Lub Tuam Rooj Sab Laj
“Tej Ntsiab Cai ntawm Kuv txoj Moo Zoo”
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2021 lub tuam rooj sab laj


“Tej Ntsiab Cai ntawm Kuv txoj Moo Zoo”

(Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 42:12)

Ib lub ntsiab cai ntawm txoj moo zoo yog ib cov lus qhuab qhia kom yus paub siv kev ywj siab coj ncaj ncees.

Nyob hauv lub tuam rooj sab laj ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg nyob rau lub Kaum Hli Ntuj xyoo 1849, lawv hu Txwj Laug John Taylor ntawm Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim mus qhib Fabkis Teb mus tshaj tawm Yexus Khetos txoj moo zoo. Ib feem ntawm nws tej hauj lwm yog kev kho lub Koom Txoos thawj cov ntawv luam tawm hauv lub teb chaws ntawd. Txwj Laug Taylor tau npaj thiab muab ib zaj lus luam tawm nyob rau xyoo 1851 kom teb tej lus nug ntau uas tib neeg nug txog lub Koom Txoos. Thaum txog cov lus kawg ntawm zaj lus ntawd, Txwj Laug Taylor tau hais txog lub sij hawm no:

“Ntau xyoo tas los lawm, nyob rau hauv lub nroog Nauvoo, kuv hnov ib tug txiv neej uas nyob hauv Pawg Neeg Tsim Kev Cai, nug Joseph Smith nws ua li cas coj neeg coob tas npaud, es sawv daws tseem ua raws kab raws kev; tib lub sij hawm ntawd nws hais tias lawv los ua tsis tau li ntawd hauv lwm qhov chaw. Yawg Smith hais tias qhov ntawd yooj yim kawg. Tus txiv neej teb hais tias, ‘Yuav ua li cas? Qhov ntawd nyuaj kawg rau peb.’ Yawg Smith teb hais tias, ‘Kuv qhia lawv tej ntsiab cai yog, thiab lawv mam li tswj hwm lawv tus kheej.’”1

Kuv thov kom tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv qhia thiab pab peb txhua tus thaum kuv hais txog vim li cas muaj tej ntsiab cai ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo.

Tej Ntsiab Cai

Tus Tswv tau qhia rau tus Yaj Saub Joseph Smith hais tias “cov txwj laug, cov pov thawj thiab cov xib hwb ntawm lub koom txoos no yuav tsum qhia tej ntsiab cai ntawm kuv txoj moo zoo, uas muaj nyob hauv phau Npaivnpaum thiab Phau Ntawv Maumoos, uas yog qhov txhij txhua ntawm txoj moo zoo.”2 Nws kuj tau tshaj tawm tias yuav tsum qhia Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg “txog tej zaj tseeb, txog tej ntsiab cai, txog tej lus qhuab qhia, txog tej kev cai ntawm txoj moo zoo, txog txhua yam ntsig txog Vajtswv lub nceeg vaj, uas tsim nyog rau nej to taub.”3

Los yog hais tias, ib lub ntsiab cai ntawm txoj moo zoo yog ib cov lus qhuab qhia kom yus paub siv kev ywj siab coj ncaj ncees. Tej ntsiab cai yeej yog los ntawm tej yam tseeb ntawm txoj moo zoo thiab muab tej kev cai rau peb thaum peb mus tom ntej ntawm txoj kev ua raws li peb tej kev khi lus.

Piv txwv hais tias, thawj peb Nqe Kev Ntseeg qhia txog tej lus qhuab qhia tseem ceeb ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo: Pawg Vajtswv zoo li cas nyob hauv nqe kev ntseeg thib ib, Adas thiab Evas txoj Kev Poob ua rau peb raug dab tsi nyob hauv nqe kev ntseeg thib ob, thiab cov koob hmoov uas muaj los ntawm Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj nyob hauv nqe kev ntseeg thib peb.4 Thiab nqe kev ntseeg thib plaub qhia txog thawj ob ntsiab cai—tej lus qhia tias yuav tsum muab siab rau ntseeg Yexus Khetos thiab hloov siab lees txim—thiab ob txoj kab ke pov thawj hwj uas ua rau peb siv Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj hauv peb lub neej.5

Txoj Lus Txawj Ntse kuj yog ib lub ntsiab cai uas peb siv tau kom coj peb txoj hau kev. Cia li xav txog tej nqe no nyob hauv tshooj 89 ntawm phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus:

“Muab ua ib lub ntsiab cai nrog kev cog lus, muab kho kom haum lub peev xwm ntawm cov qaug zog thiab cov qaug zog tshaj plaws ntawm tag nrho haiv neeg ntseeg, cov uas yog los sis hu tau tias yog haiv neeg ntseeg.

