över det stora havet till ett land som skulle bli ett ”förlovat land” för dem. Mormons bok är en helig uppteckning om dessa människors vistelse på den forna amerikanska kontinenten. Den innehåller profetiska uppteckningar och uppenbarelser som gavs till detta folk. Bland dessa gudomliga kommunikationer finns många profetior om Frälsarens födelse, hans verksamhet och hans stora försoningsoffer. De beskriver hans slutgiltiga korsfästelse och uppståndelse, och förutsäger hans besök bland den forntida amerikanska civilisationen. Vi läser i Mormons bok att efter sin uppståndelse och kort efter sin himmelsfärd, så visade sig Jesus Kristus verkligen för dem. Lyssna och känn tillsammans med mig vikten av orden som beskriver denna förunderliga historiska händelse:

”Och nu begav det sig, att en stor mängd … var församlad …

De samtalade … om denne Jesus Kristus, vars död tecknet hade förkunnat.

Medan de sålunda samtalade med varandra, hörde de en röst som från himmelen … De förstodo icke rösten, som de hörde. Det var icke en barsk röst, ej heller en hög röst, och dock, ehuru det var en mild röst, genomträngde den dem som hörde den till det innersta, så att de darrade i hela kroppen, ja, den genomträngde dem i själva själens innersta och gjorde att deras hjärtan brunno.

Och … åter hörde [de] rösten, men de förstodo den ej.

Och åter, för tredje gången hörde de rösten, och då öppnade de sina öron att höra den, och deras ögon voro riktade emot det håll, varifrån ljudet kom, och de blickade ståndaktigt mot himmelen, varifrån ljudet kom.

Se, tredje gången förstodo de rösten, som de hörde, och den sade till dem:

Sen min älskade Son, i vilken jag har funnit behag, i vilken jag har härliggjort mitt namn! Hören honom!

När de förstodo, riktade de åter sina ögon emot himmelen, och se, de sågo en människa nedstiga från himmelen, och han var klädd i en vit skrud, och han kom ned och stod mitt ibland dem …

Och det begav sig, att han uträckte sin hand och talade till folket och sade:

Se, jag är Jesus Kristus, om vilken profeterna vittnade, att han skulle komma till världen.

Se, jag är världens ljus och liv. Jag har druckit av den bittra kalken, vilken Fadern har givit mig, och jag har förhärligat Fadern genom att påtaga mig världens synder, varigenom jag har underkastat mig Faderns vilja i allt från begynnelsen.

När Jesus hade sagt dessa ord, föll mängden ner på jorden, ty de kommo ihåg, att det hade blivit förutsagt ibland dem, att Kristus skulle visa sig för dem efter sin himmelsfärd.” (3 Nephi 11:1–12)

Frälsaren välsignade dessa människor och undervisade dem om sitt härliga evangelium liksom han gjort i Jerusalem. Det är en stor välsignelse att vi har hans ord i Mormons bok, ja, Kristi egna ord, som talades till denna forntida civilisation.

När Lehi och hans familj befalldes att lämna Jerusalem, fick de ett heligt instrument som fungerade som en kompass och som visade kursen de skulle hålla under sin resa. Vi läser att den endast fungerade i enlighet med deras tro på Gud. Alma, en profet i Mormons bok, sade till sin son Helaman att kompassen kallades för ”Liahona”. (Se Alma 37:38.) Han sade:

”Och nu, min son, önskar jag, att du skall förstå, att allt detta är liksom en skuggbild, ty såsom våra fäder icke kunde hava framgång när de voro försumliga med att giva akt på denna kompass (och denna var något timligt) så förhåller det sig även med det som är andligt.

Ty se, det är lika lätt att giva akt på Kristi ord, som kunna leda dig raka vägen till evig lycka, som det var för våra fäder att giva akt på denna kompass, som kunde visa dem raka vägen till det förlovade landet.

Och nu frågar jag: Ligger det icke en förebild i detta? Ty lika säkert som denne vägvisare förde våra fäder, vilka färdades i den angivna riktningen, till det förlovade landet, lika säkert skola Kristi ord, om vi följa deras ledning, föra oss bortom denna sorgens dal och in i ett mycket bättre löftets land.

O min son, låtom oss icke vara försumliga, emedan vägen är lätt.” (Alma 37:43–46)

Därför ser vi, bröder och systrar, att Kristi ord kan vara som en personlig Liahona för var och en av oss, och visa oss vägen. Låt oss inte vara försumliga, därför att vägen är lätt. Låt oss i tro införliva Kristi ord i vårt sinne och hjärta, som de finns upptecknade i heliga skrifter och som de förkunnas av levande profeter, siare och uppenbarare. Låt oss med tro och flit mätta oss med Kristi ord, ty Kristi ord kommer att bli vår andliga Liahona som visar oss allt som vi ska göra. Jag bär högtidligt vittne om detta, i Jesu Kristi namn, amen.