Lub Tuam Rooj Sab Laj
Peb Txhua tus Muaj Ib zaj Dab Neeg
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2022 lub Tuam Rooj Sab Laj


Peb Txhua tus Muaj Ib zaj Dab Neeg

Thov los nrhiav nej tsev neeg, txhua tiam neeg, thiab coj lawv mus tsev.

Cov phooj ywg, cov kwv tij thiab cov muam, peb txhua tus nyias muaj nyias ib zaj dab neeg. Thaum peb kawm txog peb zaj dab neeg, peb thiaj li sib raug zoo, peb koom siab koom ntsws, peb hloov ua neeg zoo.

Kuv lub npe hu ua Gerrit Walter Gong. Gerrit yog ib lub npe Dutch, Walter (kuv txiv lub npe) yog ib lub npe Amelikas, thiab Gong yeej yog ib lub xeem Suav.

Cov kws kawm txuj ci xav tias muaj kwv yees li 70–110 billion tus neeg uas tau nyob hauv lub ntiaj teb no lawm. Nyaj ib txwm tsis tau muaj ib tug hu ua Gerrit Walter Gong hlo li.

Peb txhua tus nyias muaj nyias ib zaj dab neeg. Kuv nyiam thaum “nag los rau kuv lub ntsej muag thiab cua hlob.”1 Kuv tau koom nrog cov noog penguin nyob hauv Antarctica. Kuv tau thaij duab pub rau cov me nyuam ntsuag nyob hauv Guatemala, cov me nyuam txom nyem nyob teb chaws Khabmeem, thiab cov poj niam Maasai nyob hauv Afikas Mara.

Kuv tau tos ntsoov hauv lub tsev kho mob thaum kuv txhua tus me nyuam yug los—tom qab tus kws kho mob hais kom kuv pab.

Kuv tso siab rau Vajtswv. Kuv ntseeg tias “muaj [peb] xwv kom [peb] yuav muaj kev xyiv fab,”2 thiab txhua yam uas muaj nyob hauv lub qab ntuj no yeej tshwm sim raws li Vajtswv tau teem caij teem nyoog tseg cia lawm xwb.3

Nej puas paub nej zaj dab neeg? Nej lub npe txhais li cas? Cov neeg nyob thoob plaws lub ntiaj teb no thaum xyoo 1820 los muaj 1.1 billion es nyob rau xyoo 2020 muaj 7.8 billion.4 Yeej zoo li xyoo 1820 yog ib lub sij hawm tseem ceeb nyob hauv zaj keeb kwm. Neeg coob tom qab xyoo 1820 nco ntsoov thiab muaj ntaub ntawv qhia tias lawv poj koob yawm txwv yog leej twg. Nej puas txawj xav txog ib lub sij hawm tshwj xeeb thaum nej koom nrog nej pog nej yawg los sis lwm tus hauv nej tsev neeg?

Txawm muaj pes tsawg tus neeg nyob hauv lub ntiaj teb no los, yeej yog ib qho uas peb muaj peev xwm suav, ib tug neeg dhau ib tug neeg. Nej thiab kuv, peb txhua tus muaj nqis.

Thiab cia li xav txog qhov no: txawm peb paub lawv los sis tsis paub los, peb txhua tus tau yug los ntawm ib leej niam thiab ib leej txiv. Thiab txhua leej niam thiab leej txiv nyias muaj nyias niam nyias txiv thiab.5 Tsis hais ntawm kev yug los los sis tau yuav me nyuam los tu los, peb txhua tus nyob hauv Vajtswv tsev neeg thiab yeej yog cov txheeb ze.

Kuv yawg koob thib 30 uas yug los nyob rau xyoo 837 tom qab Yexus yug los, First Dragon Gong, nws tau pib peb tsev neeg lub zos nyob Suav Teb sab qab teb. Thawj zaug kuv mus xyuas lub zos Gong, cov neeg tau hais tias, “Wenhan huilaile” (“Gerrit tau rov qab los”).

