Lub Tuam Rooj Sab Laj
Tiv Thaiv Peb tus Txhooj Lij Choj uas Vajtswv Txhawb Nqa
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2021 lub tuam rooj sab laj


Tiv Thaiv Peb tus Txhooj Lij Choj uas Vajtswv Txhawb Nqa

Qhov uas peb ntseeg tias Vajtswv muab kev tshoov siab rau tib neeg ua rau peb Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg muaj kev lav ris kom txhawb nqa thiab tiv thaiv lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj thiab cov ntsiab cai los ntawm tus txhooj lij choj.

Nyob hauv lub sij hawm nyuaj no, kuv txais kev tshoov siab hais txog tus Txhooj Lij Choj ntawm lub Teb Chaws Amelikas uas Vajtswv txhawb nqa. Tus Txhooj Lij Choj no yeej tseem ceeb rau peb cov mej zeej nyob hauv lub Teb Chaws Amelikas, tiam sis qhov no kuj tau pab tsim tej txhooj lij choj nyob thoob plaws lub ntiaj teb.

I.

Ib tug txhooj lij choj yog lub hauv paus ntawm ib lub tseem fwv. Tus txhooj lij choj no tsa ciaj ciam rau ib lub tseem fwv lub hwj chim uas nws siv tau. Lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj yog tus txhooj lij choj qub tshaj plaws uas tseem siv niaj hnub no. Txawm yog tsuas muaj ob peb lub xeev uas tau tsa tus txhooj lij choj no thaum xub thawj, tsis ntev tom qab ntawd ces twb muaj hauv ntau lub teb chaws. Hnub no, txhua lub teb chaws tsuas yog peb lub tau sau ib tug txhooj lij choj.1

Nyob hauv kuv zaj lus kuv tsis hais kom txhawb nqa ib pawg kav teb kav chaw los sis lwm pawg. Kuv hais kom txhawb nqa lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj, uas kuv tau kawm rau 60 xyoo tawm. Kuv txawj hais txog qhov no vim kuv thawj txoj hauj lwm ua tus teev ntawv lij choj rau tus thawj txiav txim ntawm lub Teb Chaws Amelikas lub Tsev Hais Plaub Siab Tshaj. Kuv txawj hais txog qhov no vim kuv ua ib tug xib hwb qhia kev lij choj rau 15 xyoos, thiab kuv siv 3½ xyoos ua ib tug kws txiav txim nyob hauv lub Tsev Hais Plaub Siab Tshaj Qhov tseem ceeb tshaj, kuv hais vim kuv yog Yexus Khetos ib tug Thwj Tim rau 37 xyoo, kuv txoj kev lav ris yog kawm txog lub ntsiab uas Vajtswv tau muab rau lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj thaum hais txog txoj hauj lwm uas yog Nws lub Koom Txoos uas tau muab txum tim rov qab los.

Lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj yeej tsis zoo li lwm yam vim Vajtswv tau qhia tias Nws “tsa” tus txhooj lij choj “rau tej cai thiab kev pov hwm ntawm txhua tus tib neeg” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 101:77; kuj saib nqe 80). Yog vim li no tus txhooj lij choj yog ib yam tshwj xeeb rau cov neeg hauv Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg nyob thoob plaws lub ntiaj teb. Qhov uas lwm lub teb chaws hauv lub ntiaj teb no yuav ua raws li nws tej ntsiab cai mas nyob ntawm lawv txiav txim txog qhov ntawd.

Vim li cas Vajtswv tau tsa lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj? Peb pom vim li cas nyob hauv cov lus qhuab qhia txog kev ywj siab coj ncaj ncees. Thawj kaum xyoo ntawm lub Koom Txoos, cov mej zeej nyob hauv sab hnub poob tau raug kev tsim txom ntau. Ib feem yog vim lawv tawm tsam kev yuam tib neeg ua qhev uas muaj hauv Teb Chaws Amelikas. Thaum muaj xwm txheej phem li no, Vajtswv tau qhia tej yam tseeb rau tus Yaj Saub Joseph Smith txog Nws cov lus qhuab qhia.

