Rötter och grenar

Personliga rötter är verkligt viktiga. Syster Nelson och jag känner en familj som stolt skyltar med bevis på sina familjerötter i form av stora målningar på ytterväggarna av sitt hus. Vacker konst skildrar där distinkta identitetsmönster för båda deras släktlinjer.

När släktingar samlas runt ett nyfött barn hör man oundvikligen kommentarer som ”hon har rött hår – mamma upp i dagen” – eller ”han har en grop i hakan – pappa upp i dagen”.

Var och en av oss har släktrötter. Varje man har fått några av de genetiska markörer som fadern har. Varje kvinna har fått några av de genetiska markörer som modern har.¹ Dessutom har var och en av oss fått andra genetiska gåvor som gör oss unika.

Eftersom vi har såväl en ande som en fysisk kropp,² har vi också andliga rötter som går långt tillbaka. De formar våra värderingar och vår tro. Våra andliga rötter styr vårt engagemang i Herrens ideal och lära.³

Barn har en naturlig önskan att ta efter sina föräldrars exempel. I allmänhet lutar pojkar åt sina fäders inställning och arbete, flickor strävar efter att leva som sina mödrar. Ni föräldrar, bli inte alltför förvånade om era barn en dag blir bättre än ni.

Personliga rötter, fysiska och andliga, förtjänar tacksamhet. För mitt eget liv är jag tacksam mot såväl min Skapare som mina kära föräldrar och förfäder. Jag försöker hedra dem genom att lära mig mer om dem och tjäna dem i templet.⁴ Föräldrar har ansvaret att dela med sig av kunskapen om sina personliga rötter till barn och barnbarn. Att tillsammans studera den egna släkthistorien enar familjen.

Vi behöver också känna till vår religions rötter. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, även om den grundades officiellt år 1830, har återställts från rötter som också går långt tillbaka. Sanningar från tidigare utdelningar har nu samlats, preciserats och klargjorts.⁵ För oss föräldrar och lärare är trosartiklarna ett utmärkt hjälpmedel i undervisningen. De skrevs av profeten Joseph Smith⁶ och åberopar många av vår religions bärande lärosatser. De nämner Gudomen, vår valfrihet, Adams fall och Jesu Kristi försoning. De nämner klart och tydligt de grundläggande principerna och förordningarna tro, omvändelse, dop och handpåläggning för den Helige Andens gåva. De tar upp frågor som rör prästadömets myndighet och organisation. De framhåller Bibeln, Mormons bok och den fortsatta uppenbarelsens öppna kanon som helig skrift. Och de förkunnar Israels bokstavliga insamling.⁷ Vilken sanningens skattkammare är inte detta dyrbara dokument när vi undervisar om våra religiösa rötter.

Annan uppenbarad lära i roten till vår religion är skapelsen, uppståndelsen, tiondelagen, bön och templets fullständiga välsignelser. När vi undervisar om dessa läror inser vi vilken fast grundval vi står på. När vi tillämpar läran i vårt liv blir vår religions rötter en del av vår egen andliga styrka.

Nyomvända behöver stärka sina religiösa rötter. President Gordon B Hinckley har sagt att varje nyomvänd behöver en vän, en uppgift och att få näring genom Guds goda ord. Med sådana rötter till stöd för dem och deras barn blir dyrbara nyomvända till pionjärer som den egna familjen kan följa.

Dessvärre händer det att medlemmar i trofasta familjer går vilse därför att deras egna rötter är svaga. Det svider i hjärtat när jag hör talas om sådana som vänder sig bort från sina föregångare pionjärernas tro. En hyllad specialist och vän och son till trofasta förfäder har låtit bilden av evangeliets fullhet fördunklas av tvi-vel rörande en punkt i läran och drivit in en kil mellan sig och templet. En annan bekant, en älskvärd syster med ryktbara pionjärer till förfäder, säger nu artigt att hon inte är en ”praktiserande medlem” i kyrkan.

Har dessa kära människor blivit så moderna att de glömt sina rötter? Har de glömt vad återställelsen betyder och priset för den? Har de glömt sitt pionjärarv och sin härstamning som tillkännages i patriarkaliska välsignelser? Vill de för några få flyktiga favörer här glömma och gå miste om evigt liv? Glömska av de rötter som varit till välsignelse för dem, åtnjuter de inte längre samma andliga låga som de heliga som är engagerade i Gud den Allsmäktiges verk.

Deras ädla förfäder ”[fick] kunskap om sanningen … enligt uppenbarelsens och profetians ande och Guds kraft”. Deras förfäder ”blevo omvända till Herren [och avföllo aldrig]”.⁸ Vad kommer deras förfäder tycka om att deras efterkommande förirrar sig bort? Deras besvikelse kommer förmodligen att övergå i sorg, för frukt som avskilts från sina rötter kan inte överleva länge.