“Saib seb, tus Tswv hais tseeb li no rau nej tias: Vim yog tej kev phem thiab tej tom txwv uas muaj thiab yuav nyob hauv tej neeg tuav hauv lub siab hauv hnub nyoog kawg, kuv tau ceeb toom nej, thiab ceeb toom nej ua ntej, los ntawm kev muab txoj lus txawj ntse los ntawm kev tshwm sim no rau nej.”6

Tej lus qhia uas muaj tom qab tej lus piav no ua rau peb txais tau cov lus qhia rau peb lub neej ntawm sab cev nqaij daim tawv thiab sab ntsuj plig thiab ua tim khawv txog cov koob hmoov uas peb txais tau yog peb ua raws nraim li lub ntsiab cai no.

Kev kawm, to taub, thiab ua neej raws li cov ntsiab cai ntawm txoj moo zoo yeej txhawb nqa peb txoj kev ntseeg tus Cawm Seej, ua rau peb xav teev tiam Nws zoo dua ntxiv, thiab ua rau peb txais tau cov koob hmoov thiab tej txiaj ntsim ntawm sab ntsuj plig hauv peb lub neej. Tej ntsiab cai txog kev ncaj ncees kuj pab peb tsis tsom ntsoov rau tej yam peb nyiam thiab xav xwb vim tej no ua rau peb pom tau tej yam tseeb mus ib txhis thaum peb raug tej xwm txheej, teeb meem, tej kev txiav txim, thiab tej yam hauv lub neej no.

Tej Kev Qhia txog tej Ntsiab Cai Yog Nyob hauv lub Caij Nyoog No

Cov lus uas tus Yaj Saub Joseph Smith hais txog kev qhia tej ntsiab cai yog yeej yog ib cov lus uas tib neeg nyiam hais. Thiab peb pom tej tus yam ntxwv uas qhia txog tus txheej txheem qhia los ntawm tus Tswv cov tub qhe uas Nws tso cai rau niaj hnub no.

Lub Ntsiab Cai txog Kev Tsis Ua rau Neeg Xav txog Lwm Yam

Thawj Tswj Hwm Dallin H. Oaks hais nyob hauv lub tuam rooj sab laj nyob rau xyoo 1998 txog cov uas tuav lub Pov Thawj Hwj Aloos tej hauj lwm npaj thiab muab lub cim nco txog rau lwm tus. Nws piav txog lub ntsiab cai ntawm kev tsis txhob ua rau neeg xav txog lwm yam thiab hais tias ib tug uas tuav lub Pov Thawj Hwj Aloos yuav tsis xav kom nws tus yeeb yam los yog nws txoj kev tu nws tus kheej ua rau ib tug mej zeej hauv lub Koom Txoos xav txog ib yam uas tsis yog kev teev tiam Vajtswv thiab kev rov qab khi lus. Thawj Tswj Hwm Oaks kuj qhia txog tej ntsiab cai uas yog kev tso muaj qeb muaj quag, kev ua kom huv, kev tswm seeb, thiab kev coj zoo.

Tiam sis, Thawj Tswj Hwm Oaks tsis tau qhia cov tub hluas txog ntau yam uas lawv yuav tsum ua thiab tsis txhob ua. Tiam sis, nws piav txog lub ntsiab cai no thiab xav tias cov tub hluas thiab lawv niam lawv txiv thiab cov xib hwb yuav txiav txim siab thiab txais kev tshoov siab seb yuav coj raws li cov lus qhia ntawd li cas.