Vajtswv tau muab kev ywj siab coj ncaj ncees rau Nws cov me nyuam—uas yog lub hwj chim txiav txim thiab ua tej yam. Qhov xwm txheej zoo tshaj plaws rau ib tug siv kev ywj siab ntawd yog kev ywj siab loj tshaj plaws rau ib tug neeg txiav txim thiab ua raws li tej yam uas nws xaiv. Ces, raws li ib zaj lus tshwm sim piav, “txhua tus neeg yuav lav ris nws tus kheej tej kev txhaum nyob rau hnub txiav txim” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 101:78). Tus Tswv tau qhia hais tias, “Yog li ntawd, qhov uas ib tug neeg yuav ua cev qhev rau lwm tus tsis yog kev ncaj ncees” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 101:79). Qhov no txhais hais tias txoj kev yuam neeg ua qhev yeej yog kev txhaum. Thiab raws li lub ntsiab cai no, qhov uas cov pej xeem tsis muaj suab xaiv lawv cov thawj coj los sis tsa lawv tej kev cai yog kev txhaum thiab.

II.

Peb txoj kev ntseeg tias Vajtswv tau tshoov neeg lub siab kom tsim ub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj tsis txhais tias Vajtswv tau hais kom lawv sau txhua lo lus thiab kab lus, xws li tej kev cai uas cia txhua lub xeev yuav muaj pes tsawg tus sawv cev los sis qhov uas lawv yuav tsum muaj hnub nyoog li cas.2 Thawj Tswj Hwm J. Reuben Clark hais tias, Tus Txhooj Lij Choj tsis yog “cov ntawv uas tau sau tag nrho lawm.” Nws piav hais tias, “Tsis yog li ntawd, peb yuav tsum cia nws loj tuaj kom pab tau tej yam uas neeg ntiaj teb xav tau hauv txhua lub caij nyoog.”3 Piv txwv hais tias, tej kev cai ntxiv rau tus txhooj lij choj tau rhuav kev yuam neeg ua qhev thiab cia poj niam pov ntawv. Tiam sis, peb tsis pom Vajtswv tej kev tshoov siab nyob hauv lub Tsev Hais Plaub Siab Tshaj txhua txoj kev txiav txim uas txhais tus txhooj lij choj no.

Kuv ntseeg tias lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj muaj tsib lub ntsiab cai uas los ntawm Vajtswv lub tswv yim.4

Lub ntsiab cai thib ib yog qhov uas lub hauv paus ntawm tseem fwv lub hwj chim yog cov neeg. Nyob hauv ib lub sij hawm thaum txhua tus xav tias tus thawj coj lub hwj chim yeej los ntawm txoj txoj cai ua vaj ntxwv los sis lawv txoj kev coj pawg tub rog, yeej yog ib qho txawv heev kom cov neeg muaj hwj chim kav. Cov neeg tawm tswv yim tau hais kom muaj li no, tiam sis lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj yog tib tsab cai uas muaj li ntawd. Cia lub hwj chim ntawm tus thawj coj rau cov neeg yeej tsis txhais hais tias tej pawg neeg muaj cai cuam tshuam los sis hem los sis yuam lub tseem fwv. Tus Txhooj Lij Choj tau txhim tsa ib qho constitutional democratic republic, uas cov neeg siv lawv lub hwj chim dhau los ntawm cov uas lawv xaiv ua lawv cov sawv cev.

Ib lub ntsiab cai thib ob yog kev muab hwj chim sib faib rau lub teb chaws thiab cov xeev uas nyob haud lub teb chaws. Nyob hauv peb tseem fwv teb chaws, lub ntsiab cai uas tsis tau muaj dua los tej zaum raug kho thaum sau tej tshooj cai ntxiv rau, xws li tej tshooj cai uas rhuav kev ua qhev thiab cia cov poj niam pov ntawv li tau hais ua ntej lawm. Qhov tseem ceeb, lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj muab ciaj ciam rau lub tseem fwv teb chaws kom siv lub hwj chim uas txhob txwm muab rau xwb, thiab cia lwm lub hwj chim tseem fwv “rau cov Xeev los yog rau cov neeg.”5

Ib lub ntsiab cai uas los ntawm kev tshoov siab yog kev muab hwj chim sib faib. Ib puas xyoo uas ntej 1787 Kev Rooj Sab Laj txog tus Txhooj Lij Choj, lub Teb Chaws Askiv lub Tsev Tseem Fwv tau sim muab txoj cai tsim cai thiab txoj cai tswj cai sib faib thaum lawv txeeb tej lub hwj chim los ntawm tus vaj ntxwv. Kev tshoov siab hauv Amelikas lub rooj sab laj yog qhov uas yuav muab lub hwj chim ntawm txoj cai tswj cai, txoj cai tsim cai, thiab txoj cai txiav txim kom nyias nyob nyias yog li ntawd nyob hauv peb ceg no ib ceg yuav saib xyuas ib ceg.

