Lub Tuam Rooj Sab Laj
Vajtswv txoj Kev Hlub: Kev Zoo Siab Tshaj Plaws rau tus Ntsuj Plig
Kaum Hli Ntuj xyoo 2021 lub tuam rooj sab laj


Vajtswv txoj Kev Hlub: Kev Zoo Siab Tshaj Plaws rau tus Ntsuj Plig

Vajtswv txoj kev hlub tsis nyob hauv tej yam uas tshwm sim hauv peb lub neej, tiam sis peb pom nws txoj kev hlub thaum Nws nyob hauv peb lub neej.

Cov nus thiab cov viv ncaus, nej puas paub tias Vajtswv, peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej, hlub nej puv nkaus? Nej puas tau hnov Nws txoj kev hlub hauv nej lub siab?

Thaum nej paub thiab to taub tias Vajtswv hlub nej puv nkaus, qhov ntawd yuav hloov txhua yam. Qhov ntawv hloov nej txoj kev xav txog nej tus kheej thaum nej ua yuam kev. Qhov ntawv hloov nej txoj kev xav thaum tej yam nyuaj tshwm sim. Qhov ntawv hloov nej tej kev xav txog Vajtswv cov lus txib. Qhov ntawv hloov nej tej kev xav txog lwm tus thiab nej txoj kev xav muaj peev xwm hloov los ua zoo.

Txwj Laug Jeffrey R. Holland qhia tias: “Lo lus txib thib ib uas nyob mus ib txhis yog kom peb hlub Vajtswv kawg siab ntsws, kawg plab kawg plawv thiab kawg lub dag zog—nov yog lo lus txib thib ib. Tiam sis qhov tseeb thib ib uas nyob mus ib txhis yog qhov uas Vajtswv hlub peb kawg Nws lub siab ntsws thiab lub dag zog.”1

Peb txhua tus yuav tsum ua li cas peb thiaj paub kawg siab kawg ntsws txog qhov tseeb ntawd uas nyob mus ib txhis?

Tus yaj saub Nifais tau ua yog toog pom pov thawj uas muaj hwj chim tshaj plaws txog Vajtswv txoj kev hlub. Thaum nws tau pom tsob ntoo uas cawm neeg txoj sia, Nifais tau nug xav paub txhais li cas. Ib tug tim tswv tau teb ua rau Nifais ua yog toog pom ib lub nroog, ib tug niam, thiab ib tug me nyuam mos liab. Thaum Nifais ntsia rau lub nroog Naxales thiab rau tus niam Maivliag uas ncaj ncees, uas puag tus me nyuam mos liab Yexus rau ntawm nws, tus tim tswv tau hais tias, “Saib seb Vajtswv tus Me Nyuam Yaj, muaj tseeb tiag, twb yog Leej Txiv uas Nyob Mus Ib Txhis Leej Tub!”2

Thaum lub sij hawm dawb ceev ntawd, Nifais to taub tias tus Cawm Seej txoj kev yug los yog Vajtswv txoj hau kev qhia txog Nws txoj kev hlub uas dawb huv thiab puv nkaus. Nifais tau ua tim khawv tias Vajtswv txoj kev hlub “nthuav … dav rau txhua txhia qhov chaw nyob hauv noob neej lub siab.”3

Daim Duab
tsob ntoo uas cawm neeg txoj sia

Peb pom tau Vajtswv txoj kev hlub zoo li lub teeb ci tawm los ntawm tsob ntoo uas cawm neeg txoj sia, mus thoob plaws lub ntiaj teb mus nyob rau hauv noob neej lub siab. Vajtswv txoj kev kaj thiab txoj kev hlub mus thoob plaws tag nrho cov neeg uas Nws tau tsim.4

Tej lub sij hawm peb xav yuam kev tias peb tsuas txais tau Vajtswv txoj kev hlub tom qab peb tau raws tus nqaj hlau thiab noj cov txiv. Tiam sis, Vajtswv txoj kev hlub, tsis yog muab rau cov uas los rau tsob ntoo xwb tiam sis yog lub hwj chim uas pab peb los nrhiav tsob ntoo ntawd.

Nifais qhia hais tias “Yog li ntawd, tsob ntoo ntawd yog yam uas neeg xav tau tshaj txhua txhia yam,” ces tus tim tswv hais tias, “Muaj tseeb tiag, thiab yog qhov uas xyiv fab tshaj plaws rau yus tus ntsuj plig.”5

Nees nkaum xyoo tas los, ib tug neeg hauv peb tsev neeg tau tawm ntawm lub Koom Txoos. Nws muaj ntau tej lus nug uas tseem tsis tau teb. Nws tus poj niam, ib tug neeg hloov siab los ntseeg, tau muab siab rau ntseeg. Nkawd siv zog ua kom ceev nkawd txoj kev sib yuav cia txawm muaj tej yam uas xav txawv los.