Nyob kuv niam sab los peb tsev neeg muaj neeg coob kawg nkaus, thiab tseem tshuav neeg coob uas peb yuav tsum kawm txog.6 Peb txhua tus muaj cov txheeb ze coob uas peb yuav tsum ntsib. Yog nej xav tias nej tus phauj tau nrhiav tag nrho nej tsev neeg cag ceg lawm, thov nrhiav nej cov kwv tij kwv npawg thiab lawv cov txheeb ze. Muab nej tsev neeg uas nej nco qab ntsoov txuas rau 10 billion lub npe nyob hauv FamilySearch thiab 1.3 billion tus neeg nyob hauv Family Tree.7

Daim Duab
Tus ntoo uas muaj cag thiab muaj ceg

Thov kom cov phooj ywg los sis nej tsev neeg kos duab txog ib tug ntoo. Ib yam li Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson qhia, cov ntoo muaj cag thiab ceg.8 Txawm nej yog thawj tiam neeg los sis tiam neeg thib kaum, cia li muab nag hmo txuas rau tag kis. Muab cov cag thiab cog ceg txuas ua ke nyob hauv nej tsev neeg tus ntoo.9

Cov lus, “Koj tuaj qhov twg tuaj?” yeej nug seb ib tug neeg muaj caj ceg zoo li cas, tau yug los qhov twg, thiab tau tuaj lub teb chaws twg tuaj. Nyob thoob plaws lub ntiaj teb no, 25 feem pua muaj keeb kwm hauv Suav Teb, 23 feem pua India Teb, 17 feem pua nyob lwm qhov chaw hauv Exias, 18 feem pua hauv Eulauv, 10 feem pua hauv Afikas, thiab 7 feem pua nyob hauv tej teb chaws ntawm sab Amelikas.10

Cov lus, “Koj tuaj qhov twg tuaj?” kuj caw peb kawm txog peb caj ceg saum ntuj ceeb tsheej thiab peb lub hom phiaj ntawm sab ntsuj plig nyob hauv lub neej no.

Peb txhua tus nyias muaj nyias ib zaj dab neeg.

Muaj ib tsev neeg uas tau koom ua ke nrog tsib tiam neeg thaum lawv tuaj xyuas lawv lub qub tsev nyob hauv Winnipeg, Canada. Nyob ntawd ib tug yawg tau qhia nws cov tub xeeb ntxwv txog hnub uas ob tug tub txib (nws hu nkawd ua cov tim tswv) tau muab Yexus Khetos txoj moo zoo rau nws, thiab hloov lawv tsev neeg mus ib txhis li.

Kuv paub ib tug niam tsev uas caw nws cov me nyuam thiab lawv cov kwv tij nug muag thov lawv pog koob hais txog lub sij hawm thaum nws yog ib tug me nyuam. Tam sim no Pog Koob tej zaj lus thiab tej yam nws kawm yeej yog ib phau ntawv uas pab tej tiam neeg koom ua ke.

Muaj ib tug tub hluas uas sau “Txiv phau ceev xwm txheej.” Ntau xyoo tas los, ib lub tsheb raug nws txiv ua rau nws tso lub ntiaj teb no tseg. Nim no, kom paub nws txiv, tus tub hluas no ua siab loj khaws tej yam uas nws tsev neeg thiab phooj ywg nco qab txog nws txiv.

Thaum nug seb tib neeg xav tias tej yam twg muaj nqis tshaj hauv lub neej no, neeg feem coob hais tias yog lawv tsev neeg.11 Lawv suav lawv tsev neeg uas ua neej tam sim no thiab cov uas tau tas sim neej. Muaj tseeb tiag, thaum peb tuag, peb tseem muaj txoj sia. Peb tseem muaj txoj sia nyob daim ntaub thaiv sab tod.

