Vår himmelske Faders döttrar
Vår himmelske Fader känner dig och älskar dig. Du är hans utvalda dotter. Han har en plan för dig.
Vår svärson berättade för sin treåriga dotter Eliza att lektionen under hemaftonen skulle handla om ett särskilt utvalt ämne. Hon log med hela ansiktet och försökte gissa vad det var. ”Det måste handla om mig”, sade hon, ”för jag är särskilt utvald!” Eliza minns och vet vem hon är — ett utvalt barn till Gud. Hon har lärt sig detta av sin mamma, som från det att Eliza var nyfödd har sjungit vår inledningspsalm ”Jag är Guds lilla barn” (Psalmer, nr 194) som vaggsång varje kväll.
Över hela världen och på nästan varje språk betygar unga kvinnor i åldern 12 till 18 år samma sak: ”Vi är döttrar till en himmelsk Fader som älskar oss och vi älskar honom.” (”Unga kvinnors tema”, Personlig tillväxt [2002], s 5) Ändå växer de ofta ifrån treåriga Elizas fasta förvissning om att de är särskilt utvalda. Ungdomar upplever ofta en identitetskris då de undrar vem de verkligen är. Tonåren är också en tid då det förekommer vad jag kallar ”identitetsstölder”, det vill säga att världsliga uppfattningar, filosofier och falskhet gör oss förvirrade, ansätter oss och försöker beröva oss kunskapen om vår sanna identitet.
En mycket trevlig ung kvinna sade: ”Ibland är jag inte säker på vem jag är. Jag känner inte min himmelske Faders kärlek. Mitt liv känns svårt. Saker och ting blir inte som jag ville, hoppades och drömde om att de skulle bli.” Det jag sade till henne säger jag nu till unga kvinnor överallt: Jag är helt förvissad om att du är en Guds dotter. Han känner dig, han älskar dig, och han har en plan för dig. Jag vet att detta är det budskap som vår himmelske Fader vill att jag ska ge dig.
Profeter och apostlar i de sista dagarna vittnar om våra gudomliga egenskaper. I tillkännagivandet till familjen står det: ”Var och en [av oss] är ett andebarn, en älskad son eller dotter till himmelska föräldrar och har som sådan gudomliga egenskaper och förutsättningar.” (Liahona, okt 2004, s 49; se också Liahona, jun 2006, s 72.) Och president Gordon B Hinckley har också sagt:
”Ni står inte tillbaka för någon. Ni är Guds döttrar.
Ni har fått som er födslorätt något vackert, heligt och gudomligt. Glöm aldrig detta. Er evige Fader är universums store Mästare. Han regerar över allt, men han lyssnar också på era böner som hans döttrar och hör er när ni talar med honom. Han besvarar era böner. Han lämnar er inte ensamma.” (”Håll dig på den rätta vägen” , Liahona maj 2004, s 112)
När du låter kunskapen om att du är en Guds dotter sjunka djupt in i din själ tröstar den dig, stärker din tro och påverkar ditt uppträdande. Om du alltid låter denna dygdens sanning pryda dina tankar, kommer du att ha ett frimodigt medvetande inför Gud, som vårt tema för veckoträffarna lovar. (Se L&F 121:45.)
Hur kan var och en av oss veta och känna att vi är vår himmelske Faders dotter? Det finns en slöja mellan himmel och jord, en ”sömn, av glömska skymd”, när vi föds. (William Wordsworth, ”Ode: Intimations of Immortality from Recollections of Early Childhood”, strof 5, rad 58, i översättning av Anders Österling.) Det är nödvändigt för oss att ”få jordiska erfarenheter för att utvecklas mot fullkomlighet och slutligen nå [vår] gudomliga bestämmelse som arvtagare till evigt liv”. (Liahona, okt 2004, s 49; se också Liahona, jun 2006, s 72.) Vår himmelske Fader älskar oss och vill hjälpa oss minnas honom, och därför låter han oss få glimtar av evigheten. Aposteln Paulus lärde att ”Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn”. (Rom 8:16) Anden låter oss få glimtar om vilka vi är. Anden talar ofta till oss när vi ber, läser skrifterna, begrundar Herrens barmhärtighet mot oss, tar emot prästadömets välsignelser, tjänar andra eller känner oss älskade och erkända av andra.
