2004
Jordiska skulder, himmelska skulder
Maj 2004


Jordiska skulder, himmelska skulder

Vi har jordiska skulder och himmelska skulder. Låt oss vara visa i vårt sätt att sköta dem.

Mina älskade bröder och systrar, vad det är underbart att komma till konferensen. Vi känner att orden som talas är inspirerade och det är härligt att vara här.

Jag vill tala om våra himmelska skulder och om våra jordiska skulder. Evangelierna berättar att nästan överallt där Frälsaren var omgavs han av mycket folk. Somliga hoppades att han skulle bota dem, andra kom för att höra honom tala. Andra kom för att få praktiska råd. Mot slutet av hans verksamhet kom somliga för att håna och göra narr av honom och högljutt kräva hans korsfästelse.

En dag kom en man till Frälsaren och bad honom ingripa i en familjetvist. ”Mästare, säg till min bror”, vädjade han, ”att han delar arvet med mig.”

Frälsaren vägrade ta parti i frågan, men han gav dem en viktig tankeställare. ”Se till att ni aktar er för allt slags girighet”, sade han, ”ty en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar”.1

Bröder och systrar, akta er för girighet. Den är en av de stora hemsökelserna i dessa sista dagar. Den skapar penningbegär och agg. Den leder ofta till träldom, sorg och överväldigande och tunga skulder.

Antalet äktenskap som splittrats på grund av penningfrågor är svindlande. Hjärtesorgerna är många. Den stress som kommer av att oroa sig över pengar har tyngt ner familjer, orsakat sjukdom, depression och till och med för tidig död.

Jordiska skulder

Trots vad kyrkan lärt ända från början tills nu, faller ibland medlemmar offer för många okloka och dåraktiga ekonomiska vanor. Somliga fortsätter att ge ut pengar i tron att pengar på något sätt alltid kommer att finnas till hands. På något sätt kommer de att överleva.

Alltför ofta dyker pengarna de hoppades på inte upp.

Kom ihåg detta: skulder är ett slags träldom. Ekonomiskt sett är de en termit. Saker som vi köper på kredit skänker oss enbart en illusion av välstånd. Vi tror att vi äger saker men sanningen är att sakerna äger oss.

Somliga skulder – som till exempel för ett anspråkslöst hem, rimliga utgifter för utbildning, kanske för en behövlig första bil – kan vara nödvändiga. Men vi bör aldrig försätta oss i ekonomisk träldom genom konsumtionsskulder utan att noggrant överväga priset.

Vi har ofta hört att räntan är en bra dräng men en fruktansvärd herre. President J Reuben Clark Jr beskrev den så här: ”Räntan varken sover eller insjuknar eller dör. Den läggs aldrig in på sjukhus. Den arbetar sön- och helgdagar. Den tar aldrig semester … När du en gång är skuldsatt är räntan din följeslagare varje minut av dygnet. Du kan inte undvika den eller smita ifrån den. Du kan inte avfärda den. Den ger inte efter för vädjanden, krav eller order. Och närhelst du kommer i dess väg eller korsar dess stig eller underlåter att uppfylla dess krav, krossar den dig.”2

De råd som andra inspirerade profeter i vår tid har gett i denna fråga är otvetydiga och det som var sant för 50 eller 150 år sedan är också sant i dag.

President Heber J Grant sade: ”Så långt tillbaka jag kan minnas, från Brigham Youngs dagar ända till i dag, har jag lyssnat på män som stått i talarstolen … och bestämt avrått medlemmarna från att sätta sig i skuld, och jag tror att en stor del av alla våra svårigheter i dag orsakas av underlåtenhet att tillämpa det rådet.”3

President Ezra Taft Benson sade: ”Lämna inte er själva eller er familj utan skydd mot ekonomiska stormar … Lägg upp besparingar.”4

President Harold B Lee lärde: ”Vi ska inte endast lära människor att bli skuldfria, utan också lära dem att aldrig sätta sig i skuld.”5

President Gordon B Hinckley förkunnade: ”Många av vårt folk lever med mycket små marginaler. Ja, några lever faktiskt på lån …

Jag uppmanar er att vara försiktiga med utgifter, att behärska era inköp för att i görligaste mån undvika skulder. Betala av era skulder så snart ni kan och befria er från slaveriet.”6

Mina bröder och systrar, många har följt detta profetiska råd. De lever inom ramen för sina tillgångar, de betalar de skulder de ådragit sig och strävar efter att minska den börda de är skyldiga andra. Vi gratulerar dem som har gjort det, för dagen kommer när de får skörda välsignelserna av sin strävan och förstår värdet av detta inspirerade råd.

Men andra kämpar när det gäller ekonomin. Somliga är offer för olyckliga och ofta oförutsedda händelser som skadat dem ekonomiskt. Andra är i ekonomisk träldom därför att de inte har lärt sig att hålla sig i styr och tygla sina impulser att spendera pengar. Följaktligen har de fattat okloka ekonomiska beslut.

