Vi gjorde det för er skull

Min make och jag besökte Nauvoo för lite mer än ett år sedan. När vi gick igenom Old Pioneer-kyrkogården för att söka efter graven till en släkting som hette Zina Baker Huntington, rördes jag av den fridfulla tystnad och ande jag kände. Jag vandrade mellan träden och läste namnen på gravstenarna, många av dem barn och familjer. Mina tårar föll när mitt hjärta vändes till våra förfäder av vilka så många hade blivit medlemmar och kommit till Nauvoo. I tankarna ställde jag många frågor: Varför lämnade de sina bekväma hem och sina familjer? Varför led de förföljelse, sjukdom, och även döden? Varför uppoffrade de allt de hade för att komma till denna plats och bygga ett tempel? De hade knappt tak över huvudet och ändå byggde de ett tempel! Varför gjorde de detta? Och när templet var nästan färdigbyggt, hur kunde de då lämna det? När jag tyst satt och begrundade detta, kom ett kraftfullt men ändå stillsamt svar till mitt sinne och hjärta: ”Vi gjorde det för din skull.”

Dessa ord, ”vi gjorde det för din skull”, påminde mig om att våra förfäder samt många andra trofasta heliga, hade uppoffrat allt tack vare sina vittnesbörd och sin tro på Jesus Kristus. De visste att evangeliet hade återställts till jorden och att de leddes av en Guds profet. De visste att Mormons bok var sann och de förstod bokens budskap och vittnesbörd. De visste att genom återställelsen av prästadömets nycklar, kunde familjer beseglas tillsammans för evigt genom heliga prästadömsförordningar som endast finns att tillgå i ett tempel. De visste att tempeltjänsten var nyckeln till den mänskliga familjens frälsning och upphöjelse. De visste hur viktigt detta verk är, och de var villiga att ge allt de hade för att bygga ett hus godtagbart för Herren där detta heliga verk kan utföras. De offrade allt för att gångna och framtida släkten skulle få tillgång till templets eviga välsignelser.

Innan de heliga kom till Nauvoo hade de gjort stora uppoffringar för att bygga det första templet i denna tidshushållning i Kirtland i Ohio. Det var där som Frälsaren själv uppenbarade sig för Joseph Smith och Oliver Cowdery. Ytterligare tre himmelska budbärare uppenbarade sig. En av dessa var profeten Elia som genom profeten Joseph Smith återställde nycklarna till prästadömets återställelse och ”det stora verk, som skulle utföras i Herrens tempel”.¹ Detta skedde enligt löftet som finns upptecknat i Läran och Förbunden där Herren sade:

”Se, jag skall uppenbara prästadömet för eder genom profeten Elias hand …

Och han skall inplanta i barnens hjärtan de löften, som givits till fäderna, och barnens hjärtan skola vända sig till sina fäder.

Om så icke vore, skulle hela jorden läggas öde vid hans tillkommelse.”²

De första heliga förstod vad detta skriftställe betydde och denna vackra morgon på den gamla begravningsplatsen i Nauvoo förstod jag det också.

Hur kan löften som getts till fäderna inplantas i barnens hjärtan? Hur kan barnens hjärtan vändas till deras fäder? Detta kan endast hända när vi förstår vår identitet och roll i detta verk, när vi förblir värdiga att besöka templet och handla till förmån för dem som gått före oss.

Brigham Young sade: ”Vi har ett verk att utföra som är lika viktigt i vår sfär som Frälsarens verk var i hans sfär … Vi har nu kallats att utföra vårt verk, vilket är det största verk som människan någonsin utfört på jorden.”³

I en syn om de dödas återlösning som gavs till president Joseph F Smith, såg han många av de stora och ädla profeterna som hade levat på jorden före Frälsarens ankomst. Han såg också profeten Joseph Smith, sin far Hyrum Smith, och ”andra utvalda andar, vilka voro kvarhållna för att komma fram i tidernas fullhet och taga del i grundläggningen av det stora sistadagarsverket”.⁴ Vilka var dessa andra utvalda andar? Vår generation var någonstans där bland dessa ”ädla och stora” ledare, som förbereddes i andarnas värld att komma ner till jorden i denna tid! I skrifterna står det: ”Till och med innan de voro födda, erhöllo de med många andra sin första undervisning i andarnas värld och voro förberedda att komma fram i Herrens behöriga tid för att arbeta i hans vingård för människornas själars frälsning.”⁵ Verket vi förbereddes och hölls kvar för att utföra är bland annat ”att bygga tempel och utföra förordningar däri för de dödas återlösning”.⁶

Brigham Young förutsåg tiden vi nu lever i. Han sade: ”För att man skall kunna åstadkomma allt detta arbete, kommer det inte att finnas endast ett tempel, utan tusentals, och tiotusentals män och kvinnor kommer att inträda i dessa tempel och arbeta för människor som har levat så långt tillbaka som Herren kommer att uppenbara.”⁷

När jag var ung, lärde mig min morfar Martin att i de sista dagarna skulle det finnas tempel på många platser över hela jorden. Vid den tiden då min morfar uttryckte denna tanke, hade jag svårt att föreställa mig det. Men jag uppfostrades med denna kunskap och känsla i hjärtat. Nyligen besökte jag kyrkans hemsida under tempel och kunde klart se att templen, som representerades av röda prickar, har börjat sprida sig över större delen av jorden.⁸

Vår käre profet, president Gordon B Hinckley, har sagt: ”Vi är fast beslutna … att föra templen till folket och ge dem alla möjligheter till de mycket dyrbara välsignelser som kommer av gudsdyrkan i templen.”⁹ Vår profet vet att det är svårt att utföra tempeltjänst om vi inte bor nära ett tempel. Detta är vår tid, och tempeltjänsten är det verk vi förberetts att utföra. Det är ett verk för alla generationer, framför allt för kyrkans ungdomar.