Nws piav hais tias: “Kuv yuav tsis piav txog tej kev cai ntau, vim tej pawg ntseeg thiab ceg ntseeg nyob hauv peb lub Koom Txoos thoob plaws lub ntiaj teb yeej nyias muaj nyias tej xwm txheej sib txawv ces ntshe ib txoj kev cai uas yuav tsum tsa hauv ib qho chaw los yuav tsis tsim nyog nyob hauv lwm qhov chaw. Tiam sis, kuv yuav piav txog ib lub ntsiab cai raws li cov lus qhuab qhia. Yog nej to taub thiab ua raws nraim li lub ntsiab cai no, ces tsis tas muaj tej kev cai ntau. Yog tias yuav tsum muaj tej kev cai los sis tej lus ntuas, cov thawj coj hauv zej zog qhia tau, raws li cov lus qhuab qhia thiab cov ntsiab cai.”7

Lub Ntsiab Cai ntawm Hnub Caiv Yog Ib lub Cim

Nyob rau lub Plaub Hlis Ntuj 2015 lub tuam rooj sab laj, Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson qhib peb tias“Hnub Caiv yog ib hnub zoo siab.”8 Nws kuj piav tias nws tau ua li cas kom to taub ib lub ntsiab cai tseem ceeb txog kev hwm Hnub Caiv:

“Yog li ntawd peb yuav ua li cas kom Hnub Caiv dawb huv? Thaum kuv tseem hluas, kuv tau kawm txog tej yam uas neeg sau hais tias yuav tsum tsis txhob ua thaum Hnub Caiv. Tom qab ntawd kuv twb kawm los ntawm cov vaj lug kub hais tias tej yam kuv ua thiab kuv tus xeeb ceem thaum Hnub Caiv yog ib lub cim uas kuv ua rau kuv Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej. Thaum kuv to taub li ntawd, kuv tsis tas sau hais tias kuv yuav ua dab tsi thiab tsis ua dab tsi. Thaum kuv yuav tsum txiav txim siab hais tias ib yam puas tsim nyog ua thaum Hnub Caiv, kuv cia li nug kuv tus kheej, ‘Kuv xav ua lub cim twg rau Vajtswv?’ Lo lus nug ntawd ua yooj yim rau kuv paub xaiv ua dab tsi thaum Hnub Caiv.”9

Thawj Tswj Hwm Nelson tej lus nug uas yooj yim thiab muaj hwj chim qhia txog ib lub ntsiab cai uas yeej qhia meej tias nws txhais li cas thiab peb yuav tsum ua li cas kom hwm Hnub Caiv. Nws tej lus nug qhia txog ib txoj kev cai uas yuav ua rau peb txhua tus tau koob hmoov tsis hais peb muaj xwm txheej dab tsi los.

Lub Ntsiab Cai ntawm Kev Txaus Siab Cia Vajtswv Yeej

Rau lub hlis tas los nyob hauv lub tuam rooj sab laj, Thawj Tswj Hwm Nelson piav txog nws txoj kev zoo siab thaum nws txais ib lub tswv yim tshiab txog qhov uas lo lus Ixayees txhais li cas. Nws tau qhia peb tias nws txais kev tshoov siab thaum nws kawm tias “lub npe Ixayees hais txog ib tug neeg uas txaus siab cia Vajtswv yeej nyob hauv nws lub neej.”10 Ces Thawj Tswj Hwm Nelson tau hais txog ob peb yam tseem ceeb uas yog los ntawm nws lub tswv yim no.

Nws zaj lus txog kev txaus siab cia Vajtswv yeej yog ib tug yam txwv zoo rau peb txog kev qhia tej ntsiab cai yog kom peb tswj hwj tau peb tus kheej. Thiab ib yam li nws tau hais txog kev ua kom Hnub Caiv ua ib hnub zoo siab, Thawj Tswj Hwm Nelson tau nug tej yam los ntawm tej ntsiab cai uas pab coj peb txoj hau kev thiab tsa tej kev cai rau peb.

Nej puas txaus siab cia Vajtswv yeej hauv nej lub neej? Nej puas txaus siab cia Vajtswv ua tus tseem ceeb tshaj plaws hauv nej lub neej?”

Nws hais ntxv tias:

“Cia li xav seb txoj kev txaus siab li no yuav foom koob hmoov rau nej li cas? Yog tias nej tsis tau yuav txiv los yuav poj niam thiab nej nrhiav ib tug khub mus ib txhis, nej txoj kev xav koom nrog Ixayees yuav pab nej txiav txim siab yuav tham leej twg.

