Lub Tuam Rooj Sab Laj
Kev Txhawb Pab
Plaub Hlis Ntuj xyoo 2023 lub Tuam Rooj Sab Laj


Kev Txhawb Pab

Thov kom peb ncav tes mus saib xyuas lwm tus ib yam li tus Cawm Seej, qhov tseem ceeb yog cov uas ua rau peb tau koob hmoov vim peb txais kev txib mus hlub thiab txhawb pab lawv.

Cov kwv tij thiab cov muam, zoo siab tos txais nej rau lub tuam rooj sab laj!

Tom qab lub tuam rooj sab laj lub Kaum Hli Ntuj tas los, kuv tus poj niam thiab kuv wb ncig lub Tsev rau Rooj Sab Laj kom ntsib nej thiab mloog nej zaj txog txoj moo zoo.

Peb cov mej zeej los ntawm Mev Teb hais tias, “Hoy es el tiempo de México.”

Daim Duab
Gilly thiab Mary nrog Txwj Laug thiab Muam Gong

Peb kawm tias Gilly thiab Mary yog ob tug phooj ywg los ntawm Askiv Teb. Thaum Mary koom lub Koom Txoos, nws tsis muaj chaw nyob. Gilly ua siab dawb caw Mary nrog nws nyob. Gilly uas muaj kev ntseeg hais tias, “Kuv yeej paub tseeb tiag tus Tswv nrog nraim kuv nyob.” Nyob hauv lub tuam rooj sab laj no, Gilly kuj koom ua ke nrog tus ntxhais txib uas qhia nws 47 xyoo dhau los.

Daim Duab
Jeff thiab Melissa nrog Txwj Laug thiab Muam Gong

Yog thawj zaug uas Jeff thiab nws tus poj niam, Melissa, koom lub tuam rooj sab laj. Yav tas los Jeff yog ib tug kws ntaus pob (nws yog tus txais pob) es tam sim no nws yog ib tug kws muab tshuaj tsaug zog kom phais mob. Nws qhia kuv tias, “Xav tsis thoob uas kuv tab tom xav ua kev cai raus dej vim ua rau kuv xav tias yog ib txoj kev ua neej ncaj.”

Ua ntej lub sij hawm ntawd, Melissa tau hais thov txim rau Jeff tus tij laug uas txhawb pab, “Jeff tsis xav kom muaj cov neeg uas hnav ‘tsho dawb’ hauv peb lub tsev.” Tus tij laug uas txhawb pab hais tias, “Kuv yuav nrhiav ib txoj kev.” Tam sim no nws thiab Jeff nkawd yog phooj ywg zoo. Thaum Jeff ua kev cai raus dej, kuv tau ntsib ib Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg uas Jeff, Melissa, thiab nkawd tus ntxhais, Charlotte, hlub heev.

Vim peb yog cov uas coj raws li Yexus Khetos, peb xav txhawb pab lwm tus ib yam li Nws vim Nws tos ntsoov xav kom muab lawv lub neej hloov.

Thaum Peggy qhia kuv tias nws tus txiv, John, yuav ua kev cai raus dej, tom qab nkawd sib yuav rau 31 xyoos lawm, kuv nug seb muaj dab tsi hloov.

Peggy hais tias, “John thiab kuv wb kawm Phau Tshiab Los, Nrog Kuv Mus, ces John nug kuv txog lub Koom Txoos cov lus qhuab qhia.”

Peggy hais tias, “Cia wb caw cov tub txib tuaj.”

John hais tias, “Tsis xav kom cov tub txib los—tsuas yog kuv tus phooj ywg tuaj thiab xwb.” Tom qab 10 xyoo tas lawm, John tus tij laug uas txhawb pab yog nws tus phooj ywg zoo. (Ua rau kuv xav tias, Yog John tus tij laug uas txhawb pab tsum tsis tuaj ntxiv tom qab ib, ob, los sis cuaj xyoos ces yuav zoo li cas?)

