Lub Tuam Rooj Sab Laj
Kev Ua Siab Tus Yees Zoo Li Yexus Khetos
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2023 lub Tuam Rooj Sab Laj


Kev Ua Siab Tus Yees Zoo Li Yexus Khetos

“Yexus sawv tsees los txwv cua hais tias, Cia li tu! Thiab txwv dej hais tias, Cia li tus. Ces cua txawm tu thiab dej txawm tsis ntas lawm” (Malakaus 4:39).

Zaum tas los thaum kuv hais lus hauv lub tuam rooj sab laj, kuv vauv Ryan muab ib nqe lus uas leej twg sau hais tias, “Tiag los? Tus no lub npe hu ua Bragg”—txhais tias “khav”—“thiab nws tsis hais lus txog kev txo hwj chim los? Khuv xim li!” Tu siab heev, nws yuav poob siab ntxiv.

Daim Duab
Don Bragg thaum nws ntaus pob basketball

Kuv txiv zoo kawg yog ib tug uas ntaus pob basketball rau lub tsev kawm ntawv qib siab UCLA thaum tus Xib Hwb John Wooden yog tus thawj coj. Lawv sib raug zoo mus tas kuv txiv lub neej, thiab tej lub sij hawm Xib Hwb Wooden thiab nws tus poj niam yuav los rau peb tsev noj mov. Nws yeej zoo siab nrog kuv tham txog basketball los sis lwm yam uas kuv xav txog. Muaj ib zaug kuv nug nws seb nws muaj tej lus ntuas twg rau kuv thaum kuv pib kawm theem kawg hauv high school. Vim nws yeej yog ib tug xib hwb, nws hais tias, “Koj txiv qhia kuv tias koj tau koom Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg, kuv thiaj paub tias koj ntseeg tus Tswv. Nrog koj txoj kev ntseeg cia li ua siab tus yees txhua zaus. Ua ib tug neeg zoo uas tiv tau cua daj cua dub.”

Kuv nco txog lub sij hawm uas wb sib tham tau ntev. Cov lus ntuas kom cia li ua siab tus thiab nyob ntsiag to thaum raug txhua yam xwm txheej, qhov tseem ceeb yog thaum raug kev tsim txom thiab tej yam nyuaj, yeej pab kuv. Kuv tau pom tias Xib Hwb Wooden tej pawg ua siab tus thaum lawv ntaus pob lawv thiaj tau yeej 10 txoj kev sib tw hauv teb chaws.

Tiam sis tib neeg tsis tshua hais txog kev ua siab tus yees thiab haj yam tsis xyaum ua raws li qhov no nyob hauv lub caij nyoog uas muaj kev kub ntxhov thiab kev sib cav ntau heev. Hais txog qhov no ntau thaum ua kev sib tw ntaus pob—ib tug neeg uas ua siab tus yees yeej tsis chim yooj yim thaum sib tw yuav luag tau qhab nias ib yam los sis ib pawg tab tom ua tsis zoo vim lawv tsis ua siab tus. Tiam sis tus cwj pwm no tsis yog siv thaum ua kev sib tw ntaus pob xwb. Kev ua siab tus yees yeej muaj nqis rau lub neej no thiab yuav pab cov niam tsev txiv tsev, cov thawj coj, cov tub txib ntxhais txib, cov xib hwb, cov tub ntxhais kawm ntawv, thiab txhua tus uas raug tej xwm txheej nyuaj hauv lub neej no.

Kev ua siab tus yees pab peb tsis txhob txhawj dhau thiab pab peb tsom ntsoov rau tej yam uas muaj nqis tshaj plaws, qhov tseem ceeb yog thaum peb raug yuam ua dab tsi. Thawj Tswj Hwm Hugh B. Brown qhia hais tias, “Kev ntseeg Vajtswv thiab kev ntseeg tias thaum kawg qhov yog yuav kov yeej ua rau ib tug neeg ua siab tus yees thaum raug tej yam nyuaj.”1

Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson yog ib tug uas coj yam ntxwv txog kev ua siab tus yees. Muaj ib zaug, thaum tus Kws Kho Mob Nelson phais plawv kho plaub leeg ntshav liab, ntsuas tus neeg mob cov ntshav txawm poob dheev. Tus Kws Kho Mob Nelson ua saib tus ntsuas xwm txheej no thiab pom tias ib tug hauv lawv pawg kws kho mob ua yuam kev tshem ib lub thi. Twb muab pauv tam sim ntawd, ces tus Kws Kho Mob Nelson nplij tus neeg ntawd, hais tias, “Kuv tseem hlub koj,” ces nws tso dag tso luag hais tias, “Muaj tej lub sij hawm uas kuv hlub koj dua li lwm lub sij hawm!” Nws qhia tias yuav ua li cas thaum raug tej xwm txheej ceev—yuav tsum ua siab tus, tsom ntsoov rau tej yam uas muaj nqis tshaj plaws—kho qhov teeb meem ntawd. Thawj Tswj Hwm Nelson hais tias: “Yeej yog ib yam uas yuav tsum tswj yus tus kheej. Ua rau yus xav hais, ‘Xib hwb, kuv xav tawm mus! Kuv xav mus tsev.’ Tiam sis mus tsis tau. Ib tug neeg txoj sia no yeej nyob ntawm pawg kws phais mob tag nrho. Yog li ntawd yus yuav tsum ua siab tus thiab xoob ib ce thiab muaj kev txawj ntse ib yam li qub.”2

Muaj tseeb tiag, tus Cawm Seej yog tus uas coj yam ntxwv zoo tshaj plaws txog kev ua siab tus yees.

Nyob hauv lub Vaj Khexemanes, thaum nws raug txom nyem loj tshaj qhov xav, thaum nws cov hws nrog yog tej tee ntshav loj,3 Nws coj yam ntxwv ua siab tus yees thaum Nws hais tej lus no zoo kawg nkaus “Tsis txhob ua raws li kuv lub siab nyiam, tiam sis ua raws li koj lub siab nyiam xwb.”4 Vim Nws yuav tsum cawm txhua tus tib neeg dim, Yexus ua yam ntxwv txog peb yam uas pab peb to taub Nws txoj kev ua siab tus yees. Yam thib ib, Nws paub Nws yog leej twg thiab tau ua raws li qhov uas Vajtswv txib Nws ua. Yam thib ob, Nws paub tias muaj ib txoj hau kev zoo siab. Thiab yam thib peb, Nws paub tias dhau los ntawm Nws txoj Kev Theej Txhoj uas mus ib txhis, txhua tus uas rau siab ntseeg khi lus los ntawm cov kab ke pov thawj hwj thiab ua raws li lawv tej kev khi lus nrog Nws yuav txais kev cawm seej, raws li Txwj Laug Dale G. Renlund qhia hnub no.

Xwv kom saib kev ua siab tus yees thiab kev chim siab tsis zoo ib yam, cia li xav txog tej yam uas Yexus Khetos thiab Nws cov Thwj Tim raug thaum lawv tawm lub Vaj Khexemanes. Thaum cov tub rog tuaj ntes Yexus, Petus twb chim siab heev thiab tib ntag rau tus pov thawj hlob ib tug qhev hu ua Malekhus sab nplooj ntseg xis tu nrho. Tiam sis Yexus Khetos ua siab tus thiab ua rau txhua yam tsis kub ntxhov thaum Nws tuav Malekhus sab nplooj ntseg thiab kho rov zoo li qub lawm.5

Thiab rau peb cov uas nyuaj rau peb ua siab tus yees thiab tej zaum peb poob siab lawm, cia li xav txog Petus zaj tom qab ntawd. Tsis ntev tom qab no thiab thaum nws nco txog qhov uas nws hais tias nws tsis paub tus Khetos,6 Peter twb sawv ntawm cov thawj coj teev ntuj uas rau txim rau tus Cawm Seej ntawd, thiab nws ua siab tus tiv tau lawv tej lus nug thiab nws ua tim khawv txog qhov uas Yexus Khetos yog Vajtswv Leej Tub.7

Cia Li Paub Nej Yog Leej Twg thiab Ua Raws Li Nej tus Cwj Pwm uas Los Saum Ntuj Los

Cia peb xav txog kev ua siab tus yees li Yexus Khetos. Qhov thib ib, peb yuav tsum paub peb yog leej twg thiab thaum peb ua raws li peb tus cwj pwm uas los saum ntuj los ces ua rau peb ua siab tus. Yog peb xav ua siab tus zoo li Yexus Khetos peb yuav tsum tsis txhob muab peb tus kheej piv rau lwm tus los sis ua txuj ua zoo li lwm tus.8 Joseph Smith qhia hais tias, “Yog tias tib neeg tsis to taub tias Vajtswv tus cwj pwm zoo li cas, lawv yeej tsis to taub lawv tus kheej.”9 Peb yeej yuav tsis ua siab tus yog tias peb tsis paub tias peb yog Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej cov tub thiab cov ntxhais uas Nws hlub.