Får jag be er överväga fem viktiga steg till ekonomisk frihet.

För det första, betala ert tionde. Vill ni att himlens fönster ska öppnas för er? Vill ni få välsignelser som är så rikliga att det inte ens finns plats för dem?7 Betala alltid ert tionde och överlämna resultatet i Herrens händer.

Lydnad mot Guds bud är grunden till ett lyckligt liv. Vi kommer helt visst att välsignas med himlens gåvor för vår lydnad. Underlåtenhet att betala tionde kan för dem som känner till principen leda till sorg i detta liv och kanske bedrövelse i det tillkommande.

För det andra, gör av med mindre än ni tjänar. Det är ett enkelt råd men en kraftfull hemlighet bakom ekonomisk lycka. Alltför ofta styrs en familjs utgifter mer av önskemål än inkomster. På något sätt tror de att deras liv blir bättre om de omger sig med ett överflöd av saker. Alltför ofta blir det bara oro och ängslan kvar, vilket hade kunnat undvikas.

De som lever tryggt inom ramen för sina tillgångar vet hur mycket pengar som kommer in varje månad, och även om det är svårt disciplinerar de sig till att ge ut mindre än den summan.

Det är så lätt att få kredit. I själva verket prackar man nästan på oss den. De som använder kreditkort till att oförståndigt spendera mer än de har, bör överväga att göra sig av med dem. Det är mycket bättre att ett kreditkort av plast förgörs än att en familj nedsjunker och förgås i skulder.

För det tredje, lär er att spara. Kom ihåg den lärdom man kan dra av berättelsen om Josef i Egypten. Lägg under tider av välstånd undan pengar för bristdagar.8

Alltför ofta förutsätter människor att de troligen aldrig kommer att skadas, bli sjuka, förlora arbetet eller se sina investeringar förflyktigas. Och för att göra saken ännu värre, ofta gör människor köp i dag grundade på optimistiska förutsägelser om vad de hoppas kommer att hända i morgon.

De visa förstår vikten av att spara i dag för sämre tider i morgon. De har en fullgod försäkring som försörjer dem vid sjukdom eller dödsfall. Där så är möjligt lagrar de ett årsförråd av mat, vatten och andra nödvändiga ting. De lägger undan pengar som besparingar och på placeringskonton. De arbetar flitigt på att minska sina skulder till andra och strävar efter att bli skuldfria.

Bröder och systrar, de förberedelser ni gör i dag kan en dag bli för er vad de lagrade livsmedlen var för egyptierna och för Josefs familj.

För det fjärde, uppfyll era ekonomiska förpliktelser. Då och då hör vi talas om exempel på girighet och själviskhet som fyller oss med djup sorg. Vi hör om bedrägeri, underlåtenhet att betala tillbaka lån, svindel och konkurser.

Vi hör om fäder som i ekonomiskt hänseende försummar den egna familjen. Till män och kvinnor överallt säger vi: Om ni sätter barn till världen är det er högtidliga plikt att göra allt som står i er makt för att försörja dem. Ingen man, som förtjänar att kallas man, omger sig med bilar, båtar och andra ägodelar samtidigt som han försummar sina heliga ekonomiska förpliktelser mot hustru och barn.

Vi är ett redbart folk. Vi tror på att betala våra skulder och vara ärliga i umgänget med våra medmänniskor.

Låt mig få berätta om en man som gjorde stora uppoffringar för att bevara sin ekonomiska redbarhet och heder.

På 1930-talet slog Fred Snowberger upp portarna för ett nytt apotek i nordöstra Oregon. Det hade varit hans dröm att ha eget företag, men det ekonomiska uppsvinget han hade hoppats på kom aldrig. Åtta månader senare stängde Fred dörrarna till sitt apotek för sista gången.

Men fastän hans rörelse hade gått omkull, var Fred fast besluten att betala tillbaka pengarna som han hade lånat. Somliga undrade varför han envisades med att återbetala lånet. Varför gick han inte helt enkelt i konkurs och fick skulden lagligen efterskänkt?

Men Fred lyssnade inte. Han hade sagt att han skulle betala tillbaka lånet och han var fast besluten att stå vid sitt ord. Hans familj sydde många av sina egna klädesplagg, odlade mycket av sin mat i trädgården och använde allt de hade ända tills det var helt utslitet eller slut. I ur och skur gick Fred varje dag till och från sitt arbete. Och varje månad avbetalade Fred vad han kunde på lånet.

Åren gick och till slut kom den underbara dag när Fred gjorde den sista avbetalningen på lånet. Han betalade de sista pengarna personligen. Mannen som hade lånat honom pengarna grät och med tårarna rinnande nerför ansiktet sade han: ”Du betalade inte bara tillbaka vartenda öre, utan lärde mig också vad en ärlig och karaktärsfast man är.”

