Lub Tuam Rooj Sab Laj
Yooj Yim To Taub thiab Zoo Nkauj Kawg
Kaum Hli Ntuj xyoo 2021 lub tuam rooj sab laj


Yooj Yim To Taub thiab Zoo Nkauj Kawg

Thov kom peb yuav ua kom txoj moo zoo yooj yim to taub thaum peb ua tej kev lav ris uas Vajtswv muab rau peb.

Lus Cev

Kuv zoo siab tos txais nej sawv daws uas koom lub rooj sab laj no.

Hnub no kuv xav piav txog ob lub ntsiab cai hauv Yexus Khetos txoj moo zoo, tom qab ntawd ces kuv yuav hais plaub zaj lus los ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg nyob thoob plaws lub ntiaj teb uas qhia txog ob lub ntsiab cai no. Lub ntsiab cai thib ib txog txoj moo zoo yog Vajtswv txoj hauj lwm ntawm kev cawm seej thiab kev tsa nto yeej hais txog tej kev lav ris uas Vajtswv muab rau peb ua. Lub ntsiab cai thib ob ua rau peb nco qab tias txoj moo zoo yeej meej, muaj nqis, thiab yooj yim to taub.

Tej Kev Lav Ris uas Vajtswv Muab rau Peb Ua

Kom txais tau txoj sia nyob mus ib txhis, peb yuav tsum los cuag Khetos thiab ua neeg zoo tag nrho dhau los ntawm Nws.1 Thaum peb los cuag Khetos thiab pab lwm tus ua li ntawd, peb koom tes ua Vajtswv txoj hauj lwm cawm seej thiab kev tsa nto, uas tsom ntsoov rau tej kev lav ris uas Vajtswv tsa.2 Tej kev lav ris uas Vajtswv muab no los muaj raws li tej yawm sij pov thawj hwj uas Mauxes, Eli-as, thiab Eliyas tau muab txum tim rov qab los, zoo li hais nyob hauv tshooj 110 ntawm phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus,3 thiab txoj lus txib thib ob uas Yexus Khetos muab rau peb kom hlub peb cov neeg zej zog ib yam li peb tus kheej.4 Tej no muaj nyob hauv thawj ob phab ntawv ntawm phau General Handbook, uas txhua tus mej zeej nyeem tau.

Yog tias nej hnov tej lus “General Handbook” los sis “tej kev lav ris uas Vajtswv muab rau peb ua” ua rau nej ntshai tias yuav nyuaj dhau, thov tsis txhob txhawj. Tej kev lav ris no yeej yooj yim to taub thiab nej txawj ua. Tej kev lav ris no yog:

  1. Ua neej raws li Yexus Khetos txoj moo zoo

  2. Saib xyuas cov uas xav tau kev pab

  3. Caw txhua tus los txais txoj moo zoo

  4. Muab tej tsev neeg khi ua ke mus ib txhis li

Tej zaum nej yuav pom tej no zoo li kuv: tej no yog ib daim qhia kev rov qab mus cuag peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej.

Daim Duab
Tej yam ntawm txoj hauj lwm cawm seej thiab kev tsa nto

Txoj Moo Zoo Yeej Meej, Muaj Nqis Heev, thiab Yooj Yim To Taub

Tib neeg tau hais tias Yexus Khetos txoj moo zoo yeej yooj yim to taub thiab zoo nkauj kawg.5 Lub ntiaj teb tsis zoo li no. Lub ntiaj teb no yeej nyuaj heev thiab muaj kev ntxhov siab ntau. Peb tau koob hmoov thaum peb txwv tsis pub tej yam nyuaj ntawm lub ntiaj teb los xyaw peb txoj kev ua raws li txoj moo zoo.