Mose lärde sig vem han var genom en stark andlig upplevelse. Han talade med Gud ansikte mot ansikte och fick veta att han var en Guds son, med ett särskilt uppdrag att utföra. Efter den upplevelsen ansattes Mose av Satan. Men eftersom Mose hade känt Guds härlighet insåg han att Satan inte hade någon härlighet alls. Eftersom Mose visste att han var en Guds son och att Gud hade ett uppdrag åt honom hade han kraft och förmåga att stå emot Satan, fatta rätt beslut, be till Gud om styrka och fortsätta ha hans Ande hos sig. (Se Moses 1.)
Samma mönster kan tillämpas av oss. När vi lär oss och känner vilka vi verkligen är förstår vi skillnaden mellan gott och ont och får styrka att motstå frestelser. Ett sätt att få veta vilken gudomligt tilldelad mission Herren har åt oss är vår patriarkaliska välsignelse. Den är ett mycket konkret och personligt budskap som vi alla kan få genom prästadömets kraft.
Ett annat sätt att få andlig insikt om vår eviga natur är från en förälder eller ledare som kan försäkra oss om detta, tack vare inspirerade glimtar som de får om vem vi egentligen är. Anden har då och då viskat mycket tydligt för mig om mina barns sanna identitet. Jag minns kvällen innan ett av våra barn föddes. Jag fick ett bestämt intryck av att detta barn skulle bli en underbar vän och till stor hjälp för vart och ett av syskonen. Detta har visat sig vara helt sant. En annan gång när en av våra tonåringar kände sig mycket nedslagen på grund av inblandning i en bilolycka, hörde jag tydligt dessa ord i mitt inre: ”Jag älskar detta barn och kommer att leda honom genom livet.” Och det har han. Sådana glimtar har kommit till mig gång på gång. När de har behövt uppmuntran har jag välsignats med insikter om mina barns storslagna och ädla eviga ande.
Har din mor eller far någon gång sagt till dig när du gått hemifrån: ”Kom ihåg vem du är?” Vad menar de med det? ”Kom ihåg att du utgör en del av familjen och har ett gott rykte att upprätthålla.” Och än viktigare: ”Kom ihåg att du är ett Guds barn och måste handla därefter.” Missionärerna har namnbrickor som ständigt påminner dem om att de representerar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. De påminner missionärerna om att klä sig anständigt och väl, att behandla människor artigt och att sträva efter att ha Kristi bild präntad i sitt medvetande. De måste göra detta eftersom de bär denna namnbricka som ett yttre tecken på sin identitet. Genom förbund har också vi tagit på oss Kristi namn. Hans namn borde vara inristat i vårt hjärta. På samma sätt förväntas det av oss att handla som värdiga barn till vår himmelske Fader, som åtminstone bildligt talat har sänt oss till jorden med uppmaningen: ”Kom ihåg vem du är!”
När jag kallades att betjäna er unga kvinnor i denna kyrka, visste jag att jag måste uppträda på lämpligt sätt. En dag fick en av mina döttrar böter för att hon parkerat sin bil på gatan med ett kontrollmärke som var utgånget och borde ha förnyats. Jag tog saken i egna händer och marscherade upp till stadshuset för att förklara att registreringspapperen var på väg med post till oss. När jag med bestämda steg gick in genom dörren var det någon som sade: ”Jag vet vem du är.” Det fick mig att stanna upp och påminde mig om att också jag behövde komma ihåg vem jag är — inte bara Unga kvinnors generalpresident, utan framför allt en Guds dotter.
I våra relationer måste vi komma ihåg att andra också är barn till vår himmelske Fader. När vi var nygifta sade min make rätt ofta: ”Jag gifte mig inte med dig för att du är vacker.” Till slut retade jag honom lite genom att säga att det inte lät speciellt smickrande. Han förklarade vad jag egentligen redan visste, att det var avsett att vara den största komplimang han kunde ge mig. Han sade: ”Jag älskar dig för den du är i dig själv och ditt eviga jag.” Herren sade: ”Se inte på hans utseende och på hans resliga gestalt … Ty det går inte efter vad en människa ser. En människa ser det som är för ögonen, men HERREN ser till hjärtat.” (1 Sam 16:7) I familjen, bland vänner, på dejt och i äktenskap bör vi inte bara värdera skönhet och betydelsefullt arbete, utan hellre karaktär, goda värderingar och varandras ärvda gudomliga inre egenskaper.