Herren har utfärdat en högtidlig varning:

”Sedan I fått näring i Guds ord hela dagen … viljen I förkasta dessa ord … profeternas ord? Viljen I förkasta alla de ord, som talats om Kristus … och Guds kraft och den Helige Andens gåva … samt förhåna återlösningsplanen, som blivit lagd för eder?

”[Uppståndelsen] … skall föra eder fram för Guds skrank, där I skolen stå med skam och förskräcklig skuld.”⁹

Jag vädjar till var och en av oss att ge akt på denna heliga varning.

Liksom våra rötter i betydande grad avgör vilka vi är, är även våra grenar en viktig förlängning av vår identitet. Dessa personliga grenar bär våra länders frukt.¹⁰ Skrifterna lär: ”Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.”¹¹ Tidigare brukade syster Nelson och jag ofta träffa unga människor som sade att det tycktes som om de kände oss därför att de kände våra barn. Nu hälsar alla kärleksfullt på oss som känner oss därför att de känner våra barnbarn.

På samma sätt känner man igen vår religion på dess grenars frukt. Nyligen träffade jag regeringsföreträdare från ett land långt härifrån som var djupt imponerade av kyrkan och dess insatser runtom i världen. De tyckte om det vi lärde om familjen och ville ha exemplar av Familjen: Ett tillkännagivande för världen och handledningar för familjens hemafton. De ville veta mer om vårt välfärdsprogram och vårt humanitära bistånd. Vi försökte uppfylla deras önskemål så gott vi kunde och övergick sedan från att tala om vad vi gör till varför vi gör det. Jag förklarade det genom att dra en parallell med ett träd. ”Ni fängslas av vår tros olika frukter”, sade jag. ”De är många och verksamma. Men ni kan inte njuta av frukten om ni inte är bekanta med trädet som bär den. Och ni kan inte förstå trädet om ni inte förstår dess rötter. I vår religion kan ni inte få frukten utan rötterna.” Det förstod de.

Frukten på evangeliets grenrika träd inbegriper ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet [och] trohet”.¹² President Harold B Lee sade en gång: ”Vacker, välsmakande frukt växer inte om inte trädets rötter … planterats i bördig jord och om man inte lägger ner omsorg på att beskära, odla och bevattna. På samma sätt kan dygdens, kyskhetens, ärlighetens, självbehärskningens, redbarhetens och trohetens frukter inte växa hos en individ vars liv inte är grundat på ett fast vittnesbörd om evangeliets sanningar och om Herren Jesu Kristi liv och mission.”¹³

Evangeliets frukter är välsmakande för dem som lyder Herren. Vi skaffar oss en utbildning därför att vi vet att ”Guds härlighet är intelligens”.¹⁴ Tiondets välsignelser får vi genom att betala tionde.¹⁵ Visdomsordets belöningar får vi genom att efterleva det.¹⁶ När vi lever i enlighet med evangeliet lär vi oss att bön, helgande av sabbaten och sakramentet bevarar oss från syndens träldom. Vi skyr pornografi och omoral i vetskap om att vi endast kan få den frid som personlig renhet ger om vi lever i enlighet med evangeliets lagar.

Herren gav detta löfte och denna befallning: ”Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er … Förbli i mig, så förblir jag i er … Jag är vinstocken, ni är grenarna.”¹⁷ Kort och gott: livets största välsignelser får vi om vår kärlek till Jesus Kristus är djupt rotad i vårt hjärta.¹⁸

Personlig identitet är mycket mer än ett passfoto. Vi har också rötter och grenar. Gudomligheten är rotad i var och en av oss. ”Vi är alla verk av [vår Skapares] hand.”¹⁹ Vi är eviga varelser. I förjordiska sfärer förutordinerades vi bröder till våra prästadömsplikter.²⁰ Innan världens grund lades förbereddes kvinnor så att de kunde föda barn och förhärliga Gud.²¹

Vi kom till detta jordeliv för att få en kropp, för att prövas och för att sättas på prov.²² Vi ska bilda familj och beseglas i heliga tempel, med glädje och kärleksfulla relationer som består i evighet. Vi är personligen rotade i dessa eviga sanningar.

Vår familjs och evangeliets grenar bär frukt som berikar vårt liv. Guds verk och härlighet – ”att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan” – kan också bli vårt verk och vår härlighet.²³ Vi kan bo hos honom med vår familj för evigt. Dessa välsignelser kommer att ges till de trofasta på hans eget sätt och när hans egen tid är inne.²⁴

Gud lever. Jesus är Kristus. Joseph Smith är denna sista tidsutdelnings profet och uppenbarare. Mormons bok är sann. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är Herrens rike som återupprättats på jorden. President Gordon B Hinckley är hans levande profet. Om våra grenars frukt är rotad i dessa sanningar kommer de att bestå.²⁵ Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.