Vim peb cov poj koob yawm txwv tseem muaj txoj sia, peb yuav tsum nco ntsoov lawv.12 Peb nco qab peb caj ceg thaum peb hais txog peb zaj keeb kwm, peb xeem neeg cov ntaub ntawv thiab dab neeg, tej kab ke los sis tej qhov chaw nco txog, tej kev ua koob tsheej uas muaj duab, zaub mov, los sis tej yam uas pab peb nco txog cov uas peb hlub.

Cia li xav txog qhov chaw uas nej nyob tam sim no—puas zoo vim nej lub teb chaws thiab zej zog nco txog thiab hwm cov poj koob yawm txwv, tsev neeg, thiab lwm tus uas tau ua tub rog? Piv txwv hais tias, thaum ua kev koob tsheej nco txog nyob hauv South Molton, Devonshire, Askiv Teb, kuv tus poj niam thiab kuv wb tau nrhiav ib lub koom txoos thiab lub zos me me uas ntau tiam neeg ntawm wb tsev neeg xeem Bawden nyob. Peb hwm peb cov poj koob yawm txwv thaum peb qhib ntuj ceeb tsheej los ntawm kev nrhiav tsev neeg zaj keeb kwm thiab ua hauj lwm hauv lub tuam tsev13 ces tsim ib txoj kev muab ntau tiam neeg los ham sib txuas14 ua ke.15

Nyob hauv lub caij nyoog uas nyias xaiv nyias txoj kev xwb, peb cov pej xeem tau zoo thaum ntau tiam neeg koom siab koom ntsws. Peb yuav tsum muaj cag ua ntej yuav muaj tis—yuav tsum muaj txheeb ze, pab lwm tus, muaj ib lub neej uas tsis nyob hauv social media xwb.

Kev koom siab nrog peb cov poj koob yawm txwv yuav hloov peb lub neej. Los ntawm lawv tej kev sim siab thiab tej yam lawv tau ua, peb txais kev ntseeg thiab dag zog.16 Los ntawm lawv txoj kev hlub thiab tej kev txi, peb kawm kom zam txim pub rau lwm tus. Peb cov me nyuam yuav muaj peev xwm ntxiv. Peb txais tau kev pov hwm thiab lub hwj chim. Kev koom ua ke nrog cov poj koob yawm txwv ua rau peb haj yam xav ua Vajtswv tsaug thiab muaj tej txuj ci tseem ceeb. Tej kev koom ua ke no yuav ua rau peb txais tau kev pab los ntawm cov nyob daim ntaub thaiv sab tod.

Ib yam li peb tsev neeg muaj kev xyiv fab, peb kuj muaj tej kev tu siab. Tsis muaj leej twg uas zoo tag nrho, es tsis muaj ib tsev neeg uas zoo tag nrho thiab. Thaum cov uas tsim nyog hlub thiab tu peb tsis ua li ntawd, peb xav tias lawv tau tso peb tseg, peb txaj muag, peb lub siab mob heev. Ua rau peb tsev neeg tsis muaj nqis. Tiam sis, nrog Vajtswv txoj kev pab, peb thiaj li yuav to taub peb tsev neeg thiab yuav sim rov qab sib raug zoo.17

Tej lub sij hawm qhov uas peb muab siab npuab peb tsev neeg yuav pab peb ua tej yam nyuaj heev. Tej lub sij hawm cov neeg hauv zej zog yuav los ua peb tsev neeg. Twb muaj ib tug ntxhais hluas es nws tsev neeg muaj teeb meem ntau ces nws nrhiav tau ib tsev neeg hauv lub Koom Txoos uas tau tu nws thiab cia nws nrog lawv nyob. Keeb kwm roj ntshav thiab tsev neeg zaj keeb kwm muaj hwj chim tiam sis tsis yuam peb ua dab tsi.