Thawj Tswj Hwm Dallin H. Oaks hais tias: “Peb kawm tau ntau yam me me thiab yooj yim nyob hauv Yexus Khetos txoj moo zoo. Peb yuav tsum nco ntsoov tias thaum sij hawm dhau mus kom ntev thiab thaum suav tag nrho ces tej yam uas peb xav tias yog tej yam me me yuav muaj tej yam tseem ceeb los.”6 Yexus Khetos piav tias Nws tus quab yooj yim kwv thiab Nws lub nra sib heev.7 Peb txhua tus yuav tsum siv zog kom txoj moo zoo yuav yooj yim—nyob hauv peb lub neej, hauv peb tsev neeg, hauv peb tej pawg thiab hoob kawm, thiab nyob hauv peb pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg.

Thaum nej mloog tej zaj dab neeg uas kuv yuav hais rau nej, cia li to taub tias kuv hais tej zaj no kom tshoov nej lub siab thiab qhia nej. Cov Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg coj yam ntxwv zoo rau peb txhua tus vim lawv ua raws li txoj moo zoo yam li qhov meej, muaj nqis thiab yooj yim to taub thaum lawv ua raws li tej kev lav ris uas Vajtswv muab rau peb ua raws li nyuam qhuav hais.

Ua Neej Raws Li Yexus Khetos txoj Moo Zoo

Qhov thib ib, ua neej raws li Yexus Khetos txoj moo zoo. Jens uas nyob hauv Denmark nws thov Vajtswv txhua hnub pab nws ua raws li txoj moo zoo thiab txais kev tshoov siab los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Nws twb tau kawm ua raws nraim li tus Ntsuj Plig qhia sai sai.

Daim Duab
Jens nyob hauv Denmark

Jens tau hais li no:

“Peb nyob hauv ib lub tsev me uas muaj ncej ntoo thiab daim nplooj vov tsev nyob hauv plawv zos, nyob ze rau ib lub pas dej.

Daim Duab
Lub zos muaj kev thaj yeeb
Daim Duab
Lub pas dej hauv lub zos

“Muaj ib hmo thaum lub caij ntuj sov zoo nkauj kawg, peb twb qhib qhov rooj thiab qhov rais, thiab txhua yam nyob ntsiag to thiab kaj siab lug. Vim thaum lub caij ntuj sov lub hnub ci ntev heev kuv thiaj li tsis nrawm xav muab lub teeb uas tuag tas pauv hauv chav txuas hluav taws xob.

Daim Duab
Lub teeb hauv chav txuas hluav taws xob

“Ua ciav kuv txais kev tshoov siab tias kuv yuav tsum muab pauv tam sim no! Tib lub sij hawm ntawd, kuv hnov kuv tus poj niam, Mariann, hu kuv thiab cov me nyuam mus ntxuav tes vim txog lub sij hawm noj hmo!

“Kuv twb yuav poj niam ntev taus lawm kom paub tias tsis yog ib lub sij hawm zoo ua ib yam dab tsi ntxiv tsuas yog mus ntxuav tes xwb, tiam sis kuv twb hu rau Mariann qhia nws tias kuv yuav mus lub khw muag khoom yuav ib lub teeb. Kuv txais kev tshoov siab kuv yuav tsum mus tam sim ntawd.

“Lub khw muag khoom nyob lub pas dej no sab tod xwb. Peb ib txwm taug kev mus, tiam sis hnub no kuv caij luv thij. Thaum kuv caij luv thij dhau lub pas dej, kuv txawm pom ib tug me nyuam tub, uas muaj kwv yees li ob xyoos, taug kev nws ib leeg xwb rau ntawm ntug dej—ua ciav nws ho vau dheev rau havu cov dej. Zoo li nws nyog ntawd—ces ib ntsais muag xwb nws twb ploj lawm!

“Tsis tau muaj leej twg pom qhov no tsuas kuv ib leeg xwb. Kuv txawm tso kuv luv thij vau rau hauv av, es kuv khiav mus thiab dhia hauv lub pas dej uas muaj dej txog ntua kuv lub duav. Nplaim dej muaj nroj ntau ntau, ua rau kuv pom tsis taus dab tsi hauv cov dej. Ces kuv hnov ib yam dab tsi txav rau ntawm kuv ib sab. Kuv ncav tes tso hauv dej, tuav nkaus ib lub tsho, thiab rub tus me nyuam tub los. Nws twb pib huas pa, hnoos, thiab quaj. Tsis ntev tom qab ntawd ces tus tub hluas rov qab nrog nws niam nws txiv koom ua ke.”