Än i dag, nästan 70 år efter det att Fred skrev under den där skuldsedeln, berättar Fred och Erma Snowbergers avkomlingar fortfarande den här berättelsen med stolthet. Denna hedervärda och ädla handling har levt kvar under årtiondena som ett kärt exempel på en familjs redbarhet.

För det femte, lär era barn att följa ert exempel. Alltför många av våra ungdomar hamnar i ekonomiska svårigheter därför att de aldrig fått lära sig rätta principer för ekonomiskt sunt förnuft i hemmet. Undervisa era barn medan de är unga. Lär dem att de inte kan få någonting bara därför att de vill ha det. Lär dem det hårda arbetets, sparsamhetens och sparandets principer.

Om ni inte anser er tillräckligt kunniga för att undervisa dem, så mycket större anledning då att ni börjar lära er. Det finns rikliga resurser – från kurser, till böcker, till andra resurser.

Det finns människor bland oss som har välsignats rikligen så att det räcker och blir över. Vår himmelske Fader förväntar sig att vi gör mer med våra rikedomar än bygger lador för att få rum med dem. Vill ni överväga vad ni mer kan göra för att bygga upp Guds rike? Vill ni överväga vad ni mer kan göra för att välsigna andra och föra in ljus och hopp i deras liv?

Himmelska skulder

Vi har talat om jordiska skulder och vår plikt att betala tillbaka dem. Men det finns andra skulder – skulder av mera evigt slag – som inte är så lätta att betala tillbaka. I själva verket kommer vi aldrig kunna betala tillbaka somliga av dem. De är himmelska skulder.

Våra mödrar och fäder gav oss liv och satte oss till världen. De gav oss möjligheten att få en jordisk kropp och uppleva denna ymniga jords glädjeämnen och sorger. I många fall åsidosatte de sina egna drömmar och önskningar för sina barns skull. Hur passande är det inte att vi hedrar dem och i ord och handling visar vår kärlek till dem och vår tacksamhet.

Vi står också i stor skuld till våra förfäder som gick före oss och som nu väntar bortom förlåten på de förordningar som ska låta dem fortsätta sitt eviga framåtskridande. Det är en skuld som vi kan betala tillbaka till dem i våra tempel.

Vi står i stor skuld till Herren för att han återställde sin gudomliga kyrka och sanna evangelium i dessa sista dagar genom profeten Joseph Smith. Ända från sin ungdom till sin martyrdöd ägnade han sina dagar åt att föra Jesu Kristi evangelium, som hade gått förlorat, till mänskligheten. Vi står i djup tacksamhetsskuld till honom och till alla män i denna heliga kallelse som har getts manteln att presidera över hans kyrka.

Hur kan vi någonsin betala tillbaka den skuld vi är skyldiga Frälsaren? Han betalade en skuld som han inte var skyldig någon, för att befria oss från en skuld som vi aldrig kan betala. Tack vare honom kommer vi att leva för evigt. Tack vare hans oändliga försoning kan våra synder tas bort och vi kan få uppleva den största av Guds alla gåvor: Evigt liv.9

Kan en sådan gåva ha ett pris? Kan vi någonsin gottgöra en sådan gåva? Kung Benjamin, en profet i Mormons bok, sade: ”Om I skullen giva all den tack och det lov, som hela eder själ har förmåga att ägna … [och] tjäna honom med hela eder själ, skullen I dock vara onyttiga tjänare.”10

Vi har jordiska skulder och himmelska skulder. Låt oss vara visa när vi tar itu med dem och alltid hålla Frälsarens ord i minnet. Skrifterna lär oss: ”Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen.”11 Denna världs rikedomar är som stoft i jämförelse med de rikedomar som väntar de trofasta i vår himmelske Faderns boningar. Hur dåraktig är inte den som tillbringar sina dagar i strävan efter ting som rostar och förbleknar. Hur vis är inte den som tillbringar sina dagar i strävan efter evigt liv.

Var förvissade om i ert hjärta att Jesus Kristus lever. Var vid gott mod, för om ni närmar er honom, närmar han sig er. Var inte missmodiga i hjärtat, utan gläd er. Genom profeten Joseph Smith har evangeliet återställts på nytt. Himlen är inte tillsluten. Liksom i forna dagar finns det en man som talar med den Oändlige. En profet, Gordon B Hinckley, vandrar här på jorden i vår tid och nu. Detta vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Lukasevangeliet 12:13, 15.

  2. Conference Report, apr 1938, s 103.

  3. Conference Report, okt 1921, s 3.

  4. Pay Thy Debt, and Live …, Brigham Young University Speeches of the Year (28 feb 1962), s 10.

  5. The Teachings of Harold B. Lee, sammanst av Clyde J Williams (1996), s 315.

  6. ”Till pojkarna och männen”, Liahona, jan 1999, s 65, 66.

  7. Se Malaki 3:10.

  8. Se 1 Mosebok 41:47–57.

  9. Se L&F 14:7.

  10. Mosiah 2:20–21.

  11. Matteusevangeliet 6:19–20.