Xyoo tas los no nws tau sau peb lo lus nug txog lub Koom Txoos uas nyuaj rau nws ntseeg thiab xa mus rau ob niam txiv uas yog nws cov phooj ywg zoo tau ntau xyoo. Nws caw kom lawv xav txog cov lus nug ntawd thiab los noj hmo thiab qhia txog lawv tej kev xav.

Tom qab nws nrog nws cov phooj ywg tas, nws mus rau nws chav pw thiab tau pib ua hauj lwm rau ib lub hom phiaj. Ua rau nws xav xav txog tej lus ua lawv tau hais hmo ntawd thiab nws cov phooj ywg txoj kev hlub. Tom qab ntawd nws tau sau tias muaj dab tsi yuam kom nws tsum nws tes hauj lwm. Nws hais tias: “Ib lub teeb ci ntsa iab tau tshoov kuv lub siab. … Yav tas los kuv yeej paub txoj kev kaj siab lug li no, tiam sis zaum no qhov ntawd tau loj zuj zus tuaj thiab kav ntev ntau feeb ntev tshaj yav tas los. Kuv zaum ntsiag to xav li no, uas kuv nkag siab tias yog Vajtswv txoj kev hlub uas nws muab tshwm sim rau kuv. … Tau tshoov kuv lub siab tias kuv yuav tsum rov qab mus koom lub koom txoos thiab qhia Vajtswv txoj kev hlub thaum kuv nyob haud.”

Ces nws rov qab xav txog nws cov lus nug. Ua rau nws xav tias Vajtswv tau hwm nws cov lus nug thiab qhov uas nws tsis muaj tej lus teb meej los nws yuav tsum tsis txhob cia tej ntawd tav nws txoj kev mus tom ntej.6 Nws yuav tsum qhia txog Vajtswv txoj kev hlub nrog lwm tus thaum nws tseem xav txog tej ntawd mus ntxiv. Thaum nws ua raws li kev tshoov siab ntawd, nws tau txheeb ze nrog Joseph Smith uas hais tom qab nws Thawj Zaug Ua Yog Toog, “Kuv sab ntsuj plig puv nkaus muaj kev hlub, thiab rau ntau hnub kuv zoo siab heev li.”7

Ob peb hlis tom qab uas xav tsis thoob, tus no tau rov qab txais nws qhov qub hauj lwm ua hauv lub Koom Txoos uas nws tau ua 20 xyoo tas los. Thawj zaug nws ua nws txoj hauj lwm, nws ua li ib tug uas yuav tsum ua xwb hauv lub Koom Txoos. Tam sim no, nws tsis xav tias “Kuv yuav ua li cas thiaj ua tau txoj hauj lwm no?” tiam sis nws xav paub seb “Kuv yuav qhia li cas txog Vajtswv txoj kev hlub los ntawm kuv txoj hauj lwm?” Vim nws tau xav li no, nws muaj kev zoo siab, kev muaj nqis, thiab lub hom phiaj uas los ntawm nws txoj hauj lwm.

Cov viv ncaus thiab cov nus, nej thiab kuv yuav ua li cas thiaj li txais tau lub hwj chim ntawm Vajtswv txoj kev hlub? Tus yaj saub Maumoos qhia hias tias “cia li thov Leej Txiv kawg siab kawg ntsws, xwv kom nej yuav muaj txoj kev hlub no puv npo, uas nws tau muab rau tag nrho cov uas coj raws li nws Leej Tub, Yexus Khetos, tiag tiag.”8 Maumoos tsis yog caw peb los thov kom peb thiaj li paub txog Vajtswv txoj kev hlub lwm tus xwb tiam sis xav kom peb thov peb thiaj li yuav paub txog Vajtswv txoj kev hlub dawb paug rau peb tus kheej.9

Thaum peb txais Nws txoj kev hlub, peb yuav muaj kev xyiv fab hlub thiab pab lwm tus ib yam li Nws, peb yuav hloov los ua neeg uas “coj raws li Yexus Khetos tiag tiag.”10

Vajtswv txoj kev hlub tsis nyob hauv tej yam uas tswm sim hauv peb lub neej, tiam sis peb pom nws txoj kev hlub thaum Nws nyob hauv peb lub neej. Peb paub txog Nws txoj kev hlub thaum peb txais dag zog ntau tshaj peb muaj thiab thaum Nws tus Ntsuj Plig ua rau peb nyob kaj siab lug, nplij peb lub siab, thiab coj peb kev. Tej lub sij hawm yuav nyuaj rau nej hnov Nws txoj kev hlub. Peb yuav tau thov Vajtswv kom qhib peb qhov muag pom Nws txhais tes hauv peb lub neej thiab pom Nws txoj kev hlub nyob hauv tej yam uas Nws tau tsim.