Vi måste vara värdiga för att kunna utföra detta stora verk. Inte undra på att vi omges på alla sidor av sådant som är ämnat att göra oss missmodiga och distrahera och diskvalificera oss. Vi måste bibehålla vår koncentration, och vi måste komma ihåg att templet är anledningen till allt vi gör i kyrkan.

Ungdomsprogram som Personlig tillväxt och Plikt mot Gud uppmuntrar ungdomarna att bli värdiga att komma till templet. Dessa program är till för att hjälpa ungdomar ingå och hålla förpliktelser, och på det sättet göra dem redo för att ingå och hålla tempelförbund. Ungdomarna uppmuntras också att skriva dagbok, släktforska och att utföra dop för sina förfäder. I broschyren Vägledning för de unga finns lärdomar och principer, som om de förstås och åtföljs, kan hjälpa ungdomar att bli värdiga att komma till templet. Dessa program är kraftfulla redskap som är till för att användas av ungdomar, föräldrar och ledare. De hjälper ungdomar att förbereda sig för att besöka templet. Och våra ungdomar behöver inte vänta tills de går ut som missionärer eller gifter sig för att besöka templet. De kan komma till templet så tidigt som vid tolv års ålder och utföra dop och konfirmationer och de kan fortsätta göra det som tonåringar och unga vuxna. Stora välsignelser kommer bokstavligen att utgjutas över dem som får sin begåvning i templen och en del av dessa välsignelser kommer att ges till våra ungdomar när de lever värdigt att besöka Herrens tempel.¹⁰

I templet i Salt Lake City är doprummet en spännande plats att vara på en lördagsmorgon! Jag var där tidigt en morgon för att döpas för några av mina förfäder. När jag satt där och väntade på bänken i doprummet, märkte jag att en ung kvinna till vänster om mig satt och läste sin patriarkaliska välsignelse. Flickan till höger om mig läste i skrifterna. Jag frågade henne om hon kommit hit i sällskap med en grupp. Hon svarade: ”Nej, jag kommer hit med min vän varje lördag. Det gör att hela veckan blir bättre.” Dessa unga kvinnor, jämte många andra unga män och kvinnor, känner till en stor hemlighet — templet är inte bara till välsignelse för våra familjer och förfäder, utan också för oss själva. Vi har fått löftet att de som får sin begåvning i templet ska komma ut ur detta heliga hus ”beväpnade med din kraft och att ditt namn måtte vara med dem och din härlighet runt omkring dem samt dina änglar hava vård över dem”.¹¹ Det är stora välsignelser och löften. Finns det några ungdomar som inte vill förbereda sig för att ta emot dessa välsignelser för att kunna leva tryggt i en värld som blir allt mörkare?

När president Faust talade till de unga männen på prästadömsmötet i oktober förra året, uppmanade han dem att leda vägen och ta del i tempel- och släktforsningsarbetet. Han sade: ”Jag uppmanar er … att öppna låset till kunskapen om vilka ni verkligen är genom att lära er mer om era förfäder … Ni kan lätt få tillgång till en oerhörd samling släktforskningsuppteckningar på er dator med hjälp av Internet eller på närmaste släktforskningscenter … Tempeltjänsten är nödvändig … för ’vi kunna icke fullkomnas utan dem, ej heller kunna de fullkomnas utan oss’.”¹²

Ungdomarna har förberetts ”just för en tid som denna”.¹³ De är intelligenta och skärpta. De har mycket kunskap om datorer och Internet. De utgör en stor oanvänd källa till gott i världen! De har sparats till dessa sista dagar och de har ett stort verk att utföra. Och de har inte bara ett stort verk att utföra där, utan templen blir en tillflykt för dem som skyddar dem från världens påtryckningar och inflytanden.

När jag begrundar president Fausts ord, ser jag för mitt inre öga en här av rättfärdiga ungdomar förberedda och värdiga att besöka templet. Jag kan se familjer som beseglas tillsammans för evigheten. Jag ser ungdomar som förstår vad det betyder att vara ”frälsare … på Sions berg”.¹⁴ Jag kan se ungdomar som vänder sina hjärtan till sina fäder.¹⁵ Och jag kan se ungdomar som växer upp på ett sådant sätt att de kommer ut ur templen fyllda med styrka att kunna motstå världens påtryckningar.¹⁶ Jag kan se en generation ungdomar som ”står … på heliga platser och icke låter sig rubbas”.¹⁷

Zina Baker Huntington och så många andra trofasta heliga, uppoffrade allt för att vi skulle få ta del av det återställda evangeliets välsignelser. Det är min bön att vi alla ska förstå vår roll i detta stora verk och förbli värdiga att besöka hans heliga tempel. Jag vet att om vi gör detta, ska den glädjefyllda dagen komma när vi åter får möta våra förfäder och kunna säga till dem: ”Vi gjorde det för er skull.” I Jesu Kristi namn, amen.