Daim Duab
Jens thiab tsev neeg

Ib yam li Tij Laug Jens thov txhua hnub kom pab nws paub thaum twg tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv tshoov nws lub siab, tsis hais paub thaum nws yuav tsum hloov kiag ib lub teeb, nws kuj thov kom nws yuav txawj foom koob hmoov rau Vajtswv cov me nyuam. Jens ua raws li txoj moo zoo vim nws xav tau Vajtswv txoj kev coj txhua hnub, nws siv zog ua neeg tsim nyog, ces nws ua raws li tej lus qhia ntawd thaum nws txais tau.

Saib Xyuas cov uas Xav Tau Kev Pab

Nov yog ib zaj lus qhia txog kev saib xyuas cov uas xav tau kev pab. Muaj ib hnub ib ceg txheem ntseeg tus thawj tswj hwm nyob hauv Ceg Txheem Ntseeg Cúcuta hauv Colombia nrog ceg txheem ntseeg lub Koom Haum Ntxhais Hluas tus thawj tswj hwm mus xyuas nws ob tug ntxhais hluas—thiab nkawd tus nus hlob—uas raug tej xwm txheej nyuaj kawg nkaus li. Tsis ntev tas los lawv txiv tau tso lub ntiaj teb no tseg, thiab lawv niam twb tau xiam ib xyoo ua ntej ntawd thiab. Lawv peb leeg nyob lawv tus kheej nyob hauv ib lub tsev pheeb suab me me. Phab ntsa yog tej tog ntoo tso ua ke xyaw nrog cov hnab yas, thiab ruv tsev yog ib daim yaj them uas muab hlws thiab thaiv qhov chaw uas lawv pw xwb.

Tom qab nkawd tuaj xyuas, ob tug thawj coj no paub tias tsev neeg no xav tau kev pab. Nyob hauv pawg ntseeg pawg sab laj ces lawv twb npaj pab tsev neeg no. Cov thawj coj hauv pawg ntseeg thiab ceg txheem ntseeg—Koom Haum Niam Tsev, Koom Haum Tub Hluas, Koom Haum Ntxhais Hluas—thiab tej tsev neeg ntau lawv puav leej rau siab muab cov koob hmoov rau tsev neeg no.

Daim Duab
Kev ua tsev
Daim Duab
Kev ua tsev

Pawg ntseeg tej koom haum sib tham nrog ob peb tug mej zeej hauv pawg ntseeg uas ua tsev. Ib txhia tau pab tsim daim qauv, lwm tus ua siab dawb siv sij hawm thiab ua hauj lwm, lwm tus tau ua pluas mov, thiab lwm tus tau muab tej khoom ua tsev.

Daim Duab
Ua tsev tiav lawm

Thaum lawv ua lub tsev me me tiav tas, yeej yog ib hnub zoo siab kwag rau cov uas tau pab thiab rau peb tus mej zeej hluas ntawd. Los ntawm lawv pawg ntseeg txoj kev hlub cov me nyuam ntsuag no paub tias lawv tsis nyob lawv tus kheej xwb thiab Vajtswv yeej nrog nraim lawv nyob. Cov uas tau pab lawv tau paub txog tus Cawm Seej txoj kev hlub rau tsev neeg no thiab tau sawv cev siv lawv txhais tes pab tsev neeg no.

Caw Txhua Tus Los Txais txoj Moo Zoo

Kuv xav tias nej yuav nyiam zaj no uas hais txog kev cai txhua tus los txais txoj moo zoo. Cleiton yog ib tug tub hluas uas muaj kaum xya xyoo nyob hauv Cape Verde es nws tsis paub xyov yuav zoo li cas thaum nws taug kev hauv pawg ntseeg hoob kawm seminary. Tiam sis nws lub neej thiab lwm tus lub neej yuav hloov mus ib txhis vim nws ua li ntawd.

