Lub Tuam Rooj Sab Laj
Vajtswv Yuav Ua Ib Qho Txuj Ci Tseem Ceeb
Kaum Hli Ntuj xyoo 2020 lub Tuam Rooj Sab Laj


Vajtswv Yuav Ua Ib Qho Txuj Ci Tseem Ceeb

Vajtswv tau npaj Nws cov me nyuam thiab Nws lub Koom Txoos rau lub sij hawm no.

Tsis ntev tom qab lawv tuaj txog lub Hav Salt Lake, Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg pib ua lawv lub tuam tsev dawb huv. Lawv xav tias lawv twb nrhiav ib qhov chaw rau lawv teev tiam Vajtswv thaum muaj kev thaj yeeb thiab tsis raug kev tsim txom.

Tiam sis, thaum txog lub sij hawm uas lub tuam tsev lub hauv paus yuav luag tas, lub Teb Chaws Amelikas ib tsoom tub rog tau tuaj yuam tsa ib tug tswv xeev tshiab.

Vim lub Koom Txoos cov thawj coj tsis tau paub tias tsoom tub rog no yuav ntxub lawv npaum li cas, Brigham Young tau hais kom Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg khiav mus thiab muab lub tuam tsev lub hauv paus faus cia.

Kuv yeej xav tias cov mej zeej hauv lub Koom Txoos ib txhia tau xav paub vim li cas txhua yam pheej tab kaum lawv txoj kev txhim tsa Vajtswv lub nceeg vaj.

Thaum kawg, tsis muaj xwm txheej txaus ntshai, ces lawv khawb thiab saib lub tuam tsev lub hauv paus. Ces cov neeg pioneer pom tias cov pob zeb uas yog pob zeb toob txuab twb tawg plev, lawv thiaj li siv tsis taus cov pob zeb ntawd.

Yog li ntawd, Brigham tau hais kom lawv kho lub hauv paus kom txhawb tau cov pob zeb tawv tawv granite,1 ntawm lub Tuam Tsev Salt Lake.2 Thaum kawg, Haiv Neeg Ntseeg yuav hu tau zaj nkauj “Lub Hauv Paus Ruaj Nrees”3 thiab paub tias lawv lub tuam tsev muaj ib lub hauv paus khov kho uas yuav kav ntev li ntau tiam neeg.

Daim Duab
lub hauv paus ntawm lub Tuam Tsev Salt Lake

Zaj dab neeg no qhia tau peb paub Vajtswv siv kev ntxhov siab li cas kom muaj raws li Nws lub hom phiaj.

Phaum Mob Thoob Ntiaj Teb

Yog tias zaj no ua rau nej xav txog tej xwm txheej uas peb raug niaj hnub nim no, ces yog vim tias nws zoo ib yam li ntawd.

Nyaj tsis muaj leej twg uas hnov tau kuv lub suab los sis nyeem kuv tej lus uas tsis tau raug dab tsi los ntawm phaum mob thoob ntiaj teb no.

Rau cov uas tu siab vim lawv xiam ib tug hauv lawv tsev neeg los sis ib tug phooj ywg, peb pab nej tu siab. Peb thov Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej nplij nej lub siab.

Tej xwm txheej uas kav ntev los ntawm kab mob no yeej tsis raug peb sab cev nqaij daim tawv xwb. Muaj tsev neeg ntau uas tau poob nyiaj txiag thiab raug kev tshaib kev nqhis thiab txhawj txog yav tom ntej. Peb qhuas cov uas ua siab dawb tawm tsam phaum mob no kom txhob kis. Peb txo hwj chim vim muaj cov neeg uas ua hauj lwm twj ywm kom pab, kho, thiab txhawb nqa cov neeg uas xav tau kev pab. Peb yeej ris nej txiaj vim nej ua siab dawb siab zoo ua li no.

Peb thov Vajtswv tias Nws yuv qhib rooj ntug thiab ua rau nej txais tau Vajtswv cov koob hmoov mus ib txhis li.