Vajtswv xav kom peb tsev neeg zoo siab mus ib txhis li. Kev nyob mus ib txhis yeej ntev kawg nkaus li yog peb tsis zoo siab. Kev zoo siab yeej luv dhau yog tias peb tsis nrog cov uas peb hlub tom qab lub neej no. Los ntawm tej kev khi lus uas dawb ceev, Yexus Khetos txoj kev hlub, lub hwj chim, thiab txoj kev tshav ntuj yuav hloov peb18 thiab pab peb sib raug zoo. Kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev rau cov uas peb hlub ua rau peb thiab lawv paub txog tus Cawm Seej txoj Kev Theej Txhoj tiag. Thaum peb hloov ua neeg dawb huv, peb yuav rov qab mus nrog Vajtswv nyob ua ke nrog peb tsev neeg mus ib txhis li.19

Peb txhua tus zaj dab neeg los tseem tsis tau sau tiav lawm, vim peb tseem kawm, tsim thiab hloov los ua neeg zoo dua li qhov peb tau xav tawm.

Tus Yaj Saub Joseph Smith hais tias: “Ib txhia yuav xav tias zaj lus qhuab qhia no yog kev khav khav xwb uas hais tias—ib lub hwj chim uas muab los sis khi tej yam hauv ntiaj teb thiab saum ntuj ceeb tsheej.”20 Peb tsim kev sib raug zoo li cas nyob no ces yuav muaj li ntawd thaum peb muaj yeeb koob mus ib txhis li nyob saum ntuj.21 Muaj tseeb tiag, “tsis muaj peev xwm ua kom peb zoo tag nrho yog tsis muaj [peb tsev neeg]; thiab tsis muaj peev xwm ua kom lawv zoo tag nrho yog tsis muaj peb, … kom yuav muaj txoj kev sib txuas tau tag nrho thiab txhij txhua thiab zoo tag nrho.”22

Ces peb yuav ua dab tsi tam sim no?

Qhov thib ib, xav txog ob daim iav hauv lub tuam tsev uas ib daim ci rov tuaj rau ib daim zoo li mus ib txhis li. Ntawm ib sab iav, pom nej tus kheej li uas yog ib tug ntxhais, ib tug ntxhais xeeb ntxwv, li ntawd; lwm sab iav, pom nej tus kheej li uas nej yog ib tug phauj, niam tsev, pog, li ntawd. Sij hawm dhau mus sai heev! Txhua zaus cia li saib leej twg nrog nej nyob. Khaws lawv cov duab thiab tej zaj dab neeg; ua kom muaj raws li tej yam lawv cim ntsoov. Sau ntawv txog lawv tej npe, tej yam uas lawv raug, thiab tej hnub tseem ceeb. Lawv yog nej tsev neeg—tsev neeg uas nej muaj thiab tsev neeg uas nej xav tau.

Thaum nej ua kab ke hauv lub tuam tsev rau nej tsev neeg, ces Eliyas lub hwj huam, uas yeej los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv txoj kev ua tim khawv txog qhov uas Vajtswv pom zoo rau tsev neeg,23 yuav muab nej txiv, niam, thiab cov me nyuam lub siab khi ua ke los ntawm kev hlub.24

Qhov thib ob, cia li ua tib zoo nrhiav cib fim kom khaws nej tsev neeg zaj keeb kwm. Hu nej pog. Ntsia ntsoov tus me nyuam mos liab ob lub qhov muag. Siv sij hawm kom paub txog txoj sia nyob mus ib txhis thaum ua txhua yam. Kawm thiab ua Vajtswv tsaug rau nej tsev neeg caj ceg. Ua koob tsheej thiab ua tus neeg zoo, ces thaum twg yuav tsum ua, cia li txo hwj chim kom txhob xa kev phem mus rau yav tom ntej. Cia ua tej yam zoo xwb.

Qhov thib peb, mus xyuas FamilySearch.org. Muab tej qhov app download. Tej qhov app no los pub dawb thiab lom zem heev. Kawm, sib txuas lus, thiab sib raug zoo. Sim seb nej nrog cov neeg hauv ib chav txheeb ze li cas, thiab yooj yim npaum li cas kom sau tej npe tshiab rau nej tsev neeg tus ntoo, kom nrhiav thiab pab nej cag thiab tej ceg.