Lub ntsiab cai thib plaub uas los ntawm kev tshoov siab yog tej lav ntxhias tseem ceeb uas yog tib neeg tej cai thiab tej ciaj ciam rau lub tseem fwv txoj cai nyob hauv Tsab Qhia Muaj Cai Dab Tsi, uas tau tsim peb xyoos tom qab tau sau tus Txhooj Lij Choj. Ib Tsab Qhia Muaj Cai Dab Tsi tsis yog ib yam tshiab. Kev tshoov siab yog los ntawm kev siv tej ntsiab cai uas thaum xub thawj lawv tsim nyob hauv Askiv Teb, pib thaum ua Magna Carta. Cov uas sau tus Txhooj Lij Choj paub txog tej no vim tias muaj tej lub xeev pob neeg kav tau tsa tej lav ntxhias li no.

Yog tias tsis muaj ib Tsab Qhia Muaj Cai Dab Tsi, ntshe Amelikas yuav tsis tsim nyog ua lub teb chaws rau kev muab txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los, uas pib peb caug xyoo tom qab ntawd. Vajtswv tau muab kev tshoov siab rau lawv thaum xub thawj kom tsa cai qhia hais tias yus tsis muaj cai kom ib tug ntseeg ntuj li cas kom tuav hauj lwm rau cov pej xeem,6 tiam sis qhov uas tau ntxiv tej lav ntxhias nyob hauv Kev Cai Ntxiv thib Ib txog kev ywj siab ntseeg ntuj thiab kev tsis pub muab ib lub koom haum muaj cai los yeej tseem ceeb. Peb kuj pom tias yog kev tshoov siab uas ua kom muab Kev Cai Ntxiv thib Ib tej kev ywj siab hais lus thiab sau xov xwm thiab tej kev pov hwm yus tus kheej uas muaj hauv lwm txoj kev cai ntxiv, xws li kev hais plaub rau cov neeg txhaum.

Daim Duab
Peb cov neeg

Qhov thib tsib thiab qhov kawg, kuv pom tias Vajtswv tau qhia lub tswv yim thiab lub ntsiab ntawm tus Txhooj Lij Choj tag nrho. Peb yuav tsum ua raws li tej kev cai thiab tsis txhob cia tej uas ib tug neeg hais kav peb, thiab peb rau siab coj raws li tus Txhooj Lij Choj thiab cov ntsiab cai thiab cov txheej txheem, tsis yog peb coj raws li ib tug uas tuav hauj lwm. Yog li ntawd, txhua tus neeg yuav sib luag zs raws li txoj kev cai. Cov ntsiab cai no tawm tsam cov neeg uas ntshaw hwj chim, cov uas ua rau tej lub teb chaws tsis muaj kev ywj pheej. Qhov no kuj txhais tias peb ceg tseem fwv yuav tsum tsis txhob muaj hwj chim tshaj lwm ceg los sis ua rau lwm ceg ua tsis tau lawv tej hauj lwm raws li tus txhooj lij choj qhia kom tswj lwm ceg.

III.

Txawm yog tej ntsiab cai ntawm lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj yog los ntawm kev tshoov siab, vim tib neeg uas tsis zoo tag nrho tau sim ua raws li tej ntsiab cai no ces tsis tau muaj raws li tej uas lawv xav txhua lub sij hawm. Tej yam tseem ceeb txog kev tsim cai, xws li tej kev cai uas tswj hwm tsev neeg, los lub tseem fwv teb chaws twb tau txeeb los ntawm cov xeev. Tau rho cai me ntsis los ntawm Kev Cai Ntxiv thib Ib txoj kev tuaj yeem hais tias yus muaj kev ywj siab hais lus vim muaj neeg hais lus uas tsis txaus nyiam. Lub ntsiab cai txog txoj kev muab hwj chim sib faib los yeej raug tawm tsam thaum tej lub sij hawm ib ceg tseem fwv siv los sis tab kaum lub hwj chim uas lwm ceg muaj.