Peb Yog cov Noob

Tseem muaj ntau yam uas peb tsis paub txog kab mob no. Tiam sis muaj ib yam uas kuv yeej paub lawm tias, Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej twb paub lawm txog kab mob no. Nws tsis tas muab hais kom tej pawg tim tswv ntxiv los, muaj kev sib ntsib tsuag tsuag, los sis rho tej khoom los ntawm qhov chaw tsim ntiaj teb mus pab ib qho uas tsis muaj leej twg paub txog.

Kuv zaj lus hnub no hais tias txawm yog phaum no tsis yog qhov uas peb xav tau los, Vajtswv tau npaj Nws cov me nyuam thiab Nws lub Koom Txoos rau lub sij hawm no.

Peb yeej yuav nyiaj dhau qhov no. Tiam sis peb yuav tsis tom hniav qees, tuav rawv, thiab tos kom txhua yam rov qab zoo li qub xwb. Peb yuav mus tom ntej, thiab vim peb ua li ntawd peb yuav ua neeg zoo dua.

Zoo li peb yog cov noob. Thiab yog cov noob yuav hlob tuaj, ces yuav tsum muab lawv faus ua ntej lawv tawm yub. Kuv ua tim khawv tias txawm yog muaj tej lub sij hawm peb xav tias tej kev sim siab hauv lub neej no muab peb faus los sis peb nyob hauv kev tsaus ntuj ntawm peb lub siab, Vajtswv txoj kev hlub thiab cov koob hmoov ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo yuav ua rau ib qho txuj ci tseem ceeb tawm tuaj.

Cov Koob Hmoov Los ntawm Kev Txom Nyem

Txhua lub caij nyoog nyias muaj nyias kev sim siab thiab kev txom nyem.

Enauj thiab nws cov neeg nyob hauv ib lub sij hawm uas muaj neeg phem, kev tsov rog, thiab ntshav nrog. “Tiam sis tus Tswv los thiab nyob nrog nws cov neeg.” Nws muaj ib qho txuj ci tseem ceeb rau lawv. Nws tau pab lawv txhim tsa Xi-oos—ib co neeg uas “koom ib siab thiab ib ntsws” thiab “nyob raws li kev ncaj ncees.”4

Yauxej, uas yog Yakhauj tus tub, raug thawb mus poob rau hauv ib lub qhov taub, raug muag mus ua ib tug qhev, raug ntxeev siab, thiab raug tso tseg.5 Tej zaum Yauxej xav paub seb Vajtswv puas nco qab txog nws. Tiam sis Vajtswv muaj ib qho txuj ci tseem ceeb rau Yauxej. Nws tau siv lub sij hawm sim siab no kom pab Yauxej muaj zog thiab cia nws ua ib tug thawj coj kom cawm nws tsev neeg.6

Daim Duab
Joseph nyob hauv lub Tsev Kaw Liberty

Cia li xav txog tus Yaj Saub Joseph Smith thaum nws raug kaw hauv lub Tsev Kaw Liberty, thiab nws tau thov kom Haiv Neeg Ntseeg txais kev nplij siab. Tej zaum nws xav paub yuav ua li cas kom txhim tsa Xi-oos thaum lawv raug tej xwm txheej no. Tiam sis tus Tswv tau hais kom nws nyob kaj siab lug, thiab kev tshwm sim uas nws txais tom qab ntawd ua rau Haiv Neeg Ntseeg nyob kaj siab lug thiab ib yam li ua rau peb txais kev kaj siab thiab.7

Muaj pes tsawg zaug uas Haiv Neeg Ntseeg thaum ub nyob hauv Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg tau xav tias Vajtswv tsis nco qab txog lawv? Tiam sis txawm lawv raug tsim txom, raug phem, thiab raug kev hem tias yuav rhuav lawv, tus Ixayees tus Tswv Vajtswv tau npaj ib yam dab tsi ntxiv rau Nws pab yaj me me. Yog ib yam txuj ci tseem ceeb.