John twb mloog zoo. Nws tau nyeem Phau Ntawv Maumoos xav paub tiag tiag. Thaum cov tub txib caw John ua kev cai raus dej, nws hais tias yog. Peggy hais tias, “Kuv poob ntawm kuv lub rooj zaum thiab pib quaj.”

John hais tias, “Kuv hloov siab thaum kuv los nyob ze tus Tswv.” Tom qab ntawd, John thiab Peggy ua kev cai sib khi hauv lub tuam tsev dawb huv. Thaum lub Kaum Ob Hlis Ntuj, John tau tas sim neej thaum nws muaj 92 xyoos lawm. Peggy hais tias, “John yeej yog ib tug neeg zoo, tiam sis nws los ua neeg zoo tshaj plaws tom qab nws ua kev cai raus dej.”

Daim Duab
Jenny thiab Meb

Kuv tus poj niam thiab kuv wb ntsib Meb thiab Jenny hauv vidi-aus thaum muaj phaum mob COVID. (Wb tau ntsib neeg zoo coob heev hauv vidi-aus thaum muaj phaum mob COVID, es lawv txhua tus ceg txheem ntseeg tus thawj tswj hwm tau thov Vajtswv seb wb yuav ntsib leej twg.)

Meb thiab Jenny txo hwj chim hais tias nkawd txhawj txog nkawd lub neej ua rau nkawd xav seb nkawd puas sib nrauj, thiab yuav ua li cas kom tseem sib yuav. Nkawd ntseeg Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj thiab nkawd tej kev khi lus pab tau nkawd.

Ua rau kuv xyiv fab heev thaum Meb thiab Jenny tau txais daim ntawv tso cai nkag tuam tsev tshiab thiab nkawd rov qab mus rau tus Tswv lub tuam tsev. Tom qab ntawd Meb yuav luag tas sim neej no. Yeej yog ib txoj koob hmoov uas Meb thiab Jenny tau rov qab khi lus rau tus Tswv thiab ib leeg rau ib leeg es muaj neeg coob uas los txhawb pab thiab hlub nkawd.

Kuv mus qhov twg los, kuv zoo siab kawm los ntawm cov uas txhawb pab thiab hlub ib yam li peb tus Cawm Seej.

Daim Duab
Salvador nrog Txwj Laug thiab Muam Gong

Nyob hauv Peru, kuv tus poj niam thiab kuv wb ntsib Salvador thiab nws cov muam thiab kwv tij.1 Salvador thiab nws cov muam thiab cov kwv tij yog me nyuam ntsuag. Yog Salvador hnub yug. Lub Koom Txoos cov thawj coj thiab cov mej zeej uas rau siab ntseeg txhawb pab tsev neeg no yeej tshoov kuv lub siab. “Txoj kev cai uas Vajtswv tus uas yog peb Leej Txiv suav hais tias yog txoj uas zoo thiab tseeb … txoj ntawd yog nej yuav tsum pab cov poj ntsuam thiab cov me nyuam ntsuag uas raug kev txom nyem quaj ntsuag,”2 “txhawb pab cov qaug zog, tsa tej tes uas qaug dai ncuv, thiab txheem tej hauv caug uas qaug zog.”3

Nyob hauv Hong Kong, ib pawg txwj laug tus thawj tswj hwm tau qhia tias lawv pawg ua li cas kom thiaj li ua tej kev sib tham txog kev txhawb pab tag nrho. Nws hais tias, “Peb thov Vajtswv seb yuav cia leej twg ua ib khub kom txhua tus yuav muaj neeg uas nws saib xyuas thiab muaj neeg uas saib xyuas nws. Peb thov txhua khub txog cov uas lawv mus txhawb pab. Peb tsis khij ib lub npov; peb txhawb pab cov neeg uas mus txhawb pab peb cov neeg.”

Daim Duab
tsev neeg Bokolo

Nyob hauv Kinshasa, Democratic Republic of the Congo, Thawj Tswj Hwm Bokolo qhia tias nws thiab nws tsev neeg tau koom lub Koom Txoos nyob hauv France. Muaj ib hnub, thaum nws nyeem nws yawg suab txoj koob hmoov, tus Ntsuj Plig tshoov Tij Laug Bokolo lub siab kom coj nws tsev neeg rov qab mus rau DR Congo. Tij Laug Bokolo paub tias lawv yuav raug ntau yam teeb meem yog tias lawv rov qab mus. Thiab lawv lub koom txoos, Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg, tsis tau nyob hauv Kinshasa.