Qhov thib plaub, pab tej tsev neeg koom ua ke mus ib txhis li. Cia li nco txog qhov uas muaj pes tsawg leej nyob saum ntuj. Cov nyob daim ntaub thaiv sab tod los muaj coob dhau cov uas nyob ntawm sab no. Thaum muaj tej lub tuam tsev ntau dua nyob hauv txhua qhov chaw, thov pab cov neeg uas tos ntsoov kom lawv muaj cib fim txais tau cov kab ke ntawm lub tuam tsev.

Kev cog lus hauv lub caij Easter thiab txhua lub sij hawm yeej yog qhov uas dhau los ntawm Yexus Khetos, peb thiab peb tsev neeg yuav zoo siab tas mus li. Nyob hauv txhua tiam neeg, Yexus Khetos kho cov neeg uas muaj lub siab mob, tso cov neeg raug kaw dim, cia cov uas raug mob muaj kev ywj siab.25 Qhov uas peb ua kev sib khi ua ke nrog Vajtswv thiab ib leeg rau ib leeg26 ua rau peb paub tias tus ntsuj plig thiab lub cev yuav rov qab los koom ua ke thaum peb sawv rov los thiab tej kev txheeb ze uas muaj nqis tshaj plaws hauv lub ntiaj teb no yuav kav ntev tshaj qhov tuag ua rau peb muaj kev xyiv fab puv npo.27

Peb txhua tus nyias muaj nyias ib zaj dab neeg. Cia li los nrhiav nej li. Los tsim nej txoj kev hais lus, nej zaj nkauj, nej txoj kev sib haum xeeb nrog Nws. Nov yog vim li cas Vajtswv tau tsim lub ntuj thiab lub ntiaj teb thiab Nws txaus siab heev.28

Cia li qhuas Vajtswv txoj hau kev zoo siab, Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj, thiab qhov uas Nws muab Nws txoj moo zoo thiab lub Koom Txoos txum tim rov qab los. Thov los nrhiav nej tsev neeg, txhua tiam neeg, thiab coj lawv mus tsev. $Los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev zoo, amees

Lus Cim

  1. “My Heavenly Father Loves Me,” Children’s Songbook, 228.

  2. 2 Nifais 2:25.

  3. Saib Tej Lus Qhia 3:1.

  4. Raws li qhia hauv United Nations Secretariat, The World at Six Billion (1999), 5, duab 1; “World Population by Year,” Worldometer, worldometers.info.

  5. Neeg coob muaj niam muaj txiv uas tsis tau yug lawv, tiam sis lawv koom ua ke ua ib tsev neeg vim lawv sib hlub thiab tau yuav lawv los tu thiab tau ua tej kev cai sib khi ua ke.

  6. Kuv hais ua tsaug rau cov uas tsim tej kev kom muab tej tsev neeg loj tso ua pab ua pawg hauv tej ntoo rau tsev neeg.

  7. Nyob rau xyoo 2021, twb muaj 99 plhom lub npe tso rau tej ntoo rau tsev neeg uas pub cov pej xeem pom. Thiab tsis ntev tas los, tau thaij 2.4 plhom pob duab uas muaj 37 billion lub npe (muaj ib txhia uas sau ob peb zaug). Cov ntaub ntawv uas qhia npe no los twb npaj lawm rau tib neeg nrhiav haud thiab muab neeg ntxiv tso rau hauv lawv tej ntoo rau tsev neeg.

  8. Saib Russell M. Nelson, “Roots and Branches,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2004, 27–29.

  9. Muaj tseeb tiag, thaum peb kaw txog thiab ua peb tej ntoo rau peb tsev neeg, thov nco qab kom saib taus nej tsev neeg txoj kev ywj siab thiab txoj kev ua siab dawb pab, tsis hais cov ciaj thiab cov tuag.

  10. David Quimette tau tshaj tawm tej zauv xwb, raws li Angus Maddison, The World Economy: A Millennial Perspective (2001), 241, table B-10.

