Ett äkta vittnesbörd

Jag kom nyligen hem från ett uppdrag i Asien där vi träffade trofasta medlemmar och missionärer. Ett möte hölls i ett storstadsområde där det finns omkring 14 000 medlemmar bland en befolkning på nästan 21 miljoner människor. Med samma fördelning här i konferenscentret idag, skulle det bara finnas 13 medlemmar utspridda i denna församling av över tjugo tusen människor.

Denna upplevelse påminde mig om hur djupt tacksamma vi alla måste vara över att veta att Joseph Smith, efter århundraden av mörker och avfall, såg Fadern och Sonen i den heliga lunden i en enastående syn. Det är uppenbart att det i världen idag är en sällsynt och dyrbar gåva att ha ett vittnesbörd om att Gud vår himmelske Fader lever, att hans Son Jesus Kristus är vår Frälsare och Återlösare och att prästadömets auktoritet att förvalta Jesu Kristi evangelium än en gång återställts till jorden. Den stora välsignelsen att ha ett vittnesbörd om dessa sanningar kan inte mätas och får aldrig tas för given.

Vårt personliga vittnesbörd är grunden för vår tro. Det är den bindande kraften som gör Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga unik i sina medlemmars liv jämfört med alla andra religiösa samfund i världen. Läran om återställelsen är underbar i sig, men det som gör den mäktig och skänker den djup mening är det personliga vittnesbördet hos kyrkans medlemmar världen över, medlemmar som tror på evangeliets återställelse och strävar efter att leva efter dess lärdomar varje dag.

Ett vittnesbörd är en bekräftelse på evig sanning som fyllt enskilda hjärtan och själar genom den Helige Anden, vars främsta uppgift är att vittna om sanningen, särskilt i fråga om Fadern och Sonen. När en person får ett vittnesbörd om sanningen genom denna gudomligt stadfästa metod, börjar det genast påverka hennes liv. Enligt Alma den yngre börjar det ”svälla i edra bröst, och när I kännen dessa svällningsrörelser, då skolen I strax säga inom eder själva: ’… ordet är gott, ty det har börjat utvidga min själ, ja, det har börjat upplysa mitt förstånd. Det har börjat att bliva mig välbehagligt.’” (Alma 32:28)

Enkelt uttryckt förändrar ett vittnesbörd — ett äkta vittnesbörd, fött av Anden och bekräftat av den Helige Anden — vårt liv. Det förändrar hur vi tänker och vad vi gör. Det förändrar vad vi säger. Det påverkar varje prioritering vi har och varje val vi gör. Att ha ett äkta och varaktigt vittnesbörd om Jesu Kristi evangelium är att vara ”andligen födda av Gud”, att ha ”hans bild präntad i edert medvetande” och uppleva ”denna mäktiga förvandling i edra hjärtan”. (Alma 5:14)

Som nästan allt annat i livet växer och utvecklas ett vittnesbörd genom erfarenheter och tjänande. Vi hör ofta medlemmar, särskilt barn, bära sitt vittnesbörd och räkna upp det de är tacksamma för: sin kärlek till familjen, kyrkan, profeten, sina lärare, sina vänner. För dem är evangeliet någonting de är tacksamma för, eftersom det gör att de känner sig glada och trygga. Det är en bra början, men ett vittnesbörd måste bestå av så mycket mer. Det måste tidigt förankras i evangeliets första principer.

Ett vittnesbörd om att vår himmelske Fader verkligen älskar oss, om Jesu Kristi liv och verksamhet och om hur hans försoning påverkar varje Guds son och dotter, gör att vi vill omvända oss och leva värdiga den Helige Andens sällskap. Det bekräftar också för vår själ att evangeliets återställelse i dessa sista dagar verkligen ägde rum. Äkta vittnesbörd om dessa dyrbara sanningar kommer som ett vittnesmål av den Helige Anden efter uppriktig och hängiven strävan, genom undervisning i hemmet, bön, skriftstudier, tjänande och hängiven lydnad mot vår himmelske Faders bud. Att få och för alltid behålla ett vittnesbörd om evangeliets sanningar är värt vilket pris som än krävs av oss i andlig förberedelse.

Det jag upplevt överallt i kyrkan gör att jag oroar mig över att alltför många medlemmars vittnesbörd handlar om ”jag är tacksam” och ”jag älskar”, och att alltför få kan säga med ödmjuk men uppriktig tydlighet: ”Jag vet”. På grund av detta saknar våra möten ibland den vittnesbördsrika, andliga grund som rör vid själen och som på ett meningsfullt och positivt sätt påverkar alla dem som känner den.