Tiam sis, ib yam li lwm tus, lawv muaj kev ntseeg es tsev neeg Bokolo tau ua raws li tus Tswv tus Ntsuj Plig qhia. Nyob hauv Kinshasa, lawv txhawb pab thiab foom koob hmoov rau cov neeg nyob ib puag ncig lawv, kov yeej tej teeb meem, thiab txais cov koob hmoov ntawm sab ntsuj plig thiab sab cev nqaij daim tawv. Niaj hnub no, lawv zoo siab kawg vim muaj tus Tswv lub tsev nyob hauv lawv lub teb chaws.4

Muaj ib tug neeg hloov siab los ntseeg uas lwm tus coj yam ntxwv zoo kom txhawb pab nws. Thaum nws yog ib tug tub hluas, nws hais tias nws yeej ib txwm nyiam nyob ntawm ntug dej hiav txwv. Muaj ib hnub, nws hais tias, “Kuv pom ib tug ntxhais hluas zoo nkauj uas hnav ris tsho da dej npog nws lub cev.” Nws xav tsis thoob, ces nws mus thov seb vim li cas ib tug ntxhais hluas zoo nkauj yuav hnav li ntawd. Nws yog ib tug mej zeej ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thiab luag nyav nug seb, “Koj puas xav tuaj rau lub tsev koom txoos thaum Hnub Caiv no?” Nws hais tias nws xav mus.

Ntau xyoo tas los, thaum wb ua hauj lwm ua ke, Txwj Laug L. Tom Perry qhia tias nws thiab nws tus khub tau mus txhawb pab ib tug mej zeej uas nyob nws ib leeg nyob hauv ib lub zej zog txaus ntshai nyob hauv Boston. Thaum Txwj Laug Perry thiab nws tus khub tuaj, tus muam no qhia nkawd tias, “Muab neb ob daim ntawv tso cai nkag tuam tsev tso hauv qab lub qhov rooj.” Tsuas yog nws pom ob daim ntawv tso cai nkag tuam tsev xwb, nws thiaj li yuav daws tej xauv qhov rooj thiab qhib qhov rooj.5 Kuv yeej tsis hais tias txhua khub uas mus txhawb pab yuav tsum muaj ib daim ntawv tso cia nkag tuam tsev. Tiam sis kuv nyiam txoj kev xav tias thaum cov uas ua raws li lawv tej kev khi lus mus txhawb pab, ces yuav ua rau lwm tus qhib qhov rooj thiab qhib lawv lub siab.

Txwj Laug Perry kuj tau hais lub tswv yim zoo no. Nws hais tias, “Muab ob peb tsev neeg rau txhua khub mus xyuas, thov Vajtswv seb yuav xaiv leej twg, es muab lawv tso ua ke raws li qhov chaw lawv nyob kom lawv thiaj li tsis tas siv sij hawm mus deb heev.” Nws ntuas hais tias, “Pib ntawm cov uas xav tau neeg tuaj xyuas lawv.” Pib ntawm cov uas yuav txais tos cov neeg uas tuaj xyuas.” Nws hais tas li no, “Kev rau siab ua txhua zaus yuav ua rau yus pom tej txuj ci tseem ceeb.”

Peb yuav txhawb pab raws li txoj kev siab dua thiab dawb huv dua li qub6thaum peb thov Vajtswv kom peb muaj “Khetos txoj kev hlub dawb huv”7 thiab ua raws li tus Ntsuj Plig qhia. Yuav muaj li no thaum tej pawg txwj laug thiab Koom Haum Niam Tsev tej pawg tuam thawj tswj hwm, raws li tus npisov qhia, lawv saib xyuas kev mus txhawb pab, thiab tso tej khub mus txhawb pab ua ke. Thov kom muab cib fim rau peb cov tub hluas ntxhais hluas koom nrog cov laus uas txawj mus txhawb pab, cov hluas thiaj kawm tau los ntawm cov laus. Thiab thov kom peb tiam neeg uas tab tom loj hlob tuaj no tshoov cov neeg txhawb pab lub siab thaum lawv ua khub ua ke.