Cleiton, nrog nws niam thiab nws tus tij laug, tau ua kev cai raus dej hauv lub Koom Txoos thaum yav tas los, tiam sis nws tsev neeg tsis tau mus ntxiv. Qhov uas nws mus kawm seminary yeej tau hloov nws tsev neeg lub neej tas mus li.

Cov tub hluas ntxhais hluas hauv hoob kawm seminary yeej zoo siab tos txais nws. Lawv ua rau Cleiton zoo siab thiab lawv yaum kom nws los koom ib zaug ntxiv. Nws tau ua li ntawd ces pib koom lwm txoj kev sib ntsib hauv lub Koom Txoos. Ib tug npisov pom tias Cleiton muaj txuj ci hnov tus ntsuj plig thiab caw Cleiton los ua nws tus pab. Npisov Cruz hais tias, “Txij thaum ntawd, Cleiton tau coj yam ntxwv zoo rau lwm tus tub hluas ntxhais hluas.”

Tus neeg thib ib uas Cleiton caw kom rov qab los koom lub koom txoos yog nws niam, ces nws tus tij laug. Ces nws tau caw nws cov phooj ywg. Ib tug phooj ywg yog ib tug tub hluas hu ua Wilson. Thawj zaug uas nws ntsib cov tub txib, Wilson hais tias nws xav ua kev cai raus dej. Cov tub txib xav tsis thoob vim Cleiton tau qhia ntau yam rau Wilson lawm.

Daim Duab
Cov tub hluas nyob hauv Cape Verde
Daim Duab
Kev caw lwm tus tuaj rau lub tsev koom txoos
Daim Duab
Ib pawg tub hluas ntxhais hluas uas loj tuaj

Cleiton twb tau ua ntxiv thiab. Nws tau pab cov mej zeej uas tsis tshua muaj siab ntseeg rov qab los, thiab qhia txoj moo zoo rau cov phooj ywg uas ntseeg lwm lub koom txoos. Hnub no pawg ntseeg no muaj 35 tus tub hluas ntxhais hluas, muaj kev kawm seminary loj heev, es muaj li no vim Cleiton tau siv zog hlub, qhia, thiab caw lwm tus los kawm. Cleiton nrog nws tus tij laug, Cléber, nkawd ob leeg npaj ua tub txib.

Muab tej Tsev Neeg Khi Ua Ke Mus Ib Txhis Li

Thaum kawg, cia kuv hais ib zaj lus piv txwv txog kev muab tsev neeg koom ua ke mus ib txhis li. Lydia los ntawm Kharkiv, Ukraine, tau kawm txog lub tuam tsev los ntawm cov tub txib. Ua rau Lydia xav xav mus hauv lub tuam tsev, thiab tom qab nws tau ua kev cai raus dej, nws pib npaj txais ib daim ntawv tso cai nkag tuam tsev.

Lydia tau koom lub Tuam Tsev Freiberg Germany kom txais nws qhov vaj txiaj ntsim ces nws tau siv ob peb hnub ua hauj lwm sawv cev nyob haud. Tom qab tau muab lub Tuam Tsev Kyiv Ukraine fij tseg, Lydia tau mus koom lub tuam tsev ntau zog. Nws thiab nws tus txiv, Anatoly, tau ua kev cai sib khi mus ib txhis nyob ntawd thiab tom qab nkawd yog cov tub txib hauv lub tuam tsev. Ua ke nkawd nrhiav tau 15,000 tawm lub npe ntawm nkawd cov poj koob yawm txwv thiab tau ua hauj lwm sawv cev ua kab ke rau lawv.

