Samla ett förråd

Mina kära bröder, vilken välsignelse det är att få mötas tillsammans med första presidentskapet och de tolv apostlarna. Varje prästadömsbärare som är här, vare sig han är 12 eller 112, kan, tack vare vår Frälsare Jesus Kristus, ärva livets celestiala tillstånd ”genom lydnad till evangeliets lagar och förordningar”.¹ Detta är underbart att beakta, och jag vet att det är sant. Ni har kontroll över er värld!

Med denna utsikt framför oss, begrunda följande berättelse. En ung man, full av ambition och energi, kom in på ett framstående universitet. Han var då präst i aronska prästadömet. Hans mål var högt — han ville bli läkare. Hans strävan var ambitiös — han ville bli rik. Han ville spela amerikansk fotboll, så han sökte upp tränarna och kom så småningom med i laget. Nu kunde han få det erkännande och rättigheten att skryta som bara idrottare på universitetsnivå får. Så tänkte han för sig själv.

Men han hade glömt bort något som slutligen skulle klä av honom hans höga och fåfänga ambitioner — han hade försummat att samla ett förråd. Han hade förbisett vikten av rätt sorts förberedelse, kraven på regelbunden närvaro och disciplinerade studier och universitetets kemiklass. Konsekvenserna kom snabbt och obarmhärtigt. Det tog mindre än 90 dagar. Så här hände det:

Dagen han ställde sina 185 cm och 80 kg på startlinjen mitt emot en gigantisk forward från universitetslaget visste han att han valt fel sport.

Han var inte van vid hårda studier och hans ögon och sinne gav upp efter en kort tids läsning.

Det slutliga nederlaget kom i form av slutprovet i kemi. Det räcker med att säga att hans slumpartade svar på flervalsfrågor inte ens kom i närheten av sannolikt utfall. Han misslyckades katastrofalt.

Hårt arbete, en mission som lärde honom om livets sanna syfte och ihärdig förberedelse övervann till slut följderna av denna korta period av dåraktighet. Men än i dag drömmer jag mardrömmar om den kemiklassen.

Som tur är har Herren visat oss hur vi kan undvika liknande dåraktigheter. Han sade:

”Hören, o I min kyrkas folk … Hören, I folk fjärran från och I som bon på öarna i havet, hören I alle! …

Bereden eder, bereden eder, för vad som skall komma, ty Herren är nära.”²

Läran om Messias andra ankomst är en stor motivation för oss att förbereda oss och leva på rätt sätt. Vår himmelske Fader vet att utlovade belöningar sporrar hans barn till rättfärdiga gärningar och att utlovade straff skapar en motvilja mot att göra det onda. Sådana är uppenbarelserna om vår Herres andra ankomst.³

Dessa uppenbarelser talar om tecken och under på jorden och i himlarna. De visar på svåra tider och kommande händelser som är vidsträckta i omfattning och varaktighet. Och det viktigaste i dem är följande himmelska löften:

”Herren skall hava makt över sina heliga och regera mitt ibland dem.”⁴

”Kyrkan genom min försyn må vara oberoende av alla skapade ting, som äro under den celestiala världen, trots alla lidanden, som I skolen genomgå.”⁵

Och ”om I ären beredda skolen I icke frukta”.⁶

Dessa löften leder prästadömsbärare till att förbereda sig själv och sin familj för Herrens ankomst.⁷ Det finns ingen anledning att vara nervös inför händelserna som leder fram till Frälsarens andra ankomst. Låt oss istället fyllas av tacksamhet för vår kunskap om det som ligger framför oss. Låt oss uppskatta det faktum att vi har kontroll över vår egen värld, som Herrens förvaltare över det han har gjort oss ansvariga för.⁸ Formeln är enkel: Var trofast. Avlasta ditt liv. Samla ett förråd.

Var trofast. Som prästadömsbärare fostrar vi ett milt sätt och vänliga ord. Vi är män som ber, som helgar sabbatsdagen och som känner Guds ord. Vi betalar tionde, fastar och ger ett frikostigt fasteoffer. Vi håller våra förbund och helgar vårt liv åt att bygga upp Guds rike.

Och, bröder, vi samlar ett förråd! När vi gör detta ska ”Herren … hava makt över sina heliga och regera mitt ibland [oss]”.⁹

Avlasta ditt liv. Som Guds män vänder vi oss från omåttlighet till det som uppbygger oss, för ”det som icke uppbygger är icke av Gud”.¹⁰ Om våra handlingar, mellanhavanden, mål eller dagliga åtaganden hindrar oss från att sätta Gud främst måste vi ta ett steg tillbaka och avlasta vårt liv.¹¹ Om vi har skulder så betalar vi dem och lever skuldfria i så hög grad som möjligt.