Peb kawm dab tsi los ntawm cov neeg no—thiab cov neeg coob ntxiv nyob hauv vaj lug kub?

Qhov thib ib, Cov ncaj ncees tsis tau ib daim ntawv tso lawv dim kev tsaus ntuj. Peb txhua tus yuav tsum raug tej yam uas nyuaj, vim nyob hauv tej lub sij hawm zoo li no peb kawm txog tej ntsiab cai uas pab peb coj zoo thiab pab peb nyob ze Vajtswv.

Qhov thib ob, Peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej paub tias peb raug txom nyem, thiab vim peb yog Nws cov me nyuam, Nws yeej yuav tsis tso peb tseg.8

Cia li xav txog tus uas hlub tshua, tus Cawm seej, tus uas tau siv sij hawm ntau txhawb pab cov neeg mob, cov neeg kho siab, cov uas tsis ntseeg thiab poob siab.9 Nej puas xav tias Nws tsis txhawj txog nej niaj hnub no?

Kuv cov phooj ywg zoo, kuv cov kwv tij thiab cov muam, Vajtswv yuav saib xyuas nej nyob hauv tej lub sij hawm thaum nej tsis paub tseeb thiab ntshai. Nws paub nej. Nws hnov nej tej lus thov. Nws yeej ncaj ncees thiab yus tso siab taus rau Nws. Nws yuav ua raws li Nws tau cog lus.

Vajtswv muaj ib qho txuj ci tseem ceeb rau nej tus kheej thiab lub Koom Txoos tag nrho—b txoj hauj lwm zoo kawg nkaus thiab ib qho txuj ci xav tsis thoob.

Ua Vajtswv Tsaug Vim Peb Muaj Ib tug Yaj Saub

Tej hnub zoo tshaj nyob rau yav tom ntej, tsis yog nyob yav tas los. Yog vim li no Vajtswv muab kev tshwm sim niaj hnub nim no rau peb! Yog tsis muaj, ces peb lub neej yuav zoo li ib lub nyab hoom uas tos ntsoov, tos cov huab yaj mus peb thiaj li tsaws tau. Tus Tswv tej hom phiaj rau peb los yeej siab tshaj qhov ntawd. Vim nov yog tus Khetos uas muaj txoj sia nyob lub Koom Txoos, thiab vim Nws coj Nws cov yaj saub, peb mus tom ntej thiab mus rau qhov siab, mus rau tej qhov chaw uas peb tsis tau mus dua, rau tej qhov siab uas ua rau peb xav tsis thoob!

Tiam sis, qhov no tsis txhais hais tias peb yuav tsis raug teeb meem thaum peb caij nyab hoom ntawm lub neej hauv ntiaj teb no. Qhov no tsis txhais hais tias tej lub ntsuas yuav tsis piam, tej lub tshuab tsis ua hauj lwm, thiab tsis muaj xwm txheej ntawm huab cua. Muaj tseeb tiag, tej zaum peb yuav raug xwm txheej phem tshaj ua ntej rov qab tau zoo.

Vim kuv yog ib tug tsav nyab hoom, kuv tau kawm tias kuv tsis muaj peev xwm xaiv qhov teeb meem uas kuv raug thaum kuv tsav, tiam sis kuv yeej muaj peev xwm xaiv kuv txoj kev npaj siab. Thaum muaj xwm txheej nyuaj heev kuv yuav tsum coj tus tus thiab tso siab rau Vajtswv.

Peb ua li no li cas?

Peb lees yuav qhov tseeb thiab rov qab ua tej yam tseem ceeb tshaj plaws, uas yog txoj moo zoo tej ntsiab cai. Yus cia li teev ntuj yus tus kheej ntxiv—xws li thov Vajtswv thiab kawm vaj lug kub thiab thiab ua raws li Vajtswv cov lus txib. Yus txiav txim siab ua tej txheej txheem uas zoo tshaj plaws.