Kuj muaj lwm yam kev tawm tsam uas cuam tshuam tej ntsiab cai ntawm lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj. Lub meej mom ntawm tus Txhooj Lij Choj ploj mus thaum tib neeg xav muab tej yam ntawm peb lub sawm fem niaj hnub no pauv qhov vim il cas tau muab nws tsa, xws li kev ywj siab thiab kev cia cov neeg tswj lawv tus kheej. Cov neeg sawv cev los yog cov nom tswv saib tsis taus txoj cai ntawm tus Txhooj Lij Choj thaum lawv tsis quav ntsej txog tej ntsiab cai no. Lub hwj chim ntawm tus Txhooj Lij Choj raug txo mus thaum cov neeg hais tias nws yog kev sim yus txoj kev ncaj ncees, es tsis yog ib lub hauv paus uas pub cai thiab muab ciaj ciam rau lub tseem fwv txoj cai.

IV.

Qhov uas peb ntseeg tias Vajtswv muab kev tshoov siab rau tib neeg ua rau peb Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg muaj kev lav ris kom txhawb nqa thiab tiv thaiv lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj thiab cov ntsiab cai los ntawm tus txhooj lij choj txawm peb nyob qhov twg los xij. Peb yuav tsum tso siab rau tus Tswv thiab muaj kev ntseeg thiab hais zoo txog lub teb chaws no thaum yav tom ntej.

Yog li ntawd, cov Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg rau siab ntseeg yuav tsum ua dab tsi? Peb kuj yuav tsum thov tus Tswv coj thiab foom koob hmoov rau txhua lub teb chaws thiab lawv cov thawj coj. Nov yog ib feem ntawm peb nqe kev ntseeg. Qhov uas peb mloog cov thawj tswj hwm los yog cov thawj coj lus7 yeej tsis cuam tshuam peb kom tawm tsam tej kev cai los sis tsab cai. Tiam sis nws txhais hais tias peb yuav tsum coj zoo siv peb lub hwj chim raws li kev thaj yeeb ua raws li tej yam nyob hauv peb tej txhooj lij choj thiab tej kev cai. Hais txog tej teeb meem uas peb tsis sib pom zoo, peb yuav tsum sim koom siab ua ke thiab ua kom hauj sim.

Muaj tej hauj lwm ntxiv uas yog ib feem ntawm kev txhawb nqa tus Txhooj Lij Choj. Peb yuav tsum kawm thiab hais lus txhawb nqa tej ntsiab cai uas los ntawm kev tshoov siab nyob hauv tus Txhooj Lij Choj. Peb yuav tsum nrhiav thiab txhawb nqa cov neeg zoo uas muaj tswv yim uas yuav txhawb nqa cov ntsiab cai no los ntawm tej yam lawv ua rau cov pej xeem pom.8 Peb yuav tsum ua cov pej xeem uas txawj ntse thiab siv zog qhia tias peb xav li cas rau cov uas kav teb kav chaw.

Nyob hauv lub Teb Chaws Amelikas thiab lwm lub teb chaws uas muaj lub tseem fwv ywj siab, yus txais tau lub hwj huam kav teb chaws thaum yus sib tw ua ib tug sawv cev (qhov uas peb txhawb nqa), thaum yus pov ntawv, muab nyiaj txiag, thaum yus ua mej zeej thiab pab tej pawg kas moos, thiab thaum yus sau ntawv rau cov nom, tej pawg, thiab cov neeg sib tw. Xwv kom khiav zoo, ib lub tseem fwv ywj siab yuav tsum muaj txhua yam no, tiam sis ib tug tib neeg uas txawj xav tsis tas ua txhua yam nws ib leeg xwb.

Muaj ntau yam teeb meem ntawm kev kav teb chaws, thiab tsis muaj ib pawg, tsis muaj ib theem, thiab tsis muaj Txhua tus neeg yuav tsum txiav txim siab tias tej teeb meem twg tseem ceeb rau nws nyob rau ib ib lub sij hawm. Ces cov mej zeej yuav tau nrhiav kev tshoov siab kom lawv paub tias lawv yuav siv lawv lub hwj huam li cas raws li tej yam uas tseem ceeb rau lawv. Tus txheej txheem no yuav tsis yooj yim. Tej zaum yus yuav tsum hloov yus txoj kev txhawb ib pawg los sis kev xaiv ib tug sawv cev, thaum twg txog kev pov ntawv tshiab.