I en stav i Chile gjorde de unga kvinnorna detta på ett läger genom att skriva ner varandras goda egenskaper i en bok. Varje dag blev de mer och mer bekanta och skrev ner de inre goda egenskaper de lärt känna hos varje person. I slutet av lägret berättade de för varandra om sina tankar och hjälpte var och en att se mer av det gudomliga inom sig själv. Deras ledare sade: ”Vi värmdes bokstavligen av denna underbara anda av vänlighet och välvilja. Jag kan uppriktigt säga att jag aldrig hörde ett enda klagomål från flickorna! De trivdes i en ljuvlig anda av ömsesidig uppskattning som inte förekommer så ofta bland tonårsflickor. Där fanns ingen tävlan, inga stridigheter. Vårt läger hade blivit en liten bit av himlen.” (Personligt brev) Flickorna värdesatte och bekräftade på nytt varandras gudomliga egenskaper, och Anden fyllde lägret när dessa positiva tankar uttrycktes.
C S Lewis var vis när han sade: ”Det är en allvarlig sak att leva i ett samhälle som består av tänkbara gudar och gudinnor, att minnas att den tråkigaste och mest ointressanta person du kan tala med en dag kanske blir en varelse som, om du såg dem nu, du skulle kunna känna dig starkt lockad att dyrka … Det finns inga vanliga människor …Din nästa är det heligaste föremål som framställs för dina sinnen.” (”The Weight of Glory”, Screwtape Proposes a Toast and Other Pieces [1974], s 109–110)
Unga kvinnor överallt, som vet att de och andra är döttrar till en kärleksfull himmelsk Fader, visar sin kärlek till honom genom att leva dygdiga, tjänandeinriktade, exemplariska liv. Jag imponerades av unga kvinnor som var anständigt klädda i en mycket varm och fuktig del av Brasilien. De sade: ”Anständighet har inte med klimatet att göra. Det har att göra med hjärtat.” Dessa unga kvinnor visste att de var Guds döttrar.
Jag rördes när jag hörde talas om godheten hos fem studenter, unga sista dagars heliga från Idaho, som nyligen drunknade i en förfärlig olycka. De var kända bland sina kamrater och i sina samhällen för att följa rättfärdiga normer och var äkta exempel på dygd och sundhet. Dessa ungdomar visste att de var Guds söner och döttrar.
Jag har värmts av en annan ung kvinnas exempel, vars föräldrar skildes. Hon ville inte att hennes yngre bror och systrar skulle känna sig oälskade, så hon ber tillsammans med dem varje kväll och säger att hon älskar dem. Denna unga kvinna vet att hon är en dotter till en himmelsk Fader som älskar henne, och hon älskar honom genom att älska sina syskon.
Och jag rördes när jag fick höra om unga kvinnors agerande i en fattig och politiskt förtryckt del av världen. Trots sina egna svårigheter träffades dessa unga kvinnor på ett läger och tänkte ut olika sätt att lyfta andra. De gjorde hygienpaket till behövande kvinnor. De utförde ytterligare tjänande i samhället, på sjukhus och i olika hem. Vi förstår genom dessa unga kvinnors agerande att de är medvetna om sin identitet som Guds döttrar. Mitt hjärta sväller av kärlek till dessa unga kvinnor och till unga kvinnor överallt. Jag vet att ni är Guds döttrar och att han älskar er.
Låt mig få avsluta med att berätta om något som ligger mig varmt om hjärtat och till och med är heligt för mig. När jag först kallades att verka som Unga kvinnors generalpresident blev jag förskräckt och kände mig otillräcklig. Jag låg vaken många nätter och oroade mig, ångrade mig och grät. Efter flera sådana nätter hade jag en mycket stark upplevelse. Jag började tänka på mina syskonbarn som var unga kvinnor, sedan på de unga kvinnorna i mitt bostadsområde och i församlingen, sedan på de unga kvinnor jag såg regelbundet i high school, och sedan såg jag framför mig unga kvinnor i kyrkan över hela världen, över en halv miljon sådana. En fantastisk varm känsla började omsluta mig och genomströmma mig. Jag kände en sådan intensiv kärlek till sista dagars heliga unga kvinnor överallt, var och en av er, och jag visste att det jag kände var vår himmelske Faders kärlek till er. Den var mäktig och allomfattande. För första gången kände jag frid, för jag visste vad min himmelske Fader ville att jag skulle göra. Han ville att jag skulle vittna för er om hans stora kärlek till er. Och därför vittnar jag för er ännu en gång om att jag vet utan minsta tvivel att vår himmelske Fader känner dig och älskar dig. Du är hans utvalda dotter. Han har en plan för dig, och han kommer alltid att finnas till hands för att leda dig, stödja dig och gå bredvid dig. (Se ”Jag är Guds lilla barn”.) Jag ber innerligt om att du ska veta detta och känna detta, i Jesu Kristi namn, amen.