Våra vittnesbördsmöten måste centreras mer på Frälsaren, evangeliets lärosatser, återställelsens välsignelser och skrifternas lärdomar. Vi behöver ersätta berättelser, reseskildringar och föreläsningar med äkta vittnesbörd. De som ombetts tala och undervisa under våra möten behöver göra detta med lärans kraft, som både hörs och känns och som lyfter vårt folk och uppbygger dem andligen. Kom ihåg att kung Benjamin mitt i sin mäktiga predikan till sitt folk bar sitt personliga vittnesbörd om Frälsaren, som då ännu inte hade fötts till jorden.

Vid ett tillfälle under kungens predikan, precis efter det att han burit vittnesbörd för folket, ”kom Herrens Ande över dem, och de blevo fyllda med glädje … förmedelst sin stora tro på Jesus Kristus, vilken … skulle komma”. (Mosiah 4:3)

Och detta skedde eftersom Anden inte kan hållas tillbaka när någon bär ett äkta vittnesbörd om Kristus. Därför inspirerades kung Benjamins folk så mycket av hans vittnesbörd att deras liv omedelbart, på stående fot, förändrades och de blev som ett nytt folk.

Kom också ihåg Abinadi och Alma. Abinadi gjorde den onde kung Noah rasande när han modigt bar sitt vittnesbörd om Herren Jesus Kristus. Denne store missionär fick ge det yttersta offret för sitt vittnesbörd och sin tro, men inte förrän hans äkta vittnesbörd hade påverkat ett troende hjärta. Alma, en av kung Noahs präster, ”omvände sig från sina synder och missgärningar, [erkände Jesus som Kristus] och gick omkring i hemlighet ibland människorna och förkunnade Abinadis ord”. (Mosiah 18:1) Många omvändes till Jesu Kristi evangelium som ett direkt resultat av Abinadis mäktiga vittnesbörd om Frälsaren, som bara en själ, Alma, trodde på.

Aposteln Paulus bar också ett glödande vittnesbörd om Kristus och gjorde genom sitt missionsarbete att många omvände sig. Han tvekade inte att bära vittne inför konung Agrippa. Han ord var så mäktiga att till och med denna inflytelserika representant för det romerska riket utropade: ”Föga fattas, att du övertalar mig och gör mig till kristen.” (Apg 26:28, 1917 års översättning.)

Jag finner budskapet tydligt: Att bara ha ett vittnesbörd är inte tillräckligt. Faktum är att när vi har uppnått sann omvändelse kan vi inte hindras från att vittna. Och liksom för apostlarna och trofasta medlemmar fordom så är det vårt privilegium, vårt ansvar och vår högtidliga plikt att förkunna ”det som [vi] … förvisso tron och veten vara sant”. (L&F 80:4)

Återigen, håll i minnet att vi talar om att dela med oss av ett äkta vittnesbörd, inte bara att generellt tala om vad vi är tacksamma för. Även om det alltid är bra att uttrycka kärlek och tacksamhet, så är det inte detta som utgör ett vittnesbörd som kan tända trons eld hos andra. Att bära vittnesbörd är att ”vittna genom den Helige Andens kraft, att allvarligt förkunna sanningen baserad på personlig kunskap eller tro”. (Guide to the Scriptures, ”Testify”, s 241.) Tydlig förkunnelse av sanningen förändrar människors liv. Det är det som förändrar hjärtan. Det är det som den Helige Anden kan bekräfta i Guds barns hjärta.

Även om vi kan ha vittnesbörd om många ting, finns det några grundläggande sanningar som vi som medlemmar i kyrkan hela tiden behöver undervisa varandra om och berätta för andra om. Vittna om att Gud är vår Fader och att Jesus är Kristus. Det centrala i frälsningsplanen är Frälsarens försoning. Joseph Smith återställde fullheten av Jesu Kristi eviga evangelium, och Mormons bok är ett bevis på att vårt vittnesbörd är sant.

Under sker när medlemmar och missionärer tillsammans bär äkta vittnesbörd för dem som inte är medlemmar i kyrkan. Till exempel: Även om många i landet Ammonihah rördes av Almas vittnesbörd, så ”förundrade folket sig” när Amulek steg fram och vittnade om samma sak som Alma, ”enär det fanns fler än ett vittne”. (Alma 10:12) Samma sak kan hända oss idag. När vi är enade så hjälper Herren oss att finna många av hans får som lyssnar till hans röst när vi tillsammans bär vårt vittnesbörd för dem.

För många år sedan berättade Brigham Young om en av kyrkans tidiga missionärer som ombads bära sitt vittnesbörd för en stor grupp människor. Enligt Brigham Young hade denne äldste ”aldrig kunnat uttrycka att han visste att Joseph [Smith] var en profet”. Han skulle ha föredragit att bara hålla en bön och sedan gå därifrån, men det var omöjligt under de omständigheter som rådde. Så han började tala, och ”så snart han sagt ’Joseph är en profet’ … lossades hans tunga och han fortsatte tala tills solen gick ner”.

