Lub Tuam Rooj Sab Laj
Hloov Siab Los Ntseeg Yexus Khetos Ntxiv
Kaum Hli Ntuj xyoo 2021 lub tuam rooj sab laj


Hloov Siab Los Ntseeg Yexus Khetos Ntxiv

Cov vaj lug kub thiab peb txoj kev paub txog Vajtwv yeej yog tej txiaj ntsim—tej txiaj ntsim uas ntshe peb tsis quav ntsej txog. Cia peb nco txog cov koob hmoov no.

Ua tsaug ntau, Txwj Laug Nielson, rau koj zaj lus hais zoo kawg. Peb yeej xav tau tej uas koj hais.

Kuv cov kwv tij thiab cov muam, Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson tau qhia peb hais tias: “Yog tias yus xav ua ib yam dab tsi zoo yus yuav tsum siv zog ua. Kev los ua Yexus Khetos ib tug thwj tim tseeb yeej zoo ib yam. Yuav tsum siv zog kom nej txoj kev ntseeg thiab kev tso siab rau Nws loj tuaj.” Tej yam uas nws hais kom peb txoj kev ntseeg Yexus Khetos loj tuaj ntxiv yog kom peb rau siab kawm, nyeem cov vaj lug kub tas zog kom thiaj li to taub Yexus Khetos ntiag tug hauj lwm thiab txoj hauj lwm qhuab qhia. (Saib “Khetos Sawv Rov Los Lawm; Kev Ntseeg Nws Yuav Muab cov Roob Txav Tau,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2021, 103.)

Nyob hauv Phau Ntawv Maumoos peb kawm tias cov vaj lug kub yog ib qho tseem ceeb hauv Lihais tsev neeg—yog li ntawd, Nifais thiab nws cov tij laug tau rov qab mus rau Yeluxalees kom nqa cov phiaj toog mus (saib 1 Nifais 5:11–14).

Cov vaj lug kub qhia peb txog Vajtswv lub siab nyiam rau peb, ib yam li lub Liyahaunas tau qhia Nifais thiab nws txiv. Tom qab nws rab hneev lov lawm, Nifais xav paub seb nws yuav tsum mus qhov twg tau nqaij noj. Nws txiv, Lihais, tau saib tias muaj tej yam uas sau cia rau lub Liyahaunas ntawd. Nifais pom tias cov koob hauv lub pob yeej nyob ntawm lawv muaj kev ntseeg, kev rau siab thiab tsom ntsoov npaum li cas. Nws kuj pom tej lus uas yooj yim nyeem uas ua rau lawv to taub txog tus Tswv tej kev. Nws kawm tias tus Tswv ua tau tej yam tseem ceeb heev los ntawm tej yam me me. Nws tau ua raws li tej lus qhia uas sau cia rau hauv lub pob Liyahaunas ntawd. Nws tau mus pem roob thiab tau nqaij rau nws tsev neeg noj, cov uas tau raug txom nyem ntau heev vim tsis muaj lawm. (Saib 1 Nifais 16:23–31.)

Ua rau kuv xav tias Nifais yog ib tug uas rau siab kawm cov vaj lug kub. Peb nyeem tias Nifais nyiam cov vaj lug kub heev, nws xav txog cov vaj lug kub hauv nws lub siab, thiab sau ntawv txog cov vaj lug kub kom nws cov me nyuam yuav kawm thiab kom pab lawv (saib 2 Nifais 4:15–16).

Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson tau hais tias:

“Yog peb ‘thawb mus lawm tom hauv ntej, mloog ntsoov Khetos tej lus, thiab nyiaj mus kom txog thaum kawg … [peb] yuav tau txoj sia nyob mus ib txhis’ (2 Nifais 31:20).

“Mloog ntsoov tsis txhais tias yus lam mloog xwb. Mloog ntsoov txhais tias yus nyiam heev. Peb nyiam cov vaj lug kub heev yog peb kawm vaj lug kub los ntawm kev zoo siab xav nrhiav thiab kev rau siab mloog lus. Thaum peb mloog ntsoov Khetos tej lus, ces peb muab tej lus ntawd sau rau hauv peb lub siab [2 Kauleethaus 3:3]. Tej lus ntawd yeej los ua ib feem ntawm peb lub siab lub ntsws” (“Living by Scriptural Guidance,” Liahona, Jan. 2001, 21).