Tsom ntsoov rau tej yam yus ua tau thiab tsis txhob tsom ntsoov rau tej yam yus ua tsis taus.

Yus txhawb yus txoj kev ntseeg. Thiab yus mloog tus Tswv txoj lus thiab Nws cov yaj saub kom coj yus mus rau kev nyab xeeb.

Cia li nco ntsoov, nov yog Yexus Khetos lub Koom Txoos—Nws nyob ntawm lub kauj.

Cia li xav txog tej kev tshoov siab uas muaj nyob hauv kaum xyoo tas los xwb. Kuv tsuas hais ob peb yam xwb:

  • Twb tau rov qab tsom ntsoov rau lub cim nco txog uas yog qhov tseem ceeb tshaj hauv peb txoj kev teev tiam thaum Hnub Caiv.

  • Peb muaj ib yam uas ua hauv tsev thiab lub Koom Txoos txhawb nqa hu ua Los, Nrog Kuv Mus kom pab tib neeg thiab tsev neeg muaj zog.

  • Peb tau pib ua ib txoj kev txhawb pab uas siab dua li qub.

  • Peb siv txuj ci technology kom qhia txog txoj moo zoo thiab ua tus Tswv tej hauj lwm thoob plaws lub Koom Txoos.

Muaj tsis taus tej tuas rooj sab laj no yog tias peb tsis muaj tej txuj ci technology.

Cov kwv tij thiab cov muam, vim Khetos yog tus thawj, tsis yog peb yuav tau zoo xwb, peb yuav tau tej txuj ci tseem ceeb.

Txoj Hauj Lwm Muab Ixayees Sau Los Ua Ke Mus Tom Ntej

Thaum xub thawj ua rau peb xav tias ib phaum mob thoob ntiaj teb yuav tab kaum tus Tswv txoj hauj lwm. Piv txwv hais tias, yus qhia tsis tau txoj moo zoo yog yus xav siv tej txheej txheem uas siv dhau los. Tiam sis, phaum mob no ua rau peb pom tau tej txheej txheem tshiab kom qhia cov uas muaj lub siab ncaj. Cov uas ua txoj hauj lwm muab Ixayees sau los ua ke haj yam muaj hwj chim thiab muaj zog. Muaj zaj dab neeg ntau kawg uas ua tim khawv txog qhov no.

Ib tug phooj ywg nyob hauv lub teb chaws Norway tau sau ntawv rau Harriet thiab kuv txog qhov uas neeg coob ntxiv ua kev cai raus dej. Nws sau hais tias, “Nyob hauv tej qhov chaw uas lub Koom Txoos tseem me, tej me nyuam ceg yuav los ua ceg ntseeg, thiab tej ceg ntseeg yuav los ua tej pawg ntseeg!”

Nyob hauv Latvia, ib tug poj niam uas nrhiav tau lub Koom Txoos thaum nws nias ib qho hauv internet yeej zoo siab kawg kawm txog Yexus Khetos txoj moo zoo, nws thiaj li tuaj ib teev ua ntej tau teem sij hawm, thiab ua ntej ob tug tub txib tau qhia zaj thib ib nws tau thov ua kev cai raus dej.

Nyob hauv Europe Sab Hnub Tuaj, ib tug poj niam uas ob tug ntxhais txib hu tau hais tias, “Ob tug niam hluas, vim li cas nej tsis tau hu kuv ua ntej? Kuv tos neb ntev heev!”

Peb cov tub txib ntxhais txib yeej ua hauj lwm ntau tshaj yav tas los. Feem coob qhia tib neeg ntau dua li qub. Cov mej zeej yeej koom siab ntxiv nrog cov tub txib ntxhais txib.