Thaum peb xav txog tus Cawm Seej txoj kev theej txhoj uas tsis paub kawg, peb mam pib nkag siab txog Nws txoj kev hlub rau peb. Peb hu nkauj tej lus uas Eliza R. Snow sau hais tias: “Nws zoo siab cia nws cov ntshav ntws; Nws txo Nws txoj sia tseg.”11 Yexus txoj kev txo hwj chim thaum nws raug txom nyem loj heev yuav nkag hauv peb lub siab, qhib peb lub siab kom thov Nws zam txim rau pab thiab ua rau peb xav ua neej zoo ib yam li Nws.12

Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson sau tias, “Thaum peb coj peb lub neej zoo li Nws lub neej dua, ces peb txoj kev hlub yuav dawb huv tshaj.”13

Wb tus tub qhia tias: “Thaum kuv muaj 11 xyoos, kuv cov phooj ywg thiab kuv tau txiav txim siab kom nkaum kom peb tus xib hwb tsis pom thiab qhaj qhov xub thawj ntawm peb hoob lub Koom Haum Me Nyuam Yaus. Thaum peb tau los txog, ua ciav, tus xib hwb tau zoo siab tos txais peb. Ces nws tau thov Vajtswv kawg siab thiab hais tias nws zoo siab ua tsaug rau Vajtswv vim peb tau txiav txim siab ua ywj pheej xaiv los rau peb hoob kawm hnub ntawd. Kuv tsis nco qab tej lus uas peb tau kawm hnub ntawd los peb tus xib hwb lub npe tiam sis tam sim no, 30 xyoo tom qab, kuv ntseem nco qab txog nws txoj kev hlub dawb paug uas nws tau qhia rau kuv hnub ntawd.”

Tsib xyoo tas los, kuv tau pom ib tug uas coj yam ntxwv txog Vajtswv txoj kev hlub thaum kuv mus xyuas lub Koom Haum Me Nyuam Yaus nyob hauv teb chaws Russia. Kuv pom ib tug viv ncaus uas rau siab ntseeg txhos caug rau ntawm ob tug me nyuam thiab ua tim khawv rau nkawd tias txawm yog muaj nkawd ob leeg nyob hauv lub ntiaj teb no xwb los, Yexus Khetos yeej tseem yuav raug txom nyem thiab tuag kom theej nkawd.

Kuv ua tim khawv tias peb tus Tswv thiab tus Cawm Seej yeej tau tuag rau peb txhua leej txhua tus. Qhov Nws ua li ntawd yog Nws txoj kev hlub nyob mus ib txhis rau peb thiab rau Nws Leej Txiv.

“Kuv puab Yexus tseem muaj txoj sia. Zaj no kom kuv muaj kev zoo siab! … Nws yog tus uas yeej yuav hlub kuv.”14

Thov kom peb yuav qhib siab txais Vajtswv txoj kev hlub dawb huv ces qhia txog Nws txoj kev hlub los ntawm txhua yam peb ua. Los ntawm Yexus Khetos lub npe dawb ceev, amees.

Lus Cim

  1. Jeffrey R. Holland, “Tag Kis tus Tswv Yuav Ua tej Txuj Ci Tseem Ceeb rau Nej Pom,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2016, 127.

  2. 1 Nifais 11:21.

  3. 1 Nifais 11:22; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  4. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 88:13.

  5. 1 Nifais 11:22, 23.

  6. Saib 1 Nifais 11:17.

  7. Joseph Smith, nyob hauv Karen Lynn Davidson thiab lwm tus, cov kho ntawv yog, The Joseph Smith Papers, Histories, Volume 1: Joseph Smith Histories, 1832–1844 (2012), 13; tau kho cov cim ntawv thiab cov tsiaj ntawv kom haum lub caij niaj hnub nim no.

  8. Maulaunais 7:48.

  9. Saib Neill F. Marriott, “Muab Siab Npuab Vajtswv thiab Kho Qhov Qiag,” Liahona, Kaum Ib Hli Ntuj 2017, 11: “Tej zaum peb lub neej ua ntej peb yug los tau pab peb xav muaj kev hlub uas kav ib txhis nyob hauv lub ntiaj teb no. Vajtswv tau tsim peb kom muaj peev xwm hlub lwm tus thiab xav kom lwm tus hlub peb, thiab txoj kev hlub loj tshaj plaws yog thaum peb ua ib siab nrog Vajtswv.”

  10. Maulaunais 7:48.

  11. “Vajtswv Muaj Tswv Yim thiab Hlub Peb,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 84.

  12. Saib Linda S. Reeves, “Ua Neej Tsim Nyog Txais Peb tej Koob Hmoov uas Cog Lus Tseg,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2015, 11: “Kuv ntseeg tau tias yog peb nco ntsoov thiab pom tau txhua hnub tias peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab peb tus Cawm Seej hlub peb npaum li cas, ces peb yuav kam ua txhua yam uas Nkawd hais kom peb ua kom peb thiaj li tau rov qab mus rau ntawm Nkawd xub ntiag dua.”

  13. Russell M. Nelson, “Divine Love,” Liahona, Ob Hlis Ntuj 2003, 17.

  14. “Kuv Paub Yexus Tseem Muaj txoj Sia,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv{, zaj 53.