President Young använde sig av denna upplevelse för att undervisa om att ”Herren utgjuter sin ande över den som vittnar om det som Herren givit honom i uppdrag att vittna om”. (Millennial Star, supplement, 1853, s 30)

Profetens bror Hyrum förstod detta och vittnade oförskräckt om de gudomliga sanningar som uppenbarats för hans bror Joseph och som bekräftats i hans eget hjärta. Hans vittnesbörd välsignade många, bland annat Parley P Pratt. När Parley för första gången fick en Mormons bok i sin hand bjöd Hyrum in honom till sitt hem och satt uppe hela natten för att undervisa och vittna för honom. Han vittnade om den profetiska mantel som vilade på Joseph och om Mormons boks äkthet. Inte långt därefter satte Hyrum sina egna behov åt sidan och reste tillsammans med Parley för att bevilja hans önskan att bli döpt. (Se Autobiography of Parley Parker Pratt, sammanst av Parley P Pratt Jr, [1938], s 35–42.)

Vi kanske aldrig helt kan förstå eller mäta den långtgående verkan som Hyrums personliga vittnesbörd för Parley P Pratt har haft. Förutom Parleys trofasta efterkommande förde hans apostoliska vittnesbörd och missionsarbete oräkneliga själar till Guds rike. Det är intressant att notera att bland dem som blev medlemmar som ett direkt resultat av hans verksamhet i Canada fanns Joseph Fielding och hans systrar Mary och Mercy. När Hyrums första fru Jerusha gick bort träffade och gifte han sig med Mary Fielding, och från dem härstammar president Joseph F Smith och många andra medlemmar och ledare i kyrkan. Men jag inser att inte alla vittnesbörd resulterar i samma välsignelser som Hyrums.

Joseph Kimber, en enkel nyomvänd i Thatcham, England, bar sitt enkla vittnesbörd för en annan bonddräng. Jag tror att broder Kimbers vittnesbörd om Joseph Smith och återställelsen tände trons eld i Henry Ballards hjärta och gjorde att han bad att få bli döpt. Flera generationer i familjen Ballard har välsignats av detta ödmjuka vittnesbörd.

Medlemmar och missionärer i vår tid kan omvända andra genom att leva så bra vi kan och vara beredda att ”stå såsom vittnen om Gud under alla tider och i allting och överallt”. (Mosiah 18:9) En vän berättade nyligen för mig om en 90 minuters busstur i Brasilien. Han kände sig manad att gå till bakre delen av bussen för att tala med de ungdomar som hade arbetat som guider för gruppen med affärsmän. En arbetskamrat till hans far följde med honom bak i bussen och hörde hur han vittnade om att det återställda evangeliet var sant. Den här mannen sade senare: ”När jag hörde ditt vittnesbörd fick jag en bestämd känsla som gick igenom hela min kropp om att det du sade var sant.” Han och hans fru ska snart döpas.

Missionärerna förbereder sig idag för att undervisa lektionerna, inte som en dialog de lärt sig utantill eller en mekanisk presentation, utan de berättar om evangeliets principer på ett strukturerat sätt medan de ber om Andens vägledning i hur de på bästa sätt kan undervisa sina undersökare om evangeliets sanningar, ande till ande och hjärta till hjärta. Bröder och systrar, förena er med missionärerna och dela med er av ert dyrbara vittnesbörd varje dag, ta varje tillfälle i akt att vittna om återställelsens underbara budskap. Ert brinnande vittnesbörd är allt ni behöver för att berätta om evangeliet för många fler av vår Faders barn. Lita på Herren och undervärdera aldrig det inflytande som ert vittnesbörd kan ha på andra när ni vittnar med Andens kraft. Tvivel och rädsla är Satans verktyg. Dagen har kommit när vi alla måste bemästra vår rädsla och modigt ta varje tillfälle i akt att vittna om evangeliet.

Må Herren välsigna er när ni fortsätter att ge näring åt ert vittnesbörd genom bön, personliga studier av evangeliet och ert tjänande. Med stor glädje vittnar jag ödmjukt för er att jag vet att Gud vår himmelske Fader älskar oss, Jesus är Kristus, Joseph Smith återställde fullheten av det eviga evangeliet, och Mormons bok vittnar om dessa sanningar. Vi leds av en levande profet idag. Och jag ber att Herren må välsigna er, mina kära bröder och systrar, när ni undervisar och vittnar, i Jesu Kristi namn, amen.