  11. Saib Laura Silver, thiab lwm tus, “What Makes Life Meaningful? Views from 17 Advanced Economies,” Pew Research Center, Kaum Ib Hlis Ntuj 18, 2021, pewresearch.org.

  12. 1 Nifais 9:5; 1 Nifais 19:3; Maumoos cov Lus 1:6–7; and Amas 37:2 hais txog kev khaws ntaub ntawv thiab nco ntsoov “rau ib lub hom phiaj txawj ntse,” xws li kev foom koob hmoov rau tej tiam neeg tom ntej.

  13. Saib Russell M. Nelson thiab Wendy W. Nelson, “Open the Heavens through Temple and Family History Work,” Ensign, Kaum Hli Ntuj 2017, 34–39; Liahona, Kaum Hli Ntuj 2017, 14–19; kuj saib “RootsTech Family Discovery Day—Opening Session 2017” (video), ChurchofJesusChrist.org.

  14. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 128:18.

  15. Saib Gordon B. Hinckley, “Keep the Chain Unbroken” (Brigham Young University kev sib ntsib hawm Vajtswv, Kaum Ib Hlis Ntuj 30, 1999), speeches.byu.edu. Kuj tau hais Thawj Tswj Hwm Hinckley cov lus nyob hauv David A. Bednar, “A Welding Link” (kev tshaj tawm rau cov neeg hluas thoob ntiaj teb, Cuaj Hlis Ntuj 10, 2017), broadcasts.ChurchofJesusChrist.org.

  16. Piv txwv hais tias, nyob hauv peb tsev neeg, Henry Bawden, los ntawm Devonshire, Askiv Teb, tau yuav Sarah Howard ua nws tus poj niam, ib tug uas nrog nws tsev neeg tuaj rau teb chaws Amelikas tom qab lawv koom lub Koom Txoos. Thaum Sarah yog ib tug ntxhais hluas nyob hauv St. Louis, nws txiv, nws niam, thiab tsib tug nus thiab viv ncaus xiam lawm. Henry thiab Sarah muaj 10 tus me nyuam. Sarah kuj tau tu rau tus me nyuam los ntawm Henry tus poj niam thib ib, Ann Ireland, tom qab nws tas sim neej. Sarah kuj yog ib tug niam tsev rau ob tug ntxhais xeeb ntxwv tom qab nws tus nyab (Sarah) tau tso lub ntiaj teb no tseg. Txawm nws lub neej nyuaj heev los, Sarah yeej muaj lub siab dawb siab zoo, hlub lwm tus, muaj kev khuv leej, thiab yeej khwv ua hauj lwm tas li. Luag hu nws ua “Little Grandma.”

  17. Txawm nyuaj npaum li cas los, thaum peb zam txim pub rau peb tus kheej thiab ib leeg pab ib leeg zoo li Yexus Khetos pab, ces peb hloov los ua “Vajtswv cov me nyuam” (Mathais 5:9).

  18. Saib, ua piv txwv, Mauxiyas 3:19.

  19. Saib “Tsev Neeg: Ib zaj Lus Tshaj Tawm rau lub Ntiaj Teb,” ChurchofJesusChrist.org.

  20. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 128:9.

  21. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 130:2.

  22. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 128:18.

  23. Russell M. Nelson, “A New Harvest Time,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 1998, 34; kuj saib Russell M. Nelson thiab Wendy W. Nelson, “Open the Heavens through Temple and Family History Work,” 16–18.

  24. Saib Mauxiyas 18:21.

  25. Saib Lukas 4:18.

  26. Neeg qhia kuv tias lo lus Henplais rau tsev neeg—mishpachah—yog los ntawm ib lo lus Henplais hauv paus (shaphahh) uas txhais tias, “koom los sis khi ua ke.” Txhua txoj hauj lwm hauv ib tsev neeg yeej ua rau ib tsev neeg muaj zog thaum lawv koom ua ke.

  27. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 88:15–16, 34; 93:33; 138:17.

  28. Saib Chiv Keeb 1:4, 31.