Nyob hauv nws zaj lus “Kev Xaiv tej uas Nyob Mus Ib Txhis,” Thawj Tswj Hwm Nelson tau qhia tej lus tseeb no txog qhov uas peb yog leej twg: peb yog Vajtswv cov me nyuam, peb yog cov me nyuam khi lus, thiab peb yog Yexus Khetos cov thwj tim. Ces nws cog lus tias, “Thaum nej muab siab npuab tej lus tseeb no, peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej yuav pab nej ua raws li lub hom phiaj kom nrog Nws nyob mus ib txhis li.”10 Peb yog cov neeg ntawm sab ntsuj plig los saum ntuj los uas ua neej ntawm sab cev nqaij daim tawv. Qhov uas peb paub peb yog leej twg thiab ua raws nraim li peb tus cwj pwm uas los saum ntuj los yeej yog lub hauv paus ntawm kev ua siab tus yees zoo li Yexus Khetos.

Cia Li Paub tias Vajtswv Muaj Ib txoj Hau Kev

Qhov thib ob, kev nco txog qhov uas muaj ib txoj hau kev ua rau peb ua siab loj thiab ua siab tus thaum raug tej teeb meem nyuaj. Nifais txaus siab “mus thiab ua”11 raws li tus Tswv txib nws mus “tsis paub ua ntej”12 txog tej uas nws yuav ua vim nws paub tias tus Ntsuj Plig yuav coj nws kev, kom muaj raws li Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej txoj hau kev. Peb ua siab tus thaum peb saib tej yam raws li lub zeem muag uas pom mus ib txhis li. Tus Tswv tau ntuas Nws cov thwj tim kom “tsa [nej] qhov muag”13 thiab “cia tej yam tiag tiag ntawm kev nyob mus ib txhis nyob hauv nej lub cim xeeb.”14 Thaum yus xav tias tej lub sij hawm nyuaj yog ib feem ntawm ib txoj hau kev uas nyob mus ib txhis, ces kev raug tej teeb meem yog ib lub cib fim kom hlub, pab, qhia, thiab foom koob hmoov rau lwm tus. Kev muaj lub zeem muag uas pom mus ib txhis li ua rau peb ua siab tus zoo li Yexus Khetos.

Cia Li Paub lub Hwj Chim ntawm Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj

Thiab qhov kawg, Yexus Khetos lub hwj chim, uas muaj vim Nws theej peb lub txhoj, ua rau peb muaj zog kom nyiaj mus txog thaum kawg thiab kov yeej. Vim muaj Yexus Khetos peb khi tau lus nrog Vajtswv thiab txais kev txhawb nqa los ntawm kev khi lus ntawd. Peb yuav nrog tus Cawm Seej khi lus kom muaj kev xyiv fab thiab kev ua siab tus, txawm yog peb muaj xwm txheej li cas nyob hauv lub ntiaj teb no.15 Amas tshooj 7 qhia zoo txog Yexus Khetos lub hwj chim. Tus Cawm Seej muaj hwj chim txhiv peb dim kev txhaum, thiab Nws kuj muaj hwj chim txhawb peb dag zog thaum peb qaug zog, ntshai, thiab muaj teeb meem hauv lub neej no.

Thaum peb tsom ntsoov rau Yexus Khetos, peb tsum taus peb tej kev ntshai, ib yam li Amas cov neeg nyob hauv Helas tau ua.16 Thaum cov yeeb ncuab pawg tub rog koom ua ke, cov thwj tim uas rau siab ntseeg Yexus Khetos tau ua siab tus yees. Txwj Laug David A. Bednar qhia tias: “Amas ntuas cov ntseeg kom lawv nco txog tus Tswv thiab tus Tswv txoj kev txhiv dim uas Nws tib leeg muab tau rau lawv (saib 2 Nifais 2:8). Thiab qhov uas lawv paub tias tus Cawm Seej saib xyuas lawv pab lawv tsum lawv tej kev ntshai lawv tus kheej.”17 Nov yog kev ua siab tus yees.