Peb Yuav Ua tej Yam Twg Yog tias Peb Nyiam cov Vaj Lug Kub Heev?

Peb haj yam yuav xav koom tes ua hauj lwm muab Ixayees sau los ua ke nyob ob sab ntawm daim ntaub thaiv. Yeej yuav yooj yim rau peb caw peb tsev neeg thiab cov phooj ywg mloog cov tub txib. Peb yuav ua neeg tsim nyog, thiab peb yuav muaj ib daim ntawv tso cai nkag tuam tsev peb thiaj li yuav mus ntau zaus rau lub tuam tsev. peb yuav ua hauj lwm kom nrhiav, npaj thiab xa peb cov poj koob yawm txwv tej npe mus rau lub tuam tsev. Peb yuav rau siab ntseeg hwm Hnub Caiv, koom lub koom txoos txhua Hnub Caiv kom rov qab khi lus rau tus Tswv thaum peb tsim nyog txais lub cim nco txog. Peb yuav ua raws nraim li peb tej kev khi lus, ua neej raws li txhua lo lus ua tawm hauv Vajtswv lub qhov ncauj los (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 84:44).

Qhov uas Nej Muaj Siab Xav Ua Raws Li tus Tswv Txhais Li Cas?

Kev nyiam cov vaj lug kub tsis yog kev tshaib kev nqhis xav tau kev txawj ntse xwb. Nifais muaj kev xyiv fab heev hauv nws lub neej. Tiam sis, nws kuj raug tej yam nyuaj thiab kev tu siab (saib 2 Nifais 4:12–13). Nws hais tias, “Txawm li ntawd los, kuv paub kuv tau tso siab rau leej twg” (2 Nifais 4:19). Thaum peb kawm cov vaj lug kub, peb yuav haj yam to taub Vajtswv txoj hau kev cawm seej thiab kev tsa nto, thiab peb yuav tso siab rau Nws tej kev cog lus rau peb hauv cov vaj lug kub, tsis hais tej lus cog tseg thiab cov koob hmoov uas cov yaj saub niaj hnub no hais.

Daim Duab
Daviv thiab Kaulias

Muaj ib tav su, kuv tus poj niam thiab kuv tau mus xyuas ib tug phooj ywg. Nkawd tus tub uas muaj xya xyoo, David, tsis tau hnov zaj dab neeg hauv Phau Npaivnpaum txog Daviv thiab Nkauli-am, thiab nws xav mloog zaj no. Thaum kuv pib hais dab neeg, nws nyiam qhov uas Daviv muaj kev ntseeg thiab los ntawm Ixayees tus Vajtswv lub npe, fiav ib lub pob zeb ntaus tus Neeg Filitees tua, thaum tsis nqa ntaj hlo li (saib 1 Xamuyees 17).

Nrog nws ob lub qhov muag dub nws ntsia kuv thiab nug kuv tias, “Vajtswv yog leej twg?” Kuv piav rau nws tias Vajtswv yog peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej thiab peb kawm txog Nws nyob hauv cov vaj lug kub.

Ces nws nug kuv tias, “Cov vaj lug kub yog dab tsi?” Kuv qhia nws tias cov vaj lug kub yog Vajtswv txoj lus thiab nyob haud nws yuav nrhiav tau tej dab neeg zoo nkauj heev uas yuav pab nws kawm txog Vajtswv ntxiv. Kuv thov nws niam siv phau Npaivnpaum uas nws muaj hauv tsev thiab tsis txhob cia David pws tsaug zog ua ntej nws tau nyeem zaj dab neeg ntawd kom tiav. David zoo siab kawg thaum nws mloog zaj ntawd. Cov vaj lug kub thiab peb txoj kev paub txog Vajtwv yeej yog tej txiaj ntsim—tej txiaj ntsim uas ntshe peb tsis quav ntsej txog. Cia peb nco txog cov koob hmoov no.