Nyob hauv tej qhov chaw ntawm lub Koom Txoos, muaj kev sib cais ntawm kev txhawb pab. Cov uas hais tias lawv mus txhawb pab lwm tus los muaj coob dua li cov uas hais tias lwm tus los txhawb pab lawv. Peb tsis xav kom nej txhawj txog kev khij ib daim ntawv xwb. Tiam sis feem ntau tib neeg xav tau kev pab tshaj qhov uas yus hais nyob zoo los sis lam nug seb “Puas muaj dab tsi kuv pab tau koj?” thaum nyob hauv tshav nres tsheb. Nyob hauv ntau qhov chaw, peb yuav tsum nrog lawv tham, to taub lwm tus tej xwm txheej, thiab sib raug zoo thaum peb mus xyuas cov mej zeej hauv lawv lub tsev. Tej lus caw yuav hloov tib neeg lub neej. Thaum lwm tus caw peb kom ua raws li tej kev khi lus, peb muab siab npuab tus Tswv thiab ib leeg muab siab npuab ib leeg.

Cov uas tsis to taub kev txhawb pab tiag tiag yeej ua ntau dua li qub, tiam sis cov uas tsis to taub ua tsawg dua li qub. Cia peb ua ntau dua li qub, ib yam li peb tus Cawm Seej yuav ua. Ib yam li zaj nkauj qhuas Vajtswv hais tias, yog “ib txoj koob hmoov ntawm kev hlub.”8

Pawg ntseeg pawg sab laj, pawg txwj laug thiab Koom Haum Niam Tsev, thov ua raws li Tus Tswv Yug Yaj Zoo thiab pab Nws “mus nrhiav cov yaj uas ploj lawm, … coj cov yuam kev rov los, muab ntaub qhwv cov uas muaj qhov txhab, … kho cov uas muaj mob.”9 Thov kom peb yuav muaj cov tim tswv ceeb tsheej los pab peb10 thaum peb tsim chaw hauv Nws lub tsev so rau txhua tus.11

Thaum txais kev tshoov siab mus txhawb pab cev yuav ua rau tsev neeg thiab tib neeg tau koob hmoov; thiab ua rau tej pawg ntseeg thiab ceg ntseeg muaj dag zog thiab. Cia li xav txog nej pawg ntseeg zoo li yog ib lub vaj. Raws li zaj lus piv txwv hauv Phau Ntawv Maumoos txog cov ntoo txiv roj, tus Tswv ntawm lub vaj txiv roj thiab nws cov tub qhe ua kom cov ntoo txi cov txiv uas muaj nqis heev vim lawv txhawb txhua tus ntoo thaum lawv muab tej kev muaj zog thiab tej kev qaug zog tso ua ke.12 Tus Tswv ntawm lub vaj txiv roj thiab Nws cov tub qhe pheej nug hais tias, “Tshuav dab tsi ntxiv uas kuv tsis tau ua?”13 Nyob ua ke, lawv mus ua rau tib neeb thiab tsev neeg, pawg ntseeg thiab ceg ntseeg tau koob hmoov, vim lawv mus txhawb pab tsis tu tsis tseg.14

Daim Duab
Caj ceg thiab ceg ntoo uas sib ntswg

Kev txhawb pab—los yog kev yug yaj—ua rau peb lub vaj “zoo li ib lub cev”15—ib koog ntoo dawb ceev. Txhua tus ntoo nyob hauv peb koog ntoo zoo li ib tsev neeg tus ntoo. Cov cag thiab cov ceg ntoo ntswj ua ke. Kev txhawb pab ua rau ntau tiam neeg tau koob hmoov. Thaum xav tau kev pab, cov npisov, pawg txwj laug thiab lub Koom Haum Niam Tsev tej pawg tuam thawj tswj hwm uas muaj tswv yim yuav nug hais tias, “Leej twg yog cov uas txhawb pab lawv?” Thaum muaj pawg ntseeg pawg sab laj thiab kev sib tham txog kev txhawb pab ces tsis yog yuav nug txog tej teeb meem los sis tej xwm txheej xwb tiam sis sawv daws yuav pom thiab zoo siab txog tus Tswv lub siab hlub tshua ntau nyob hauv peb lub neej thaum peb mus txhawb pab ib yam li Nws.