Thaum yav tas los, tej zaum peb tsuas xav ua raws li peb ib txwm ua es yuav tsum muaj ib phaum mob kom peb rua muag. Tej zaum peb tseem siv cov pob zeb toob txuab thaum muaj pob zeb tawv granite lawm. Tam sim no peb yuav tsum kawm siv ntau tus txheej txheem, tsis hais txuj ci technology los yog, kom caw neeg—yam li yooj yim ua—kom lawv los saib, los pab, thiab los koom ua ke.

Nws tej Hauj Lwm, Nws tej Kev

Nov yog tus Tswv txoj hauj lwm. Nws caw peb nrhiav Nws tej kev ua txoj hauj lwm no, thiab tej zaum tej kev no tsis yog raws li peb paub thaum yav tas los.

Twb muaj li no thaum Ximoos Petus thiab lwm tus thwj tim tau mus ntaus ntses hauv dej hiav txwv Tinpelias.

“Hmo ntawd lawv tsis tau ib tug ntses li.

“Thaum kaj ntug txoog, Yexus los sawv tim ntug dej. …

“Yexus hais rau lawv hais tias, Nej cia li ntaus nej lub vas rau ntawm lub nkoj sab [tod] rau hauv thiaj yuav tau ntses.”

Yog li ntawd, lawv txawm muab lub vas ntaus rau hauv thiab “lub vas mag tau ntses ntau heev; lawv rub tsis taus lub vas los rau hauv nkoj li.”10

Vajtswv tau qhia kev tshwm sim lawm thiab Nws tseem yuav muab Nws txhais tes tshwm los. Yuav muaj ib hnub thaum peb yuav rov qab saib lub sij hawm no thab paub tias thaum peb raug kev txom nyem, Vajtswv tau pab peb nrhiav tej kev zoo dua—Nws tej kev—kom txhim tsa Nws lub nceeg vaj saum ib lub hauv paus ruaj nrees.

Kuv ua tim khawv tias nov yog Vajtswv txoj hauj lwm thiab Nws tseem yuav ua ntau yam txuj ci tseem ceeb nyob hauv Nws cov me nyuam, Nws cov neeg. Vajtswv muaj peb nyob hauv Nws xib teg uas muaj kev hlub tshua.

Kuv ua tim khawv tias Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson yog Vajtswv tus yaj saub niaj hnub no.

Vim kuv yog tus Tswv ib tug Thwj Tim, kuv caw nej thiab foom koob hmoov rau nej kom “zoo siab hlo ua txhua yam uas [nej] muaj hwj chim ua tau; thiab tom qab ntawd kom [nej] sawv twj ywm, nrog txoj kev tso siab hlo, los paub Vajtswv txoj kev cawm seej, thiab tos nws txhais npab tshwm sim los.”11 Thiab kuv cog lus rau nej tias tus Tswv yuav ua tej txuj ci tseem ceeb los ntawm nej tej hauj lwm ncaj ncees. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Cov pob zeb quartz monzonite uas saib zoo li yog pob zeb granite uas raug tshem tawm ntawm chaw khawb pob zeb nyob hauv lub hav Little Cottonwood, 20 mais (32 km) deb li lub nroog sab qab teb sab hnub tuaj.

  2. Xwv kom paub ntxiv txog lub caij nyoog hauv keeb kwm, saib Saints: The Story of the Church of Jesus Christ in the Latter Days, phau 2, No Unhallowed Hand, 1846–1893 (2020), tshooj 17, 19, and 21.

  3. Saib “Lub Hauv Paus Ruaj Nrees,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 29.

    Tej nqe ntawm zaj nkauj no yog ib lub ntsiab rau peb lub caij nyoog, thiab thaum peb mloog cov lus hauv zaj nkauj no, ua rau peb kawm tau tej yam tshiab kom kov yeej peb tej teeb meem:

    Txhua txhia lub sij hawm—thaum nej muaj mob los tau zoo,

    Thaum nej raug kev txom nyem los yog nej tau koob hmoov,

    Nyob ze los nyob deb, nyob nruab nqhuab los nruab deg—

    Nej yuav tsum muaj yam dab tsi … Vajtswv yuav pub rau nej.