Tej lub sij hawm cov neeg pov thawj yuav tsum txhawb nqa cov neeg sib tw ua nom los yog tej pawg kas moos uas lawv tsis pom zoo rau lwm yam uas cov neeg ntawd txhawb nqa.9 Nov yog vim li cas peb qhia peb cov mej zeej txhob txiav txim ib leeg rau ib leeg thaum hais txog kev kav teb kav chaw. Peb yeej yuav tsum tsis txhob hais tias ib tug Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yuav tsis tsim nyog koom nrog ib pawg los sis pov ntawv rau ib tug neeg sib tw ua nom. Peb qhia cov ntsiab cai yog thiab cia peb cov mej zeej xaiv yuav ua li cas kom saib tej yam twg tseem ceeb thiab ua raws li cov ntsiab cai ntawd thaum xav txog tej teeb meem. Peb kuj hais heev thiab thov kom peb cov thawj coj hauv zej zog kom hais heev, hais tias yuav tsum tsis txhob qhia los sis txhawb nqa txog tej kev xaiv ntsej muag nyob hauv peb lub Koom Txoos tej kev sib ntsib.

Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yuav siv peb txoj cai pom zoo los sis tawm tsam tej tsab cai uas peb xav tias yuav cuam tshuam kev ywj siab teev ntuj los sis tej xwm uas tseem ceeb rau lub Koom Txoos tej lub koom haum.

Kuv ua tim khawv txog lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj thiab thov Vajtswv tias peb cov uas nco txog tus Vajtswv uas tau tshoov siab kom txhawb nqa thiab tiv thaiv tus txhooj lij choj cov ntsiab cai. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Saib Mark Tushnet, “Constitution,” nyob hauv Michel Rosenfeld thiab András Sajó, ob tug kho ntawv, The Oxford Handbook of Comparative Constitutional Law (2012), 222. Peb lub teb chaws uas muaj txhooj lij choj uas tsis tau sau tseg lawm yog lub teb chaws United Kingdom, New Zealand, thiab Israel. Txhua lub teb chaws no muaj tej kev cai xws muaj hauv ib txhooj lij choj, tiam sis cov kev cai txog kev kav teb kav chaw tsis nyob hauv ib co ntawv xwb.

  2. Saib lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj, zaj 1, tshooj 2.

  3. J. Reuben Clark Jr., “Constitutional Government: Our Birthright Threatened,” Vital Speeches of the Day, Ib Hlis Ntuj 1, 1939, 177, hais txog nyob hauv Martin B. Hickman, “J. Reuben Clark, Jr.: The Constitution and the Great Fundamentals,” nyob hauv Ray C. Hillam, ed., By the Hands of Wise Men: Essays on the U.S. Constitution (1979), 53. Brigham Young tau xav zoo ib yam txog tus Txhooj Lij Choj, nws qhia tias cov uas sau tau “teeb ib lub hauv paus, thiab yog tej tiam neeg uas tuaj tom qab ntawd uas tau kho rau sab saud” (Discourses of Brigham Young, tus xaiv yog John A. Widtsoe [1954], 359).

  4. Tsib yam no yeej zoo sib thooj tiam sis tsis zoo ib yam li tej uas hais nyob hauv J. Reuben Clark, Stand Fast by Our Constitution (1973), 7; Ezra Taft Benson, “Our Divine Constitution,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1987, 4–7; thiab Ezra Taft Benson, “The Constitution—A Glorious Standard,” Ensign, Cuaj Hlis Ntuj 1987, 6–11. Saib, cov lus hauv, Noel B. Reynolds, “The Doctrine of an Inspired Constitution,” nyob hauv By the Hands of Wise Men, 1–28.

  5. Lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj, tshooj cai ntxiv 10.

  6. Saib lub Teb Chaws Amelikas tus Txhooj Lij Choj, zaj 6.

  7. Saib Tej Nqe Kev Ntseeg 1:12.

  8. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 98:10.

  9. Saib David B. Magleby, “The Necessity of Political Parties and the Importance of Compromise,” BYU Studies, phau 54, naj npawb 4 (2015), 7–23.