Tus Cawm Seej yog tus uas coj yam ntxwv zoo tag nrho rau peb.16 Vim Nws yog ib tug zoo, Nws txawj mus ua zoo.17 Nws foom koob hmoov rau ib tug neeg thiab rau 99 tus. Nws yog tus uas coj yam ntxwv txog kev txhawb pab. Peb yuav hloov los ua neeg zoo li Yexus Khetos thaum peb pab cov uas “muaj hwj chim yau dua” ib yam li peb yuav pab Nws,18 thaum peb hlub peb tus neeg zej zog ib yam li peb tus kheej,19 thaum peb “ib leeg … hlub ib leeg, ib yam li kuv hlub nej,”20 thiab thaum “nej cov yog leej twg xav ua tus hlob, tus ntawd yuav tsum [txhawb pab] sawv daws.”21

Yexus Khetos yeej txhawb pab tib neeg. Cov tim tswv txhawb pab tib neeg.22 Cov uas coj raws li Yexus Khetos “ib leeg … txhawb pab ib leeg,”23 “thaum muaj neeg zoo siab, [lawv] cia li nrog [cov neeg] zoo siab, thaum muaj neeg quaj ntsuag, [lawv] cia li nrog [cov neeg] quaj ntsuag”24 “saib xyuas [thiab] … qhia [cov neeg] ntau yam txog kev ncaj ncees,”25 “nco ntsoov … cov neeg pluag thiab cov neeg xav tau kev pab, cov neeg mob thiab cov neeg raug txom nyem,”26 cia txhua tus paub txog Nws lub npe thaum peb mus txhawb pab lwm tus.27 Thaum peb txhawb pab ib yam li Nws, peb yuav tau koob hmoov thiab pom tej txuj ci tseem ceeb.28 Peb yuav tau “ib txoj [kev txhawb pab] uas tseem ceeb dua.”29

Tej zaus ua rau peb nkees. Tiam sis thaum peb ua Nws txoj hauj lwm peb “tsis txhob nkees ua tej yam zoo.”30 Peb rau siab ua zoo npaum li peb ua taus, tsis khiav nrawm dua li qhov peb muaj zog,31 tiam sis peb tso siab, ib yam li tus Thwj Tim Povlauj qhia, hais tias “Vajtswv hlub tus uas zoo siab hlo pub rau luag.”32 Vim Vajtswv uas “pub noob qoob noob loo rau tus uas cog thiab pub zaub pub mov rau tus uas noj, nws yeej yuav pub tej noob qoob noob loo rau nej. Nws yuav ua kom tej qoob loo uas nej cog loj hlob zoo.”33 Los yog hais tias, Vajtswv “yuav pub ib puas tsav yam rau nej kom nej muaj txaus siv.”34 Lawv cov uas “cog ntau [lawv] yeej yuav tau sau ntau.”35

Txawm peb nyob qhov twg los hauv lub caij Easter no, thov kom peb ncav tes mus saib xyuas lwm tus ib yam li tus Cawm Seej, qhov tseem ceeb yog cov uas ua rau peb tau koob hmoov vim peb txais kev txib mus hlub thiab txhawb pab lawv. Thaum peb ua li ntawd, thov kom peb yuav muab siab npuab Yexus Khetos thiab lwm tus, hloov los ua neeg zoo li Yexus Khetos thiab zoo li Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg uas Nws xav kom peb ua. Los ntawm Nws lub npe dawb ceev, uas yog Yexus Khetos, amees.