“Yog tias nej twb yuav txiv los yuav poj niam lawm es nej tus khub tau rhuav nws tej kev khi lus, nej txoj kev txaus siab cia Vajtswv yeej hauv nej lub neej yuav pab nej tseem ua raws li nej tej kev khi lus rau Vajtswv. Tus Cawm Seej yuav kho nej lub siab puas tas. Tej rooj ntug yuav qhib thaum nej nrhiav kev paub mus tom ntej. Nej tsis tau ua loj leeb los sis xav paub yuav tsum ua dab tsi.

“Yog tias nej muaj lus nug txog txoj moo zoo los sis lub Koom Txoos, thaum nej xaiv cia Vajtswv yeej, Nws yuav coj nej kom to taub tej yam tseeb tiag uas yuav coj nej mus thiab pab nej taug raws nraim li nej tej kev khi lus.

“Thaum nej raug ntxias—tsis hais kev ntxias uas los thaum nej nkees tas los sis nej kho siab los yog tsis muaj leej twg to taub nej—cia li xav seb nej yuav ua siab loj npaum li cas yog nej xaiv cia Vajtswv yeej hauv nej lub neej thaum nej thov Nws kom txhawb nej lub dag zog.

“Thaum twg nej xav cia Vajtswv yeej xwb, xav koom nrog Ixayees, ces tej kev txiav txim feem ntau haj yam yooj yim txiav. Tej teeb meem ntau heev ploj mus xwb! Yus paub tu yus tus kheej. Yus paub saib thiab nyeem dab tsi, siv sij hawm li cas, thiab ua phooj ywg nrog leej twg. Yus paub tias yus xav ua dab tsi. Yus paub tias yus xav ua ib tug neeg zoo li cas.”11

Cia li xav txog qhov uas lub ntsiab cai txog kev txaus siab cia Vajtswv yeej yuav pab yus txiav txim thiab paub ua neej li cas: kev tham hluas nkauj hluas nraug thiab kev sib yuav, tej lus nug thiab kev txhawj txog txoj moo zoo, kev ntxias, kev tu yus tus kheej, yuav saib thiab nyeem dab tsi, yuav siv sij hawm ua dab tsi, yuav nrog leej twg koom ua ke thiab ntau yam ntxiv. Thawj Tswj Hwm Nelson tej lus nug no hais txog ib lub ntsiab cai yooj yim uas pab coj peb lu neej thiab pab peb tswj hwm peb tus kheej.

Ib tug Duav Kiv Dej Me Me

Thaum Joseph Smith raug kaw hauv lub Tsev Kaw Liberty, nws tau sau tej tsab ntawv rau cov mej zeej thiab cov thawj coj thiab qhia rau lawv tias “ib lub nkoj loj loj yeej tau kev pab heev los ntawm ib tug duav kiv dej me me nyob rau lub sij hawm muaj cua daj cua dub, es ceev kom lub nkoj mus taus zoo nrog tej cua thiab tej dej ntas.”12

Daim Duab
Lub nkoj tus duav kiv dej

Ib tug “duav kiv dej” yog ib lub log los sis tus kauj thiab tej khoom uas siv kom tig tau ib lub nkoj. Thiab kev “ceev kom lub nkoj mus taus zoo nrog tej cua thiab tej dej ntas” txhais tias yus muab lub nkoj tig kom thiaj li sib luag zos thiab tsis ntxeev thaum muaj cua daj cua dub.

Daim Duab
Lub nkoj tig thaum los nag xob nag cua

Tej ntsiab cai ntawm txoj moo zoo yeej zoo li ib tug duav kiv dej rau ib lub nkoj rau peb. Tej ntsiab cai yog ua rau peb nrhiav peb txoj kev thiab pab peb sawv ruaj khov thiab tsis txav mus li peb thiaj li yuav tsis ntog thaum muaj cua daj cua dub thiab kev ua xyem xyav hauv hnub nyoog kawg no.