Och, bröder, vi samlar ett förråd! Så att ”kyrkan [och dess folk] genom [Herrens] försyn må vara oberoende … trots alla lidanden, som [vi skola] genomgå”.¹²

Samla ett förråd. Hustrur hjälper till med detta arbete men de behöver makar som leder familjen i beredskap. Barn behöver föräldrar som lär dem denna rättfärdiga tradition. Då lär de sina barn samma sak och deras förråd tar inte slut.

En av evangeliets huvudprinciper är att förbereda sig för nödens dag. Arbete, flit och sparsamhet är en del av livets goda tillstånd. Kom ihåg Paulus ord: ”Men om någon inte tar hand om sina närmaste, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.”¹³

Framför oss sitter de tre presiderande högpräster som utgör kyrkans första presidentskap.

President James E Faust, andre rådgivaren, har sagt: ”Varje far och mor är familjens förrådsförvaltare. De bör lagra vadhelst som deras familj skulle vilja ha i händelse av en nödsituation … [och] Gud [skall] stödja oss under våra prövningar.”¹⁴

President Thomas S Monson, förste rådgivaren, har sagt: ”Många fler människor skulle kunna rida ut de stormdrivna vågorna i sitt ekonomiska liv om de hade ett årsförråd av mat … och var skuldfria. Idag finner vi att många har gjort det motsatta: De har minst ett års förråd av skulder och är matfria.”¹⁵

President Gordon B Hinckley, Herrens profet, har sagt:

”Den bästa platsen att ha ett matförråd är i vårt eget hem …

Vi kan börja med ett aldrig så litet förråd. Vi kan börja med en veckas matförråd och långsamt utöka det till en månads matförråd och sedan till tre månaders matförråd … Jag är rädd för att det är så många som tycker att ett långtidsförråd ligger så långt utom räckhåll att de inte gör något åt det alls.

Börja i liten skala … och arbeta steg för steg mot ett rimligt mål.”¹⁶

Inspirerade förberedelser bygger på en grund av tro på Jesus Kristus, lydnad och en förutseende livsstil. Medlemmar bör inte gå till ytterligheter, men de ska börja.

Vi uppmanar prästadömsbärare att samla ett tillräckligt förråd så att ni och er familj kan klara av livets växlande skeden. Var snälla och se till att de som ni fått ansvar för får de två broschyrerna med titeln Förbered allt som behövs. Uppmana dem att förbereda sig idag för sämre tider framöver.

Prästadömsledare, engagera Hjälpföreningen i att främja familjernas beredskap och hushållsarbete. Kyrkans kvinnor behöver ert stöd och agerar enligt ert ledarskap.

Uppmana våra medlemmar att regelbundet avsätta ett fåtal nyttiga basmatvaror och lite vatten som är rent nog att dricka. De bör spara lite pengar, även om det bara är några kronor i veckan. Detta enkla tillvägagångssätt ger dem snart ett förråd för flera månader. Med tiden kan de utöka dessa blygsamma ansträngningar till ett större förråd genom att lägga till säd, baljväxter och andra basvaror som kan hålla dem vid liv om de inte har något annat att äta.¹⁷

När vi gör vårt bästa kan vi vara förvissade om att mjölet i krukan inte ska ta slut, och att olja inte ska fattas i kannan.¹⁸ Vi får åtnjuta större vishet, trygghet, sinnesfrid och personligt välbefinnande. Då är vi förberedda och eftersom vi är förberedda ”skola vi icke frukta”.¹⁹

Som avslutning vill jag berätta om Luca och Patrizia Vaccarono och deras familj. De bor i en liten stad utanför Rom. De skrev nyligen i ett brev:

”Vi insåg efter en del försök att det är viktigt att samla det som vi använder. Ibland behövde vi ändra på våra matvanor när det gällde vissa matvaror …

Känslan av frid och önskan att vara trofast budet som Herren har gett genom vår nutida profet hjälper oss att känna den Helige Anden … att inte vara rädda och att inse att tidens tecken inför Herrens andra ankomst är en välsignelse och inte något att frukta. Vi gläds över den … Det motiverar oss att vara trofasta och hålla ut intill änden, bli frälsta och få evigt liv.”²⁰

Som avslutning skriver broder Vaccarono: ”Förlåt min knaggliga engelska. Jag hoppas att ni förstår vad jag försökte säga.” Broder och syster Vaccarono, vi förstår, för det står i skriften: ”Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd. Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna.”²¹ I Jesu Kristi namn, amen.