Daim Duab
Ib khub Unkrainian nyob ntawm lub tuam tsev

Thaum nug seb nws xav li cas txog lub tuam tsev, Lydia hais tias, “Kuv tau txais dab tsi nyob hauv lub tuam tsev? Kuv tau khi tej lus tshiab nrog Vajtswv. Kuv zaj lus tim khawv muaj zog ntxiv. Kuv tau kawm kom txais tau kev tshwm sim. Kuv muaj cib fim ua cov kab ke cawm seej rau kuv cov poj koob yawm txwv uas tau tas sim neej lawm. Thiab kuv hlub thiab pab tau lwm tus neeg.” Nws tau xaus lus hais cov lus tseeb no: “Tus Tswv xav pom peb nyob hauv lub tuam tsev ntau zaus.”

Lus Xaus

Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg no nyias muaj nyias keeb kwm hauv plaub zaj dab neeg no uas ua rau kuv txais kev tshoov siab. Muaj ntau yam uas peb kawm tau txog tej qhov txuj ci tseem ceeb uas los ntawm kev ua raws li tej ntsiab cai ntawm txoj moo zoo. Txhua yam lawv ua los peb kuj muaj peev xwm ua thiab.

Thov kom peb yuav ua kom txoj moo zoo yooj yim to taub thaum peb ua tej kev lav ris uas Vajtswv muab rau peb kom ua raws li Yexus Khetos txoj moo zoo, peb thiaj li yuav txais kev tshoov siab zoo li Jens nyob hauv Denmark. Saib xyuas cov uas xav tau zoo li cov mej zeej hauv Ceg Txheem Ntseeg Cúcuta nyob hauv Colombia ua thaum lawv ua ib lub tsev tiv thaiv cov me nyuam ntsuag hauv lawv pawg ntseeg. Caw txhua tus los txais txoj moo zoo raws li Cleiton los ntawm lub teb chaws pov txwv Afikas ntawm Cape Verde ua rau nws phooj ywg thiab tsev neeg. Thiab kev lav ris kawg, muab tej tsev neeg khi ua ke mus ib txhis raws li Muam Lydia hauv Ukraine ua dhau ntawm cov kab ke hauv lub tuam tsev rau nws tus kheej, tej hauj lwm nrhiav tsev neeg zaj keeb kwm, thiab kev ua hauj lwm hauv lub tuam tsev.

Yog peb ua li ntawd peb yuav muaj kev xyiv fab thiab nyob kaj siab lug. Kuv ua tim khawv txog li no—thiab ua tim khawv txog Yexus peb tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim—los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Maulaunais 10:32.

  2. Saib General Handbook: Serving in The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, 1.2, ChurchofJesusChrist.org.

  3. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 110:11–16. Kuj saib Dallin H. Oaks, “Lub Pov Thawj Hwj Mekhixedes thiab cov Yawm Sij,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2020, 70: “Tom qab tau muab lub tuam tsev fij tseg hauv lub caij nyoog tso txoj cai no hauv Kirtland, Ohio, muaj peb tug yaj saub—Mauxes, Eli-as, thiab Eliyas—uas muab ‘cov yawm sij ntawm lub caij nyoog tso txoj cai no’ txum tim rov qab los, tsis hais cov yawm sij ntawm kev muab Ixayees sau los ua ke thiab kev ua hauj lwm hauv tus Tswv lub Tuam Tsev.” Kuj saib Quentin L. Cook, “Npaj Mus Ntsib Vajtswv,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2018, 114: “Cov yaj saub puag thaum ub tau muab cov yuam sij pov thawj hwj txum tim rov qab los kom ua tau cov kab ke cawm seej ntawm Yexus Khetos txoj moo zoo. … Cov yuam sij no muab ‘lub hwj chim los saum ntuj los’ [Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 38:38] kom ua tau tej ntiag tug hauj lwm uas Vajtswv txib ua uas yog lub hom phiaj tseem ceeb tshaj plaws ntawm lub Koom Txoos.”

  4. Saib Mathais 22:36–40.

  5. Nyob hauv Matthew Cowley Speaks: Discourses of Elder Matthew Cowley of the Quorum of the Twelve of The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints (1954), xii.

  6. Dallin H. Oaks, “Tej Yam Me Me thiab Yooj Yim,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2018, 89.

  7. Saib Mathais 11:30.