Thaum kuv yog ib tug tub txib, kuv tau kawm tias thaum peb siv cov vaj lug kub qhia lwm tus, ces neeg coob lub neej tau hloov. Kuv tau kawm txog lub hwj chim uas muaj nyob hauv thiab qhov uas cov vaj lug kub yuav hloov peb lub neej. Txhua tus neeg uas peb tau qhia txog txoj moo zoo nyias muaj nyias tej kev xav thiab tej kev xav tau. Cov vaj lug kub dawb huv—tej lus uas cov yaj saub tau hais—ua rau lawv ntseeg tus Tswv thiab pab lawv hloov siab lees txim thiab hloov lawv lub siab ntsws.

Cov vaj lug kub ua rau lawv muaj kev xyiv fab puv npo thaum lawv txais kev tshoov siab, kev nplij siab, dag zog, thiab tej lus pab lawv tej kev xav tau. Lawv feem coob txiav txim siab hloov lawv lub neej thiab pib ua raws li Vajtswv cov lus txib.

Nifais tau hais kom peb nyiam Khetos tej lus, vim Khetos tej lus yuav qhia peb txhua txhia yam tsav uas peb yuav tsum ua (saib 2 Nifais 32:3).

Daim Duab
tsev neeg kev kawm vaj lug kub ua ke

Kuv caw nej npaj kawm cov vaj lug kub uas khov kho. Los, Nrog Kuv Mus yog ib phau tseem ceeb uas pab peb kawm thiab qhia txog txoj moo zoo, pab peb hloov siab los ntseeg Yexus Khetos ntxiv, thiab pab peb hloov los ua neeg zoo li Nws. Thaum peb kawm txog txoj moo zoo, peb tsis nrhiav kev txawj ntse tshiab xwb; peb kuj xav hloov los ua ib tug “neeg tshiab” (2 Kauleethaus 5:17).

Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv coj peb mus rau qhov tseeb thiab ua tim khawv rau peb txog qhov tseeb (saib Yauhas 16:13). Nws muab txoj kev kaj rau peb lub siab thiab pab peb to taub thiab tshoov peb lub siab los ntawm Vajtswv tej kev tshwm sim, uas yog lub hauv paus ntawm qhov tseeb tag nrho. Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv ua rau peb lub siab hloov ua dawb huv. Nws tshoov peb lub siab kom peb ua raws li qhov tseeb, thiab Nws ntxhi lus rau peb kom ua li no. “Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv … yuav qhia nej txhua yam” (Yauhas 14:26).

Hais txog tej lus uas peb tus Cawm Seej tau muab tshwm sim rau tus Yaj Saub Joseph Smith, peb tus Cawm Seej hais tias:

“Tej lus no tsis yog los ntawm tib neeg los yog ib tug neeg twg, tiam sis yog los ntawm kuv; …

“Vim twb yog kuv lub suab uas hais tej no rau nej; vim tau muab tej no rau nej los ntawm kuv tus Ntsuj Plig … ;

“Yog li ntawd, nej muaj peev xwm ua tim khawv tias nej tau hnov kuv lub suab, thiab paub kuv tej lus” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 18:34–36).

Peb yuav tsum nrhiav kom tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv nrog peb nyob. Lub hom phiaj no los yuav tsum pab peb xaiv thiab coj peb tej kev xav thiab tej yam peb ua. Peb yuav tsum nrhiav txhua yam uas pab tus Ntsuj Plig nrog peb nyob thiab tso txhua yam tseg uas tab kaum peb kom txhob muaj lub hwj huam no.

Kuv ua tim khawv tias Yexus Khetos yog Vajtswv Leej Tub uas peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej hlub. Kuv hlub kuv tus Cawm Seej. Kuv zoo siab ua Vajtswv tsaug rau Nws cov vaj lug kub thiab Nws cov yaj saub. Thawj Tswj Hwm Nelson yog Nws tus yaj saub. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.