    Tsis txhob ntshai, kuv nrog nej nyob; tsis muaj kev nyuaj siab,

    Rau qhov kuv yog nej tus Tswv thiab yuav saib xyuas tiag.

    Kuv pab nej, kuv hlub nej thiab kom nej sawv ntseg,

    Kuv txhawb nqa kuv cov ntseeg … kom nej muaj lub siab ntev.

    Thaum kuv yuav hu nej mus hla lub pas dej hiav txwv.

    Cov dej ntawm kev tu siab kuv tsis pub tshoob nej mus.

    Vim kuv yuav nrog nraim nej, pab thaum raug kev nyuaj,

    Thiab ua kom dawb huv rau nej … txoj kev txom nyem quaj ntsuag.

    Thaum nej taug txoj kev mus rau hauv tej nplaim hluav taws,

    Kuv txoj kev tshav ntuj yuav txaus coj nej mus tshab plaws.

    Nplaim taws kub tsis tau nej; kuv tsuas xav kom nej

    Tej quav hlau kub hnyiab tag nrho … los ua tseem kub rau nej.

    Tus neeg rau siab ntseeg Yexus, tus uas tso siab plhuav

    Kuv yeej tsis muaj cuab kav tso nws tseg rau yeeb ncuab;

    Txawm tag nrho ntuj txiag teb tsaus tshee hnyo kawg li.

    Kuv yeej tsis, yeej yuav tsis, … tso nws tseg mus ib txhis!

  4. Saib Mauxes 7:13–18.

  5. Tej zaum Yauxej muaj 17 xyoo xwb thaum nws cov tij laug muab nws muag ua ib tug qhev (saib Chiv Keeb 37:2). Nws muaj 30 xyoo thaum nws pab ua hauj lwm rau tus Falaus (saib Chiv Keeb 41:46). Nej puas txawj xav hais tias yuav nyuaj npaum li cas rau ib tug tub hluas uas raug ntxeev siab, raug muab muag ua ib tug qhev, raug liam tsis yog lawm, ces nws raug kaw? Joseph yog ib tug yam ntxwv rau cov tub hluas ntxhais hluas ntawm lub Koom Txoos thiab nws coj yam ntxwv rau txhua tus txiv neej, poj niam, thiab me nyuam uas xav kwv tus ntoo khaub lig thiab coj raws li tus Cawm Seej.

  6. Saib Chiv Keeb 45:4–11; 50:20–21. Nyob hauv Phau Ntawv Nkauj 105:17–18, peb nyeem hais tias, “Nws tso ib tug txiv neej ua lawv ntej mus, tus ntawd yog Yauxej, tus uas raug muab muag mus ua luag qhev. Luag muab saw hlau khi nws ob txhais ko taw, thiab muab khawb hlau khawm nws caj dab.” Lwm yam kev txhais lus, nqe 18 hais tias, “Lawv muab saw hlau khi nws ob txhais ko taw, kev hlau tau nkag hauv nws lub siab” (Young’s Literal Translation). Kuv xav tias qhov no qhia tias Yauxej tej kev txom nyem ua rau nws tus ntsuj plig muaj zog npaum li hlau—ib yam uas yuav pab nws thaum txog yav tom ntej uas tus Tswv tau npaj rau nws.

  7. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121–23.

  8. Yog Vajtswv txib Nws cov me nyuam kom paub txog thiab hlub cov tshaib plab, cov xav tau, cov liab qab, cov mob, thiab cov txom nyem, Nws yeej yuav paub txog thiab hlub tshua peb, uas yog Nws cov me nyuam (saib Maumoos 8:39).

  9. Saib Lukas 7:11–17.

  10. Saib Yauhas 21:1–6.

  11. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 123:17.