Peb tau koob hmoov ntau heev nyob hauv lub tuam rooj sab laj no vim peb kawm txog tej ntsiab cai uas nyob mus ib txhis los ntawm tus Tswv cov tub qhe uas Nws tso cai rau. Nim no, peb txoj kev lav ris yog kev tswj hwm peb tus kheej raws li tej yam tseeb uas lawv tau ua tim khawv txog.13

Ua Tim Khawv

Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson qhia hais tias, “Rau lub hlis tom ntej, nej phau [Liahona] uas muaj lub rooj sab laj no los yuav tsum tso nrog nej cov vaj lug kub thiab nej yuav tsum nyeem ntau.”14

Kawg kuv lub siab lub ntsws, kuv caw peb txhua tus kom kawm, ua neej, thiab nyiam tej ntsiab cai txog kev ncaj ncees. Tsuas yog tej yam tseeb ntawm txoj moo zoo yuav “cia peb zoo siab hlo ua txhua yam uas peb muaj hwj chim ua tau” kom mus tom ntej hauv txoj kev ua raws li peb tej kev khi lus thiab “los paub Vajtswv txoj kev cawm seej, thiab tos nws txhais npab tshwm sim los.”15

Kuv paub tias cov lus qhuab qhia thiab cov ntsiab cai ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo yog lub hauv paus uas coj tau peb lub neej thiab ua rau peb muaj kev xyiv fab hauv lub neej no thiab nyob mus ib txhis. Thiab hauv Hnub Caiv Easter no, kuv ua tim khawv tias peb tus Cawm Seej yog lub hauv paus ntawm tej yam tseeb no. Kuv ua tim khawv li no los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev, amees.

Lus Cim

  1. John Taylor, nyob hauv Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith (2007), 284.

  2. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 42:12.

  3. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 88:78.

  4. Saib Tej Nqe Kev Ntseeg 1:1–3.

  5. Saib Tej Nqe Kev Ntseeg 1:4.

  6. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 89:3–4.

  7. Dallin H. Oaks, “The Aaronic Priesthood and the Sacrament,” Liahona, Ib Hlis Ntuj 1999, 45–46.

  8. Saib Russell M. Nelson, “Hnub Caiv Yog Ib Hnub Zoo Siab,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2015, 129–32.

  9. Russell M. Nelson, “Hnub Caiv Yog Ib Hnub Zoo Siab,” 130; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  10. Russell M. Nelson, “Cia Vajtswv Yeej,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2020, 92.

  11. Russell M. Nelson, “Cia Vajtswv Yeej,” 94.

  12. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 123:16.

  13. Thawj Tswj Hwm Harold B. Lee (1899–1973) tau hais rau cov mej zeej kom tej zaj lus hauv lub tuam rooj sab laj “coj tej yam lawv ua thiab tej yam lawv hais nyob hauv rau lub hlis tom ntej.” Nws piav hais tias, “Muaj tej yam tseem ceeb uas tus Tswv pom zoo qhia rau cov neeg nyob hauv lub caij nyoog no” (nyob hauv Conference Report, Plaub Hlis Ntuj 1946, 68)

    Thawj Tswj Hwm Spencer W. Kimball (1895–1985) kuj qhia tias tej zaj lus hauv lub tuam rooj sab laj tseem ceeb heev. Nws hais tias, “Tsis muaj lwm phau tsuas yog cov txhooj vaj lug kub ntawm lub Koom Txoos uas yuav tsum muaj chaw hauv nej tej txee rau phau ntawv—tsis yog vim tej zaj no txawj hais lus zoo los sis cov uas hais txawj hais paj lug, tiam sis yog vim muaj tej lub ntsiab cai uas qhia tias yuav ua li cas kom txais tau txoj sia nyob mus ib txhis” (In the World but Not of, Brigham Young University Speeches of the Year [Tsib Hlis Ntuj 14, 1968], 3).

    Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson (1927–2018) tau hais txog vim li cas kev kawm tej zaj los ntawm lub rooj sab laj tseem ceeb heev. Nws hais tias: “Thov kom peb yuav nco txog tej yam uas peb tau hnov lub tuam rooj sab laj no.” Tej zaj lus uas tau hais lawm yuav muab luam tawm hauv ob phau xov xwm Ensign thiab Liahona nyob rau lub hlis tom ntej. Kuv yaum kom nej kawm thiab xav txog tej lus qhia nyob haud” (“Until We Meet Again,” Liahona, Nov. 2008, 106).

  14. Ezra Taft Benson, “Come unto Christ, and Be Perfected in Him,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 1988, 84.

  15. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 123:17.