Tus Neeg Zoo Thaum Muaj Cua Daj Cua Dub

Nau-as tau qhia peb ntau txog kev ua siab ntev thaum muaj cua daj cua dub, tiam sis tus Cawm Seej yog tus xib hwb zoo tshaj plaws uas qhia txog kev tiv taus cua daj cua dub. Nws yog tus neeg zoo kawg nyob hauv cua daj cua dub. Tom qab Nws siv sij hawm ntev qhia nrog Nws cov Thwj Tim, tus Cawm Seej xav so thiab hais kom lawv caij nkoj hla Dej Hiav Txwv Kalilais. Thaum tus Cawm Seej tsaug zog, txawm muaj cua daj cua dub. Thaum cua thiab dej ntas yuav luag ua rau lub nkoj tog, cov Thwj Tim pib ntshai heev. Thiab nco ntsoov tias, muaj ob peb tug Thwj Tim uas yog neeg ntaus ntses lawv thiaj paub zoo txog tej cua daj cua dub ntawm dej hiav txwv ntawd! Lawv txhawj heev,18 lawv thiaj li tsa tus Tswv sawv thiab nug tias, “Xib Hwb, koj tsis quav ntsej peb li los? Peb twb yuav tuag.” Ces, tus Cawm Seej ua siab tus kom coj yam ntxwv rau lawv xyaum, Nws “sawv tsees los txwv cua hais tias, cia li tu. Thiab txwv dej hais tias, cia li tus. Ces cua txawm tu thiab dej txawm tsis ntas lawm.”19

Ces Nws qhia txog kev ua siab tus rau Nws cov Thwj Tim. Nws nug tias “Vim li cas nej ntsha ua luaj? Ua li cas nej tsis muaj kev ntseeg li?”20 Nws ua rau lawv nco qab tias Nws yog tus Cawm Seej ntawm lub ntiaj teb thiab Leej Txiv tau txib Nws mus kom Vajtswv cov me nyuam tsis txawj tuag thiab muaj txoj sia nyob mus ib txhis. Muaj tseeb tiag, Vajtswv Leej Tub yuav tsis raug tuag nyob hauv ib lub nkoj. Nws coj yam ntxwv txog kev ua siab tus vim Nws paub tias Nws los ntawm Vajtswv los thiab Nws paub tias muaj ib txoj hau kev cawm seej thiab kev tsa nto thiab paub tias yuav tsum muaj Nws txoj Kev Theej Txhoj kom thiaj li yuav muaj raws li txoj hau kev ntawd mus ib txhis li.

Yog dhau los ntawm Yexus Khetos thiab Nws txoj Kev Theej Txhoj uas txhua yam zoo los rau hauv peb lub neej. Thaum peb nco qab peb yog leej twg, paub tias muaj ib txoj hau kev hlub tshua, thiab txais dag zog los ntawm tus Tswv kom peb ua siab loj, peb muaj peev xwm txhua yam. Peb yuav ua siab tus yees. Peb yuav ua neeg zoo hauv cua daj cua dub.

Thov kom peb yuav xav muaj cov koob hmoov ntawm kev ua siab tus yees li Yexus Khetos, tsis yog kom pab peb tus kheej thaum raug teeb meem xwb, tiam sis kom foom koob hmoov rau lwm tus thiab pab lawv thaum lawv raug cua daj cua dub hauv lawv lub neej. Nyob rau hmo ua ntej Hnub Caiv Toov Laj, kuv zoo siab ua tim khawv txog Yexus Khetos. Nws twb sawv rov los. Kuv ua tim khawv txog kev ua siab tus thiab kev kaj siab lug uas Nws coj los hauv peb lub neej los ntawm Yexus Khetos lub npe uas dawb huv, amees.

Lus Cim

  1. Hugh B. Brown, nyob hauv Conference Report, Kaum Hli Ntuj 1969, 105.

  2. Saib Sheri Dew, Insights from a Prophet’s Life: Russell M. Nelson (2019), 66–67.

  3. Joseph Smith Kev Txhais, Lukas 22:44 (nyob hauv Lukas 22:44, lub cim nram qab b).

  4. Lukas 22:42.

  5. Saib Lukas 22:50–51; Yauhas 18:10–11.

  6. Saib Mathais 26:34–35, 69–75.

  7. Saib Tes Hauj Lwm 4:8–10; Neal A. Maxwell, “Content with the Things Allotted unto Us,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 2000, 74; Liahona, Xya Hli Ntuj, 89: “Thaum peb ua raws li tus Ntsuj Plig qhia, ces peb yuav ua siab tus yees, txawm yog peb tsis paub ‘tej ntsiab lus ntawm txhua yam’ [1 Nifais 11:17].”

  8. Saib John R. Wooden, Wooden on Leadership (2005), 50: “Lo lus ua siab tus yees txhais tias yus ua raws li yus ntseeg, tsis txhawj xeeb, tsis npau taws, los sis tsis ntshai txawm yog yus raug xwm txheej dab tsi los yog. Tej zaum yus xav tias ua li no yooj yim, tiam sis Kev Ua Siab Tus yog ib yam nyuaj ua. Cov thawj coj uas tsis ua siab tus ntshai heev thaum raug xwm txheej ceev.

    “Kev ua siab tus txhais tias yus ua raws nraim li yus ntseeg, txawm yog yus raug xwm txheej phem los zoo los yog. Kev ua siab tus txhais tias yus tsis ua txuj, piv yus tus kheej rau lwm tus, thiab ua li lwm tus. Kev ua siab tus txhais tias yus ua siab loj txhua zaus.”

  9. Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith (2007), 40.

  10. Russell M. Nelson, “Choices for Eternity” (kev hawm Vajtswv uas tshaj tawm rau cov neeg hluas thoob ntiaj teb, Tsib Hlis Ntuj 15, 2022), broadcasts.ChurchofJesusChrist.org.

  11. 1 Nifais 3:7.

  12. 1 Nifais 4:6.

  13. Yauhas 4:35.

  14. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 43:34; kuj saib James E. Faust, “The Dignity of Self,” Ensign, Tsib Hlis Ntuj 1981, 10: “Qhov uas yus muaj koob meej yeej loj zog thaum yus ntsia saum ntuj thiab nrhiav kev ua neeg dawb huv. Ib yam li ib tug ntoo siab heev, peb yuav tsum ncav tes kom cuag qhov kaj. Lub hauv paus tseem ceeb tshaj plaws rau txoj kev kaj yog kev paub txog lub txiaj ntsim Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Yog lub hauv paus ntawm kev muaj zog thiab kev kaj siab lug.”

  15. Saib Russell M. Nelson, “Kev Xyiv Fab thiab Kev Nyiaj Kom Dhau ntawm Sab Ntsuj Plig,” Liahona, Kaum Ib Hlis Ntuj 2016, 82: “Kuv cov kwv tij thiab cov muam, peb txoj kev xyiv fab yeej tsis nyob ntawm seb peb raug dab tsi hauv peb lub neej tiam sis kev xyiv fab nyob ntawm seb peb tsom ntsoov rau dab tsi hauv peb lub neej.”

  16. Saib Mauxiyas 23:27–28.

  17. David A. Bednar, “Yog Li Ntawd Lawv Tau Tsum Lawv tej Kev Ntshai,” Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2015, 46–47.

  18. Saib Jeffrey R. Holland, Our Day Star Rising: Exploring the New Testament with Jeffrey R. Holland (2022), 61–62: “Tsis tas li ntawd xwb, cov txiv neej uas caij nkoj nrog Nws yeej paub zoo—yog kaum ib tug ntawm thawj Kaum Ob tug Thwj Tim los ntawm Kalilais (tsuas yog Yudas Ixakali-us yog los ntawm Yudas xwb). Thiab rau tus ntawm kaum ib tug ntawd yog cov neeg nuv ntses. Lawv paub lub pas dej no. Lawv twb tau noj tau haus vim lawv nuv ntses haud. Lawv nyob ntawd txij thaum lawv yog cov me nyuam los. Lawv cov txiv tau txib lawv kho cov vas thiab kho lub nkoj thaum lawv tseem hluas. Lawv paub cov dej hiav txwv no; lawv paub cua thiab dej ntas zoo li cas. Lawv yog cov txiv neej uas paub tej no—tiam sis lawv ntshai heev. Thiab yog tias lawv ntshai, ces cua daj cua dub yeej muaj zog tiag.”

  19. Saib Malakaus 4:35–39.

  20. Malakaus 4:40.